Cyber- und Informationsraum – Wikipedia

Cyber- und Informationsraum
Logo des Cyber- und Informationsraum Bundeswehr
Information
Datum1 april 2017
LandTyskland Tyskland
FörsvarsgrenCyber- och information
Del av Bundeswehr
Struktur
    • KdoCIR
      • KdoITBw
      • KdoStratAufkl
      • ZGeoBw
Stående styrkor14 148 (2023-01)[1]
HögkvarterBonn, Tyskland
Webbplatswww.cir.bundeswehr.de
Befälhavare
Inspekteur des CIRVizeadmiral Thomas Daum
Stellv. Inspekteur des CIRGeneralmajor Jürgen Setzer
Fordon
TransportfordonFuchs 1
TrupptransportfordonDuro 3 YAK, Dingo

Cyber- und Informationsraum (svenska: cyber- och informationsrymden, CIR) är den nyaste försvarsgrenen av Tysklands försvarsmakt som ansvarar för cyber- och informationsrymden. Befälhavare för cyber- och informationsrymden är Vizeadmiral Thomas Daum och Generalmajor Jürgen Setzer.

Som svar på digitaliseringen har Bundeswehr sedan den 1 april 2017 samlat alla uppgifter och kompetenser på detta område i det sjätte militära organisationsområdet Cyber- und Informationsraum. Tidigare var de fördelade på olika områden.[2]

I motsvarighet till hur armén, flygvapnet och marinen ansvarar för land-, luft-, rymd- och havsoperationer, har medlemmarna i den nya organisatoriska enheten ett helhetsansvar för cyber- och informationsrymden.[3]

  • CIR måste överföra, bearbeta och hantera information på ett effektivt sätt inom Tyskland och även i de länder där Bundeswehr är utplacerad i
  • Militära underrättelse ska skydda tyska och allierade soldater och ge en omfattande bild av situationer. I detta sammanhang är det viktigt att upptäcka och försvara avvikelser och attacker inom Bundeswehrs eget digitala territorium
  • Geoinformationstjänsten bidrar till att geofaktorer och deras situationsrelaterade effekter tas med i planerings- och beslutsprocesserna
  • Genom att samarbeta med andra nationella och internationella institutioner bidrar medlemmarna i CIR till Tysklands säkerhetsberedskap

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

I cyber- och inforamtionsrymden arbetar totalt cirka 14 100 personer. Andelen kvinnor är cirka 1 400.[1]

  • Kommando Cyber- und Informationsraum (Bonn)
    • Kommando Informationstechnik der Bundeswehr (Bonn)
      • Dienstältester Deutscher Offizier / Deutscher Anteil 1st NATO Signal Battalion (Wesel)
      • Betriebszentrum IT-System der Bundeswehr (Rheinbach)
      • Informationstechnikbataillon 281 (Gerolstein)
      • Informationstechnikbataillon 282 (Kastellaun)
      • Informationstechnikbataillon 292 (Dillingen an der Donau)
      • Informationstechnikbataillon 293 (Murnau am Staffelsee)
      • Informationstechnikbataillon 381 (Storkow)
      • Informationstechnikbataillon 383 (Erfurt)
      • Schule Informationstechnik der Bundeswehr (Pöcking)
      • Zentrum für Cyber-Sicherheit ­ der Bundeswehr (Euskirchen)
      • Zentrum für Softwarekompetenz der Bundeswehr (Flamersheim)
    • Kommando Strategische Aufklärung (Gelsdorf)
      • Auswertezentrale Elektronische Kampfführung (Daun)
      • Schule für Strategische Aufklärung der Bundeswehr (Mürwik)
      • Zentrale Untersuchungsstelle der Bundeswehr für Technische Aufklärung (Hof)
      • Zentrale Abbildende Aufklärung (Gelsdorf)
      • Zentrum Operative Kommunikation der Bundeswehr (Mayen)
      • Zentrum Cyber-Operationen (Rheinbach)
      • Bataillon Elektronische Kampfführung 911 (Nienburg)
      • Bataillon Elektronische Kampfführung 931 (Daun)
      • Bataillon Elektronische Kampfführung 932 (Frankenberg)
    • Zentrum für Geoinformationswesen der Bundeswehr (Euskirchen)
Fordon Ursprung Typ Variant Aktiva
ATF Dingo Tyskland Tyskland Transportfordon
Duro Schweiz Schweiz Transportfordon 3 YAK
Fuchs Tyskland Tyskland Elektronisk krigföring
Radarsystem
Hummel
KWS RMB
 
87[4]
Sensor Typ
Micro-Point of Presence Närvaropunkt
Ballonger och radiosonder Mätinstrument
SAR-Lupe Spionsatellit
SATCOMBw Kommunikationssatellit
Terrestrische Übertragungssystem Sändare
TETRAPOL PMR-system

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]