Annibale Carracci – Wikipedia
Annibale Carracci | |
Självporträtt. | |
Född | 3 november 1560 Bologna |
---|---|
Död | 15 juli 1609 (48 år) Rom |
Begravningsplats | Pantheon |
Konstnärskap | |
År aktiv | cirka 1582–1609 |
Fält | Måleri |
Motiv | Kristna motiv, porträtt, mytologiska motiv |
Rörelse | Barocken |
Signatur | |
Redigera Wikidata (för vissa parametrar) |
Annibale Carracci, döpt 3 november 1560 i Bologna, död 15 juli 1609 i Rom, var en italiensk målare och grafiker. Tillsammans med sin äldre bror Agostino och sin kusin Ludovico var Carracci en av barockens föregångare.
Liv och verk
[redigera | redigera wikitext]Under den romerska ungbarocken (1575–1625) utkristalliserades två målarskolor med olika inriktning. Caravaggio och hans efterföljare valde att fokusera på realism, ibland gränsande till naturalism, medan Annibale Carracci och bland andra Guido Reni samt senare Nicolas Poussin lät sig inspireras av antikens ideal och kom att företräda en klassicerande strömning, dock inte helt utan naturalistiska inslag.
Annibale kallades till Rom 1595 för att utföra dekorationsarbeten i Palazzo Farnese. Hans mest fulländade skapelse är sannolikt freskerna i Galleria Farnese (1595–1605). Den ambitiösa fresksviten med motiv tagna från den klassiska mytologin, till exempel Bacchus och Ariadnes triumf, fastställde omedelbart Annibale Carraccis berömmelse. Freskerna jämfördes med dem av Rafael och Michelangelo i Vatikanen.
I Galleria Farnese och i mindre arbeten, som till exempel Flykten till Egypten, skapade Annibale Carracci det klassiska ideallandskapet, utvalt av många senare konstnärer, däribland Poussin.
Annibale Carracci är begravd i Pantheon i Rom.[1]
Carracciakademin
[redigera | redigera wikitext]Bröderna Annibale och Agostino Carracci och deras kusin Ludovico grundade 1585 i Bologna en akademi för att undervisa i måleri och för att återuppliva antikens konstnärliga normer, som man då uppfattade dem. Den riktning som utvecklades kring Carracciakademin kallades Bolognaskolan.
Domine quo vadis?
[redigera | redigera wikitext]Kristus bär på sitt kors, när han i en uppenbarelse visar sig för aposteln Petrus vid Via Appia. Petrus, som är på flykt från staden, frågar Domine, quo vadis?, "Herre, vart är du på väg?". Kristus svarar, att han är på väg till Rom för att låta sig korsfästas ännu en gång. Då inser Petrus vad Kristus menar, och Petrus återvänder till Rom för att genomlida sitt martyrium.
Annibale Carracci visar stor känslighet för detaljer i målningen, i synnerhet i landskapet. Den harmoniska kompositionen och vackra personskildringen påminner om Rafaels och Michelangelos måleri, vilket tyder på att konstnären vill återföra en klassisk anda till det tidiga 1600-talets Rom. Carraccis stil karakteriseras av naturalism, men framförallt av klassicism. Han iakttar den mänskliga anatomins uppbyggnad, men förlänar denna vissa idealiserande drag.
Carracci är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[2] och Nationalmuseum[3].
Verk i urval
[redigera | redigera wikitext]- Korsfästelsen (1583) – Santa Maria della Carità, Bologna
- Slaktarbutiken (1580-talet)
- Kristi dop (1584)
- Jungfru Marie himmelsfärd (1590)
- Venus och Adonis (1595)
- Freskerna i Galleria Farnese – Palazzo Farnese, Rom (1595–1605)[4]
- Jungfru Marie himmelsfärd (1600–1601) – Cappella Cerasi, Santa Maria del Popolo, Rom[5][6]
- Domine quo vadis? (1601–1602) – National Gallery, London
- Flykten till Egypten (1603)
- Den helige Ignatius av Loyola – sakristian, Il Gesù[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Tylenda 1993, s. 272.
- ^ Göteborgs konstmuseum
- ^ Nationalmuseum
- ^ Blunt 1992, s. 334.
- ^ Blunt 1992, s. 324.
- ^ Tylenda 1993, s. 222.
- ^ Tylenda 1993, s. 153.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Posner, Donald (1977). ”CARRACCI, Annibale”. Dizionario Biografico degli Italiani – Volume 20. Treccani. http://www.treccani.it/enciclopedia/annibale-carracci_%28Dizionario-Biografico%29/. Läst 15 maj 2017.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Blunt, Anthony (1992) (på franska). Guide de la Rome baroque: églises, palais, fontaines. Paris: Éditions Hazan. ISBN 2-85025-265-4
- Breazeale, William (2001). ”«Un gran soggetto ma non ideale»: Caravaggio and Bellori’s legacy” (på engelska). Kunsttexte.de (Berlin: Institut für Kunst- und Bildgeschichte, Humboldt-Universität zu Berlin) (1): sid. 1–12. ISSN 1618-8101. http://edoc.hu-berlin.de/kunsttexte/download/fofu/breazeale.pdf. Läst 15 maj 2017.
- Dempsey, Charles (2000) (på engelska). Annibale Carracci and the Beginnings of Baroque style (2). Fiesole: Cadmo. ISBN 88-7923-205-3
- Tylenda, Joseph N. (1993) (på engelska). The Pilgrim's Guide to Rome's Principal Churches. Collegeville, Minnesota: Liturgical Press. ISBN 0-8146-5016-3
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Annibale Carracci.
- Carracci, 3. Annibale i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- Catholic Encyclopedia: Carracci
- Annibale Carracci hos Europeana
|