Carl Hasselrot (1812–1890) – Wikipedia

Carl Hasselrot
Född7 januari 1812[1][2][3]
Skara landsförsamling[2][3]
Död1 november 1890[1][3][4] (78 år)
Växjö stadsförsamling[1][3][4], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[5][3][6]
SysselsättningPolitiker[1][5][7], domare[1]
Befattning
Borgmästare (1849–)[7][6]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1853–1858)[1][5][3]
Häradshövding (1858–)[3][7][6]
Förstakammarledamot, Älvsborgs läns valkrets (1867–1874)[8][5][3]
Politiskt parti
Inget[3]
MakaEva Troselius
(g. 1841–)[9]
BarnCarl-Axel Hasselrot
Mathias Hasselrot
Carl Birger Hasselrot (f. 1842)[3]
Pehr Hasselrot (f. 1861)[3]
Berndt Hasselrot (f. 1862)[3]
Bror Hasselrot (f. 1882)
FöräldrarMathias Hasselrot[1][3][7]
Redigera Wikidata

Carl Hasselrot, född 6 januari 1812 i Skara, död 2 november 1890 i Växjö, var en svensk jurist och riksdagsledamot.

Carl Hasselrot blev student vid Uppsala universitet 1831 och avlade examen till rättegångsverken 1833. Han arbetade som notarie i Slottsrätten 1841 och tillförordnad protokollsekreterare i Justitierevisionen 1843. Åren 1845–1849 var han tillförordnad domhavande innan han 1849 valdes till borgmästare i Alingsås. År 1858 blev han häradshövding i Ås och Gäsene häraders domsaga och 1872 i Västra Värends domsaga.

Under sin tid i riksdagen var Hasselrot 1853–1854 och 1856–1858 representant för borgarståndet, 1867–1874 var han invald i första kammaren av Älvsborgs läns valkrets och var bland annat ledamot i lagutskottet åren 1867, 1871, 1873 och 1874. Som politiker ägnade sig Hasselrot främst åt mildring av äldre tiders stränga straff. På hans initiativ avskaffades uppenbar kyrkoplikt och spöstraffet och husagan avfördes ur Strafflagen. Däremot föll hans motion 1868 om dödsstraffets borttagande. Hasselrot utgav Om frihetsstraffen och deras verkställighet.

Carl Hasselrot var son till Mathias Hasselrot. Han var gift tre gånger, nämligen med Eva Troselius från 1841, Hildegard Helander från 1857 och Hanna Pettersson från 1878. I första äktenskapet föddes sönerna Carl Birger och Mathias Hasselrot, i andra sönerna Pehr, Berndt och Carl-Axel Hasselrot och i tredje sonen Bror Hasselrot.

  1. ^ [a b c d e f g] Carl Hasselrot, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12649, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Skara domkyrkoförsamlings arkiv (t o m 1933 Skara stadsförsamling), Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13472/C/4 (1777-1816), bildid: C0052328_00090, sida 158, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 4 februari 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 231, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgZUw, läst: 1 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Växjö kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/VaLA/00457/F/3 (1881-1894), bildid: A0007830_00174, död- och begravningsbok, s. no value, Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/VaLA/00457/F/3, läs onlineläs online, läst: 25 juli 2023, ”99,Nov.1.Nov,7,1,,Häradshöfdingen i W ....., 78,9,25,gift, ålderdomstyning + lungkatarrh”.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904, s. 138, läs online, läst: 6 februari 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Gabriel Anrep, Svenska slägtboken, 1871, s. 183, läs online, läst: 25 juli 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d] Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 3 G-H, vol. 3, Albert Bonniers Förlag, 1946, s. 325, läs onlineläs online, läst: 25 juli 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 1, Personregister, 1899, s. 195, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Gabriel Anrep, Svenska slägtboken, 1871, s. 183, läs online, läst: 25 juli 2023, ”Gift 1:o 1841 15/7 på Kårtorp i Wedums socken och Westergötland med sin sysslings dotter, Eva Troselius, f. 1819 1/4 på Hellekis å Kinnekuller, 1855 i Alingsås och derst, begrafven ; dotter af Brukspartonen Jonas Reinhold Troselius och Helena Elisabeth Junggren”.[källa från Wikidata]