Cytokinin – Wikipedia

Ej att förväxla med cytokin.
Cytokininet zeatin har fått sitt namn från majs (Zea) som det upptäcktes i.

Cytokininer är en grupp av växthormoner som främjar celldelning eller cytokines i växternas rötter och skott. De medverkar främst vid cellernas tillväxt och differentiering men påverkar också apikal dominans, axillärknoppars tillväxt och motverkar lövfällning. Folke Skoog upptäckte deras verkan på 1940-talet vid försök på tobaksplantor med kokosmjölk och sillmjölke.[1]

Det finns två typer av cytokininer: å ena sidan cytokininer av adenintyp, som kinetin, zeatin och 6-bensylaminopurin och å andra sidan cytokininer av fenylureatyp som difenylurea och tidiazuron (TDZ).[2] De flesta cytokininer av adenintyp syntetiseras i rötterna.[3] Kambier och andra vävnader med aktiv celldelning syntetiserar också cytokininer.[4] Inga cytokininer av fenylureatyp har hittats hos växter.[5]Cytokininer deltar som signalsubstanser både lokalt och på långdistans, utnyttjar samma transportmekanismer som puriner och nukleosider[6] och transporteras normalt i xylemet.[3]

Cytokininer verkar tillsammans med auxin, ett annat växthormon, och har i allmänhet en motsatt effekt.[3]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Kieber JJ (mars 2002). ”Tribute to Folke Skoog: Recent Advances in our Understanding of Cytokinin Biology”. J. Plant Growth Regul. 21 (1): sid. 1–2. doi:10.1007/s003440010059. PMID 11981613. https://link.springer.com/article/10.1007/s003440010059. 
  2. ^ Aina, O.; Quesenberry, K.; Gallo, M. (2012). ”Thidiazuron-Induced Tissue Culture Regeneration from Quartered-Seed Explants of Arachis paraguariensis”. Crop Science 52 (3): sid. 555. doi:10.2135/cropsci2011.07.0367. https://www.crops.org/publications/cs/abstracts/52/3/1076. 
  3. ^ [a b c] Campbell, Neil A.; Reece, Jane B.; Urry, Lisa Andrea.; Cain, Michael L.; Wasserman, Steven Alexander.; Minorsky, Peter V.; Jackson, Robert Bradley (2008). Biology (8 uppl.). San Francisco: Pearson, Benjamin Cummings. sid. 827–30 
  4. ^ ”Localization of cytokinin biosynthetic sites in pea plants and carrot roots”. Plant Physiol. 78 (3): sid. 510–3. juli 1985. doi:10.1104/pp.78.3.510. PMID 16664274. PMC: 1064767. http://www.plantphysiol.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=16664274. 
  5. ^ David WS Mok & Machteld C Mok, 2001, Cytokinin Metabolism and Action i Annual Review of Plant Physiology and Plant Molecular Biology 52, sid. 89-118.
  6. ^ Hitoshi Sakakibara, 2006, Cytokinins: activity, biosynthesis, and translocation i Annual Review of Plant Biology 57, sid. 431-449.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Cytokinin&oldid=51621637”