Korsklippning – Wikipedia
Korsklippning[1] eller kryssklippning (engelska: cross cutting) är en klippteknik inom film. Berättarmetoden syftar på en teknik med växelvis klippning mellan två samtidiga händelsförlopp – antingen på olika platser[2] eller samma plats.
Korsklippningen görs i rask takt och kombinerar olika bildvinklar och/eller händelseförlopp, med målet att skapa en stegrad spänning.[2] Härigenom försöker filmaren komma runt problemen med svårlösta specialeffekter eller ge filmen ytterligare en dimension i berättandet. En illusion av samtidighet skapas mellan i teorin helt orelaterade handlingar.[3]
Korsklippning har flera likheter med parallellhandling. Den ger dock större friheter beträffande användandet av rummet och tiden.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”korsklippa | SAOL”. svenska.se. https://svenska.se/saol/?hv=lnr496285. Läst 29 juli 2018.
- ^ [a b] ”kryssklippning”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kryssklippning. Läst 29 juli 2018.
- ^ Janson, Malena (2017). Filmpedagogik – så funkar det!. sid. 16. http://www.filminstitutet.se/globalassets/2.-fa-kunskap-om-film/filmpedagogik/publikationer/filmpedagogik--sa-funkar-det_171127.pdf. Läst 20 juli 2018
|