French
DeutschCharles Perrault – Wikipedia
| Charles Perrault | |
 | |
| Född | 12 januari 1628[1][2][3] Paris[4] |
|---|---|
| Död | 16 maj 1703[2][5][3] (75 år) Paris[4][6] |
| Medborgare i | Kungariket Frankrike[7] |
| Utbildad vid | Lycée Saint-Louis Collège de Beauvais Orléans gamla universitet universitetet i Orléans  |
| Sysselsättning | Författare[8][9], kritiker, barnboksförfattare, sagosamlare, poet, diktarjurist, konstteoretiker |
| Befattning | |
| Ständig sekreterare i Académie des inscriptions et belles-lettres (1663–1682) Stol nummer 23 i Franska akademien (1671–1703)[10] Contrôleur général, Bâtiments du Roi (1672–1683)[11] | |
| Noterbara verk | Gåsmors sagor |
| Maka | Marie Guichon (g. 1672–)[12] |
| Släktingar | Claude Perrault (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Charles Perrault, född 12 januari 1628 i Paris, död 15 maj 1703, var en fransk författare och ämbetsman. Han var bror till Claude Perrault.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Som advokatson gick Charles Perrault i de bästa skolorna och blev själv advokat 1651. Senare blev han sekreterare till Jean-Baptiste Colbert och blev 1664 generalkontrollör vid departementet för de offentliga byggnaderna. Perrault vann inträde i Franska akademien 1671. Vid hans installation fick allmänheten för första gången tillträde till akten, en tradition som sedermera upprätthållits. Perrault var en inflytelserik medlem av akademien med mångsidiga konstnärliga intressen. Han deltog i flera av sin tids litterära fejder, bland annat med poemet Le siècle de Louis le grand (1687) och prosaverket Parallèles des anciens et des modernes (1688-97) där han kritiserade samtidens antikdyrkan.[13]
Perraults varaktiga berömmelse beror framför allt på en tunn bok med åtta berättelser som utgavs 1697: Histoires ou contes du temps passé, avec des moralités: Contes de ma mère l'Oye. Charles, vid det laget 69 år, gav ut boken i sin son Pierres namn. På svenska är den känd som Gåsmors sagor, översatta flera gånger, bland annat av Hjalmar Gullberg (1955). Där finns de välkända sagorna Askungen, Törnrosa, Rödluvan, Mästerkatten i stövlar, Tummeliten med flera.
Charles Perrault förlorade sin post som sekreterare 1695, när han var 67 år gammal. Han bestämde då sig för att ägna mer tid åt sina barn.
På svenska (urval)
[redigera | redigera wikitext]- Charles Perraults sagor (översättning Julius Humble, Giron, 1873)
- Riddar Blåskägg och andra sagor (översatt och bearbetad av Elise Adelsköld, Lindblad, 1915)
- Gåsmors sagor (översättning Hjalmar Gullberg, Norstedt, 1955)
- Sagor vi aldrig glömmer (bearbetade av Claude Lanssade, översättning Katis Malmqvist, Bokborgen, 1991)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Charles-Perraulttopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6ww7jhv, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 20007, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Перро Шарль”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ NooSFere, NooSFere författar-ID: -48769, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.biography.com .[källa från Wikidata]
- ^ KulturNav, 12 februari 2016, KulturNav-ID: e1657036-0ea5-4ee5-956d-c17fd42e85ba, läst: 27 februari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 143978, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Académie française, Franska akademiens medlems-ID: charles-perrault, läs online, läst: 7 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, bibliotheque.ville-lehaillan.fr .[källa från Wikidata]
- ^ FranceArchives : Portail national des archives, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1937
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|