Benvenuto Cellini – Wikipedia
Benvenuto Cellini | |
Benvenuto Cellini. Porträtt utfört av Francesco Allegrini år 1762, efter en förlaga av Giuseppe Zocchi. | |
Född | 3 november 1500 Florens, Republiken Florens |
---|---|
Död | 13 februari 1571 (70 år) Florens, Storhertigdömet Toscana |
Begravd | Santissima Annunziata i Florens |
Medborgare i | Frankrike[1] |
Sysselsättning | Skulptör[2][3], guldsmed[2][3], konsthistoriker[4], silversmed[3], musiker[3], ritare[5], medaljkonstnär[6][7][3], självbiograf[8], författare[9][3], juvelerare[10] |
Noterbara verk | Frans I:s saltkar Perseus med Medusas huvud |
Gift med | Piera Parigi |
Redigera Wikidata |
Benvenuto Cellini, född 3 november 1500 i Florens, död 13 februari 1571 i Florens, var en florentinsk guldsmed, skulptör och konstnär vars skrytsamma och äventyrsfyllda självbiografi (författad 1558–1562, publicerad 1728) utgör en ovärderlig redogörelse för livet i renässansens Italien.[11]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Benvenuto Cellini fick beställningar från kejsare, kungar, påvar och prinsar och var känd i hela Italien. Han verkade först i Florens och Rom, där han bland annat verkade som påvens stämpelsnidare.[12] Han skall en gång fått fly från staden för mord på en medtävlare och hölls även en tid fången i Castel Sant'Angelo för tillgrepp av ädelmetall ur påvens skattkammare.[13]
Cellini blev 1527 ögonvittne till Roms skövling och påstod sig själv vara den som hade skjutit ihjäl angriparnas ledare hertig Charles.
Senare uppehöll sig Cellini vid Frans I:s hov i Fontainebleau. Hans mest berömda arbete från den tiden är ett saltkar i guld, ett verkligt typiskt praktstycke, enastående skickligt utfört. Han utförde även en kolossalbyst av Cosimo den store, som i dag finns i Florens, och en byst av bankiren Bindo Altoviti, som i dag finns i Boston. Ett av Cellinis mera berömda arbeten är den stora bronsskulpturen av statyn av Perseus med Medusas huvud, ett lidelsefullt arbete i tidig manieristisk stil, uppställd i Loggia dei Lanzi i Florens. Det finns även efter Cellini ett stort marmorkrucifix, vitt på svart grund, bestämt för hans egen gravvård, men som nu finns i Escorial i Spanien.[14] Bland försvunna bronser räknas ett par portaler och en enorm staty föreställande Mars.
Bland hans mynt-, medalj- och medaljongarbeten finns den berömda Leda och svanen i guld.
Cellini utgav även arbetet Due trattati dell'oreficeria e della scultura (1568), som innehåller hans konsthistoriska reflexioner.[14]
Benvenuto Cellini är föremål för en berömd dikt av Carl Snoilsky.
Svenska översättningar
[redigera | redigera wikitext]- Benvenuto Cellinis lif (La vita di Benvenuto di M. Giovanni Cellini fiorentino scritta per lui medesimo in Firenze) (översättning Ernst Lundquist, Bonnier, 1906)
- Benvenuto Cellinis liv skildrat av honom själv (översättning Ellen Lundberg-Nyblom, Wahlström & Widstrand, 1927)
- Benvenuto Cellinis liv (översättning av Eva Alexanderson, verserna tolkade av Alf Henrikson, Forum, 1969)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ MutualArt.com, MutualArt konstnärs-ID: 2F40739F9B4A7174.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] abART, abART person-ID: 36431, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] ECARTICO, ECARTICO person-ID: 39762, läst: 12 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: cellinib, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, ULAN: 500115352, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 16121, läst: 18 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Biographisches Lexikon der Münzmeister und Wardeine, Stempelschneider und Medailleure, MMLO-ID: 10120, läst: 1 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.gutenberg.org .[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990001378, läst: 17 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Wallbank, T. Walter; Schrier, Arnold (1990). Living World History. USA: Scott, Foresman. sid. 296. ISBN 0-673-35105-X
- ^ Svensk uppslagsbok. Malmö 1930.
- ^ Svensk uppslagsbok. Malmö 1930.
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok. Malmö 1930.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Mortensen, Johan (1917). Människor och böcker: studier och kritiker. Lund: Gleerups. sid. 65-105. Libris 9876. https://runeberg.org/mjmmanbok/0069.html
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Benvenuto Cellini.
- Benvenuto Cellini hos Europeana
|