Benvenuto Cellini – Wikipedia

Uppslagsordet ”Cellini” leder hit. För äppelsorten, se Cellini (äpple).
Benvenuto Cellini
Benvenuto Cellini. Porträtt utfört av Francesco Allegrini år 1762, efter en förlaga av Giuseppe Zocchi.
Född3 november 1500
Florens, Republiken Florens
Död13 februari 1571 (70 år)
Florens, Storhertigdömet Toscana
BegravdSantissima Annunziata i Florens
Medborgare iFrankrike[1]
SysselsättningSkulptör[2][3], guldsmed[2][3], konsthistoriker[4], silversmed[3], musiker[3], ritare[5], medaljkonstnär[6][7][3], självbiograf[8], författare[9][3], juvelerare[10]
Noterbara verkFrans I:s saltkar
Perseus med Medusas huvud
Gift medPiera Parigi
Redigera Wikidata

Benvenuto Cellini, född 3 november 1500 i Florens, död 13 februari 1571 i Florens, var en florentinsk guldsmed, skulptör och konstnär vars skrytsamma och äventyrsfyllda självbiografi (författad 1558–1562, publicerad 1728) utgör en ovärderlig redogörelse för livet i renässansens Italien.[11]

Benvenuto Cellini fick beställningar från kejsare, kungar, påvar och prinsar och var känd i hela Italien. Han verkade först i Florens och Rom, där han bland annat verkade som påvens stämpelsnidare.[12] Han skall en gång fått fly från staden för mord på en medtävlare och hölls även en tid fången i Castel Sant'Angelo för tillgrepp av ädelmetall ur påvens skattkammare.[13]

Cellini blev 1527 ögonvittne till Roms skövling och påstod sig själv vara den som hade skjutit ihjäl angriparnas ledare hertig Charles.

Senare uppehöll sig Cellini vid Frans I:s hov i Fontainebleau. Hans mest berömda arbete från den tiden är ett saltkar i guld, ett verkligt typiskt praktstycke, enastående skickligt utfört. Han utförde även en kolossalbyst av Cosimo den store, som i dag finns i Florens, och en byst av bankiren Bindo Altoviti, som i dag finns i Boston. Ett av Cellinis mera berömda arbeten är den stora bronsskulpturen av statyn av Perseus med Medusas huvud, ett lidelsefullt arbete i tidig manieristisk stil, uppställd i Loggia dei Lanzi i Florens. Det finns även efter Cellini ett stort marmorkrucifix, vitt på svart grund, bestämt för hans egen gravvård, men som nu finns i Escorial i Spanien.[14] Bland försvunna bronser räknas ett par portaler och en enorm staty föreställande Mars.

Bland hans mynt-, medalj- och medaljongarbeten finns den berömda Leda och svanen i guld.

Cellini utgav även arbetet Due trattati dell'oreficeria e della scultura (1568), som innehåller hans konsthistoriska reflexioner.[14]

Benvenuto Cellini är föremål för en berömd dikt av Carl Snoilsky.

Svenska översättningar

[redigera | redigera wikitext]
  • Benvenuto Cellinis lif (La vita di Benvenuto di M. Giovanni Cellini fiorentino scritta per lui medesimo in Firenze) (översättning Ernst Lundquist, Bonnier, 1906)
  • Benvenuto Cellinis liv skildrat av honom själv (översättning Ellen Lundberg-Nyblom, Wahlström & Widstrand, 1927)
  • Benvenuto Cellinis liv (översättning av Eva Alexanderson, verserna tolkade av Alf Henrikson, Forum, 1969)
  1. ^ MutualArt.com, MutualArt konstnärs-ID: 2F40739F9B4A7174.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] abART, abART person-ID: 36431, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f] ECARTICO, ECARTICO person-ID: 39762, läst: 12 november 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: cellinib, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Union List of Artist Names, ULAN: 500115352, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 16121, läst: 18 november 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Biographisches Lexikon der Münzmeister und Wardeine, Stempelschneider und Medailleure, MMLO-ID: 10120, läst: 1 april 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.gutenberg.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990001378, läst: 17 november 2024.[källa från Wikidata]
  11. ^ Wallbank, T. Walter; Schrier, Arnold (1990). Living World History. USA: Scott, Foresman. sid. 296. ISBN 0-673-35105-X 
  12. ^ Svensk uppslagsbok. Malmö 1930.
  13. ^ Svensk uppslagsbok. Malmö 1930.
  14. ^ [a b] Svensk uppslagsbok. Malmö 1930.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]