Christer Betsholtz – Wikipedia

Christer Betsholtz
Född11 juli 1959 (65 år)
Stockholm
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet, medicine kandidat,
Lunds universitet, filosofie doktor,
SysselsättningForskare
Befattning
Docent (1987–1994)
Professor (1994–2004)
Professor (2004–)
ArbetsgivareUppsala universitet (1987–1994)
Göteborgs universitet (1994–2004)
Karolinska Institutet (2004–)
Utmärkelser
Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi (1997)
Louis Jeantet-priset i medicin (2018)[1]
Björkénska priset (2020)
Redigera Wikidata

Christer Betsholtz, född 11 juli 1959 i Stockholm, är en svensk professor i vaskulär biologi vid Karolinska Institutet.[2]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Betsholtz växte upp i Linghem utanför Linköping och studerade medicin vid Uppsala universitet. Han avlade examen som medicine kandidat 1981 och disputerade 1986 vid Uppsala universitet på en avhandling om tillväxtfaktorn platelet-derived growth factor (PDGF) och dess roll vid cancer.[3] Därefter blev han forskargruppsledare 1987 vid Uppsala universitet och utnämndes i samband med det till docent. År 1994 blev han anställd av Göteborgs universitet och utnämnd till professor i medicinsk och fysiologisk kemi. Han blev 2004 professor i vaskulär biologi vid Karolinska institutets institution för biokemi och biofysik.[4][5] År 2013 blev han professor i cancer- och blodkärlsforskning vid Uppsala universitet. 2017–2020 ledde han Integrated Cardio Metabolic Center (ICMC) vid Karolinska Institutet.

Hans forskning gäller bland annat VEGF och PDGF, som spelar viktiga roller i angiogenesen. Hans undersökningar var enligt Kungliga vetenskapsakademin banbrytande och rönte internationell uppmärksamhet.[6][2]

Betsholtz är medförfattare till över 400 vetenskapliga artiklar som totalt har citerats över 60 000 gånger med ett h-index (2021) på 111. Han deltagit i flera publikationer i bland annat Nature som har citerats omkring eller över 1 000 gånger var.[7]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Christer Betsholtz tilldelas Louis-Jeantet-priset i medicin 2018, Karolinska Institutet, 23 januari 2018, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] ”Christe Betsholtz”. Kungliga vetenskapsakademin. Arkiverad från originalet den 12 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180312221030/http://kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/soderbergs-forskningsprofessur-i-medicin-tillsatt1. Läst 7 januari 2021. 
  3. ^ Betsholtz, Christer (1986) (på engelska). Role of platelet-derived growth factor in neoplastic transformation. Comprehensive summaries of Uppsala dissertations from the Faculty of Medicine 28, ISSN 0282-7476. Uppsala: Uppsala universitet. Libris 7424563. ISBN 91-554-1836-8 
  4. ^ Karolinska Institutet: Christer Betsholtz Arkiverad 3 juni 2006 hämtat från the Wayback Machine., läst 10 september 2009
  5. ^ [a b c] admin (17 januari 2018). ”Christer BETSHOLTZ | Jeantet” (på amerikansk engelska). Arkiverad från originalet den 5 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210305063927/https://www.jeantet.ch/en/prix-louis-jeantet/laureats/2018-en/christer-betsholtz/. Läst 16 januari 2021. 
  6. ^ [a b] Kungl. Vetenskapsakademien: Nya ledamöter invalda Arkiverad 15 december 2010 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2007-11-21
  7. ^ ”Christer Betsholtz”. scholar.google.com. https://scholar.google.com/citations?user=aUdGo78AAAAJ&hl=sv&oi=ao. Läst 16 januari 2021. 
  8. ^ KI, pristagare Axel Hirsch pris
  9. ^ Naylor, David. ”The Björkén Prize - Uppsala University, Sweden” (på engelska). www.uu.se. https://www.uu.se/en/about-uu/traditions/prizes/bjorken-prize/. Läst 13 januari 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Christer_Betsholtz&oldid=56370130”