Starrsläktet – Wikipedia

Starrsläktet
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningGräsordningen
Poales
FamiljHalvgräs
Cyperaceae
SläkteStarrsläktet
Carex
Vetenskapligt namn
§ Carex
AuktorLinné, 1753
Utbredning
Arter

Starrsläktet (Carex)[1][2] är ett släkte i familjen halvgräs.[1] Det är ett mycket artrikt släkte fleråriga växter och vanligt i nästan hela Sverige, framför allt där marken är fuktig, som i kärr, vid sjöstränder och i vattensamlingar. Men släktet innehåller även flera arter som växer i normaltorr jord, som ängar och skogsbackar. Deras strån är oftast trekantiga och saknar ledknutar. Bladen är platta eller rännformade, ofta med sträva kanter. Starrarnas blommor är skildkönade, men de flesta arterna är sambyggare och endast några få är tvåbyggare. Blommorna är samlade i ax som antingen är enkla eller är sammansatta av småax. Axen är alltid placerade i toppen av strået, oftast med hanaxen överst. Hanaxen består av en mängd små blommor och är inte sammansatta. Varje hanblomma har ett eget skärmblad och består av endast tre ståndare. Kalkblad saknas helt. Honaxen är sammansatta och varje honblomma består av ett av två sammanvuxna kalkfjäll bildat så kallat axfjäll, ur vars mynning pistillernas märken skjuter fram för att ta emot de med vinden kringförda pollenen. Frukten är en trekantig nöt som är innesluten i den efter blomningen kvarsittande kalken, som också kan kallas fruktgömme.

För en säker bestämning av art krävs oftast någorlunda mogna fruktgömmen. Släktet omfattar 117 arter i Norden och cirka 1 000 arter i världen, särskilt i kalla och tempererade områden. Släktet är det största i Nordens flora, bortsett från släkten med apomixis.

Arttyper

[redigera | redigera wikitext]

De arter som naturligt växer i Sverige har här delats upp i artificiella grupper utifrån några kännetecken som är lätta att iaktta hos starrar. Dessa kännetecken säger dock ingenting om släktskapsförhållandena.

Ett ensamt ax i stråets topp

[redigera | redigera wikitext]
Enkönat ax
Enkönat ax

Tvåkönat ax
Tvåkönat ax
Arktisk staggstarr (C. nardina ssp. hepburnii)
Björnstarr (C. ursina)
Borststarr (C. microglochin)
Grönlandsstarr (C. scirpoidea)
Huvudstarr (C. capitata)
Klippstarr (C. rupestris)
Lappstarr (C. parallella)
Loppstarr (C. pulicaris)
Nålstarr (C. dioica)
Renstarr (C. arctogena)
Staggstarr (C. nardina ssp. nardina)
Taggstarr (C. pauciflora)
Trubbstarr (C. obtusata)

Flera ax som är lika, hanblommor i axens spets

[redigera | redigera wikitext]
Hanblommor överst
Hanblommor överst
Blankstarr (C. otrubae) syn. (Carex nemorosa)
Bågstarr (C. maritima)
Långstarr (C. divulsa ssp. leersii)
Mörk snårstarr (C. muricata)
Piggstarr (C. spicata)
Plattstarr (C. disticha)
Rävstarr (C. vulpina)
Sandstarr (C. arenaria)
Snårstarr (C. pairaei)
Spädstarr (C. disperma)
Strängstarr (C. chordorrhiza)
Tagelstarr (C. appropinquata)
Trindstarr (C. diandra)
Vippstarr (C. paniculata)

Flera ax som är lika, hanblommor vid axets bas eller endast vid toppax

[redigera | redigera wikitext]
Brokstarr (C. bicolor)
Dvärgstarr (C. rufina)
Fjällklubbstarr (C. buxbaumii ssp. mutica)
Fjällstarr (C. norvegica ssp. norvegica)
Gråstarr (C. canescens)
Harstarr (C. ovalis)
Hartmanstarr (C. hartmanii)
Kanadastarr (C. tribuloides)
Klapperstarr (C. glareosa)
Klubbstarr (C. buxbaumii ssp. buxbaumii)
Kärrnickstarr (C. brunnescens var. laetior)
Lämmelstarr (C. macloviana)
Myrstarr (C. helonastes)
Nickstarr (C. brunnescens)
Nordstarr (C. lapponica)
Norskstarr (C. mackenziei)
Rankstarr (C. elongata)
Repestarr (C. loliacea)
Ripstarr (C. lachenalii)
Rysstarr (C. praecox)
Skärmstarr (C. remota)
Slaktoppsstarr (C. straminea)
Sotstarr (C. fuliginosa ssp. misandra)
Stjärnstarr (C. echinata)
Stubbstarr (C. amblyorhyncha)
Svartstarr (C. atrata)
Svepestarr (C. bohemica) syn. (C. cyperoides)
Taigastarr (C. norvegica ssp. inferalpina)
Tågstarr (C. tenuiflora)
Vägstarr (C. praticola)
Ölandsstarr (C. ligerica)

Flera ax som är olika, med han- och honax; två märken

[redigera | redigera wikitext]
Bild saknas
Bunkestarr (C. elata ssp. elata)
Finnmarksstarr (C. salina)
Glansstarr (C. saxatilis)
Hundstarr (C. nigra var. nigra)
Ishavsstarr (C. subspathacea)
Islandsstarr (C. lyngbyei)
Klittstarr (C. trinervis)
Norrlandsstarr (C. aquatilis ssp. aquatilis)
Omskstarr (C. elata ssp. omskiana)
Saltstarr (C. vacillans)
Sibirisk styvstarr (C. bigelowii ssp. arctisibirica)
Strandstarr (C. paleacea)
Styltstarr (C. nigra var. juncea)
Tundrastarr (C. aquatilis ssp. stans)
Tuvad hundstarr (C. nigra var. recta)
Tuvstarr (C. cespitosa)
Vanlig styvstarr (C. bigelowii ssp. rigada)
Vasstarr (C. acuta)
Österbottensstarr (C. halophila)

Flera ax som är olika, med han- och honax; tre märken

[redigera | redigera wikitext]
Arktisk hårstarr (C. capillaris ssp. fuscidula)
Backstarr (C. ericetorum)
Blekstarr (C. pallescens)
Blåsstarr (C. vesicaria)
Brunstarr (C. acutiformis)
Dystarr (C. limosa)
Finnstarr (C. atherodes)
Finstarr (C. krausei)
Flaskstarr (C. rostrata)
Frösöstarr (C. pediformis ssp. rhizodes)
Fågelstarr (C. ornithopoda)
Glesstarr (C. distans)
Grusstarr (C. hirta)
Grönstarr (C. demissa)
Gölstarr (C. stenolepis)
Hedstarr (C. binervis)
Hirsstarr (C. panicea)
Hårstarr (C. capillaris ssp. capillaris)
Hängstarr (C. pendula)
Indianstarr (C. intumescens)
Isstarr (C. glacialis)
Jämtstarr (C. lepidocarpa ssp. jemtlandica)
Jättestarr (C. riparia)
Klotstarr (C. globularis)
Knagglestarr (C. flava)
Kolstarr (C. holostroma)
Liten ärtstarr (C. viridula ssp. pulchella)
Luddstarr (C. tomentosa)
Lundstarr (C. montana)
Myggstarr (C. rariflora)
Näbbstarr (C. lepidocarpa ssp. lepidocarpa)
Pillerstarr (C. pilulifera)
Prickstarr (C. punctata)
Rundstarr (C. rotundata)
Segstarr (C. extensa)
Skogsstarr (C. sylvatica)
Slakstarr (C. laxa)
Slankstarr (C. flacca)
Slidstarr (C. vaginata)
Slokstarr (C. pseudocyperus)
Smalaxstarr (C. strigosa)
Stiftstarr (C. styrola)
Sumpstarr (C. magellanica ssp. irrigua)
Svedstarr (C. atrofusca)
Trådstarr (C. lasiocarpa)
Vispstarr (C. digitata)
Vitstarr (C. livida)
Vårstarr (C. caryophyllea)
Åsstarr (C. pallens)
Älvstarr (C. rhynchophysa)
Ängsstarr (C. hostiana)
Ärtstarr (C. viridula ssp. viridula)

Dottertaxa till starrsläktet, i alfabetisk ordning[1]

[redigera | redigera wikitext]

Osorterade arter

[redigera | redigera wikitext]

Bilder

[redigera | redigera wikitext]


Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (22 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17085226. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Carex L. - starrsläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 8 juli 2015

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Starrsläktet&oldid=48655468”