Cornelis de Graeff – Wikipedia
Cornelis de Graeff, född 15 oktober 1599 i Amsterdam, död 4 maj 1664, Friherre av Zuid-Polsbroek, var en holländsk statsman, diplomat, regent och borgmästare av Amsterdam. Under nederländska stormaktstiden styrde De Graeff tillsammans med sin bror Andries och sin brorson Johan de Witt Generalstaterna.[1]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Han kom från familjen De Graeff, som tillsammans med familjen Bicker genom äktenskap hade den politiska makten i Amsterdam, Holland och slutligen i Republiken de sju förenade provinserna.[2] De Graeff föddes som son till Jacob Dircksz de Graeff [3] och hans hustru Aeltje Boelens Loen. De Graeff gifte sig 14 augusti 1635 med Catharina Hooft.
De Graeff var rådsherre i Amsterdam och som tack för sina insatser utsågs han 1643 till Amsterdams borgmästare. På det sättet blev han, tillsammans med sin kusin Andries Bicker en viktig maktfaktor. [4] På uppdrag av familjerna De Graeff, Bicker och arbetade man för att förhindra att det spanska inflytandet återupprättades. Detta skedde bland annat genom Spansk-nederländska kriget som slutade med freden i Münster (1648).[5] I mitten av 1600-talet var De Graeff en av de mest inflytelserika republikanerna och statsmansregenterna i republiken och en motståndare till de politiska ambitionerna i Huset Oranien. Hans politiska hållning var kännetecknande för hans familj: å ena sidan libertin och statssinnad, å andra sidan, om än i begränsad utsträckning, lojal mot Orangerna.[6]
Krig med England och Sverige
[redigera | redigera wikitext]Då de Graeff tillträdde låg Holland i krig med England som slutade med freden i Westminster 1654. Freden var inte till Hollands fördel, men de Graeff och de Witt var något så när nöjda. Bland fredsvillkoren ingick en hemlig artikel, som uteslöt Huset Nassau-Oranien från alla statliga ämbeten i Holland. Karl X Gustavs framgångar i krig mot Polen och Danmark (1655 - 60) ledde, trots att Sverige försökte blidka Holland med handelsförmåner, till fientligheter mellan Holland och Sverige. I syfte att förhindra Sverige att få kontroll över Öresund motarbetades dessa försök av De Witt och De Graeff.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Brugmans, H. (1973) Geschiedenis van Amsterdam. Deel III Bloeitijd, 1621-1697, p. 159-167.
- ^ Biografi i Andries Bicker, DBNL
- ^ Drs. J. L. van der Gouw: De definitieve vorm van het graafschap /holland/ (1300-1795) Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Andries Bickers Biografi från DBNL (nl)
- ^ Amsterdam: a brief life of the city. Van Geert Mak, Harvill Press (1999), p 123
- ^ Pieter C. Vies: Andries de Graeff (1611–1678) ’t Gezagh is heerelyk: doch vol bekommeringen. p 29/30 (PDF)
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Israel, Jonathan I. (1995) The dutch Republic - Its Rise, Greatness, and Fall - 1477-1806, Clarendon Press, Oxford, ISBN 978-0-19-820734-4
- Rowen, Herbert H. (1986) John de Witt - Statesman of the „True Freedom“, Cambridge University Press, ISBN 0-521-52708-2
- Kernkamp, G.W. (1977) Prins Willem II 1626-1650, p. 107-110.
- Zandvliet, Kees De 250 rijksten van de Gouden Eeuw - Kapitaal, macht, familie en levensstijl (2006 Amsterdam; Nieuw Amsterdam Uitgevers)
- Burke, P. (1994) Venice and Amsterdam. A study of seventeenth-century élites.