Antillertrast – Wikipedia

Antillertrast
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTrastar
Turdidae
SläkteTurdus
ArtAntillertrast
T. lherminieri
Vetenskapligt namn
§ Turdus lherminieri
Auktor(Lafresnaye, 1844)
Utbredning
Synonymer
Cichlherminia lherminieri
Antilltrast

Antillertrast[2] (Turdus lherminieri) är en västindisk fågel i familjen trastar som förekommer i bergsskogar i Små Antillerna.[3] Artens bestånd anses vara nära hotat.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Antillertrasten är en medelstor (25–27 cm) trast. Ovansidan är helt mörkbrun och undersidan är brunaktig med vita fläckar på bröst, flanker och övre delen av buken, medan undre delen av buken är vit. Den har gula ben samt gul näbb och gul i en bar fläck runt ögat. På St. Lucia skiljer den sig från arawaktrasten (T. nudigenis) på fjällad undersida. Sången beskrivs som mjuk och melodisk.[1]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Antillertrast förekommer på de Små Antillerna och delas upp i fyra underarter med följande utbredning:[3]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades den som ensam art i släktet Cichlherminia, men genetiska studier visar att den är en del av Turdus.[4][5][6]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Antillertrasten hittas på alla nivåer i fuktig bergbelägen skog. Den tros vara stannfågel, men stora antal som observerats vid fruktbärande träd på Saint Lucia antyder på att den rör sig runt i grupp utanför häckningstid. Födan består av insekter och bär. Arten häckar april till juli. Den bygger ett rätt stort skålformat bo som placeras nära marken i en buske, trädormbunke eller ett träd. Däri lägger den två till tre grönblå ägg.[7]

Historiskt har antillertrasten minskat kraftigt i antal till följd av avskogning, invasiva predatorer och kraftiga habitatförluster orsakade av vulkanutbrott på Montserrat 1995–1997. Antillertrasten var därför fram tills nyligen upptagen på internationella naturvårdsunionen IUCN:s röda lista för hotade arter och där placerad i kategorin sårbar (VU). På Montserrat har den återhämtat sig och anses där idag vara vanlig och ha ett stabilt bestånd. Merparten av världspopulationen förekommer på Guadeloupe där den också tros minska relativt långsamt i antal. De mindre bestånden på Saint Lucia och Dominica minskar möjligen relativt kraftigt. Sammanvägt anses den inte längre minska tillräckligt kraftigt för att anses vara hotad, varför den 2019 nedgraderades till den lägre hotkategorin nära hotad (NT). Det globala beståndet uppskattas till i storleksordningen 100 000 till en halv miljon vuxna individer.[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Ferdinand Joseph l'Herminier (1802-1866), fransk osteolog och ornitolog på Guadeloupe.[8]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2019 Turdus lherminieri . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 11 december 2019.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Klicka, J., G. Voelker, and G.M. Spellman (2005), A molecular phylogenetic analysis of the “true thrushes” (Aves: Turdinae), Mol. Phylogenet. Evol. 34, 486-500.
  5. ^ Pan, Q.-W., F.-M. Lei, S.-J. Yang, Z.-H. Yin, Y. Huang, F.-D. Tai, A. Kristin (2006), Phylogeny of some turdinae birds based on mitochondrial cytochrome b gene sequences, Acta Zool. Sinica 52, 87-98.
  6. ^ Voelker, G., S. Rohwer, R.C.K. Bowie, and D.C. Outlaw (2007), Molecular systematics of a speciose, cosmopolitan songbird genus: Defining the limits of, and relationships among, the Turdus thrushes, Mol. Phylogenet. Evol. 42, 422-434.
  7. ^ Collar, N. (2020). Forest Thrush (Turdus lherminieri), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.forthr1.01
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]