Danmarks kulturkanon – Wikipedia

*Carex trinervis* på plansch från 1861 i bokverket *Flora Danica*.

Danmarks kulturkanon (på danska Kulturkanonen) är en kulturkanon som består av en lista på över 108 danska konstverk i åtta kategorier, vilka officiellt har utsetts som särskilt betydelsefulla delar av Danmarks kulturarv.

Danmarks kulturkanon lanserades av dåvarande kulturminister Brian Mikkelsen hösten 2004. Kulturminsteriet utsåg sju kommittéer, som i april 2005 började välja ut verk att ingå i kanon. Verken utsågs i kategorierna arkitektur, formgivning, bildkonst, teater, litteratur, film och musik. Dessutom utarbetades en särskild kanon i kategorin barnkultur. Kulturkanon presenterades i januari 2006.^[1]

Både själva idén att utse ett antal verk som särskilt betydelsefulla och urvalsprocessen och det slutgiltiga innehållet har kritiserats från flera håll, och en rad alternativa kanon har föreslagits, bland annat genom omröstning bland Danmarks Radios lyssnare och tittare.^[2] 2015 uppdaterade Dansklærerforeningen litteraturdelen av kanon, med tanke på rekommenderad läsning i landets grundskolor;^[3] denna uppdatering har dock inte påverkat den officiella kanon som har oförändrat urval.^[4]

Arkitektur

Hovers kyrka^(dk) i Ringkøbings kommun av okänd arkitekt, 1100-talet
Glorups herrgård i Svindinge, 1400-talet, ombyggd 1765 av Nicolas H. Jardin
Frederiksstaden i Köpenhamn av Nicolai Eigtved, 1749–
Vor Frue Kirke i Köpenhamn av Christian Frederik Hansen, 1811–1829
Jægersborg Dyrehave, av Rudolph Rothe, 1846
Läkarföreningens bostäder - Brumleby^(dk) i Köpenhamn av Michael Gottlieb Bindesbøll och Vilhelm Klein, 1854–1856
Mariebjergs kyrkogård^(dk) av G.N. Brandt, 1925–1935
Aarhus universitet av Kay Fisker, C.F. Møller, Poul Stegmann och C.Th. Sørensen, 1931–
Fingerplanen (stadsplan för Köpenhamns utveckling) av Peter Bredsdorff, 1947
Sydneys operahus av Jørn Utzon, 1957
Stora Bältbron av Dissing+Weitling, 1991–1998

Kommittén för kategorin arkitektur bestod av arkitekten Lone Wiggers, professorn Carsten Juel-Christiansen, professorn Malene Hauxner, arkitekten Lars Juel Thiis, och arkitekten Kent Martinussen.

Bildkonst

Trundholmsvagnen, cirka 1300 före Kristus, Nationalmuseet i Köpenhamn
Kalkmålningen Opstandelsen av Unionsmästaren, cirka 1430, Undløse kyrka
Träskulpturen Bordesholmsaltartavlan från Hans Brüggemanns verkstad, slutfört 1521, Schleswigs domkyrka
Frederik V:s ryttarstaty av Jacques Saly, färdigställd 1771, Amalienborg
Skulpturen Jason med det gyllene skinnet av Bertel Thorvaldsen, färdigställd 1828, Thorvaldsens Museum
Målningen Udsigt gennem tre buer i Colosseums tredje stokværk av C.W. Eckersberg, 1815, Statens Museum for Kunst
Målningen Efterårsmorgen ved Sortedamssøen av Christen Købke, 1838, Ny Carlsberg Glyptotek
Målningen Støvkornenes dans i solstrålerne av Vilhelm Hammershøi, 1900, Ordrupgaard
Målningen Sommerdag ved Roskilde Fjord av Lauritz Andersen Ring, 1900, Randers Kunstmuseum
Reliefen Det Store Relief av J.F. Willumsen, 1923–1928, J.F. Willumsens museum
Skulpturen Stående kvinna av Astrid Noack, 1937–1943, Göteborgs konstmuseum
Målningen Stalingrad av Asger Jorn, 1957–1972, Museum Jorn i Silkeborg

Kommittén för kategorin bildkonst bestod av skulptören Hein Heinsen (ordförande), konsthistorikern Hans Edvard Nørregård-Nielsen, konsthistorikern Bente Scavenius, bildkonstnären Bjørn Nørgaard, samt bildkonstnären Sophia Kalkau.

Formgivning och konsthantverk

Vikingaskeppet Skuldelev 2, byggt omkring 1042
Flora Danica av flera konstnärer, 1752–1803
Thorvald Bindesbølls livsverk
Knud V. Engelhardts livsverk
Marie Gudme Leths livsverk
Lampskärm till PH-lampan av Poul Henningsen, 1925
Teservis av Gertrud Vasegaard, 1956
Gedser forsøgsmølle av Johannes Juul, 1957
Pantonstolen av Verner Panton, 1960
Polyetherstolen av Gunnar Aagaard Andersen, 1964
Kevihjulet av Jørgen Rasmussen, 1965
Fiberline fasadsystem av Fiberline Composites, 2006

Kommittén för kategorin formgivning och konsthantverk bestod av arkitekten och lektorn Merete Ahnfeldt-Mollerup (ordförande), designern och keramikern Erik Magnussen, designern Astrid Krogh, keramikern Ursula Munch-Petersen och designern Louise Campbell.

Film

Mannen och hans överman av Carl Th. Dreyer, 1925
Vredens dag av Carl Th. Dreyer, 1943
Ditte människobarn av Bjarne Henning-Jensen, 1946
Soldaten och Jenny av Johan Jacobsen, 1947
Svält av Henning Carlsen, 1966
Bennys Badekar av Jannik Hastrup och Flemming Quist Møller, 1971
Matador av Erik Balling, 1978–1982
Kunskapens träd av Nils Malmros, 1981
Babettes gästabud av Gabriel Axel, 1987
Pelle Erövraren av Bille August, 1987
Festen av Thomas Vinterberg, 1998
Idioterna av Lars von Trier, 1998

Kommittén för kategorin film bestod av regissören Susanne Bier, filmkonsulenten Vinca Wiedeman, filmproducenten Tivi Magnusson, författaren Ole Michelsen samt programchefen Jacob Neiiendam.

Litteratur

Leonora Christina: Jammers Minde, nedskriven 1673–1674, utgiven 1869
Steen Steensen Blicher: Præsten i Vejlbye, 1829
H.C. Andersen: Den lille Havfrue från Eventyr fortalte for Børn, 1837
Søren Kierkegaard: Enten - Eller, 1843
Jens Peter Jacobsen: Fru Marie Grubbe, 1876
Herman Bang: Ved Vejen från Stille Eksistenser, 1886
Henrik Pontoppidan: Lykke-Per, 1898–1904
Johannes V. Jensen: Kongens Fald, 1900–1901
Karen Blixen: Vinter-Eventyr, 1942
Klaus Rifbjerg: Og andre historier, 1964
Inger Christensen: Sommerfugledalen, 1991
Lyrikantologi med följande texter:
- Folkvisa: Ebbe Skammelsøn. DgF 354A. Den danske Lyrik før 1800 sidan 12
- Folkvisa: Germand Gladensvend. DgF 33C. Den danske Lyrik før 1800, sidan 5
- Thomas Kingo (1634–1703): Hver har sin Skæbne (Sorrig og Glæde...) från Samlede Skrifter, band 3, sidan 233. Den danske Lyrik før 1800, sidan 120
- Hans Adolph Brorson (1694–1764): Den yndigste Rose er funden från Troens rare Klenodie. Den danske Lyrik før 1800, sidan 172
- Johannes Ewald (1743–1781): Til Siælen. En Ode fra Samtlige Skrifter, band 1, 1780. Den danske Lyrik før 1800, sidan 230
- A.W. Schack V. Staffeldt (1769–1826): Indvielsen fra Digte 1804. Den danske Lyrik 1800-70, 1, sidan 1
- Adam Oehlenschläger (1779–1850): Hakon Jarls Død eller Christendommens Indførsel i Norge från Digte 1803. Den danske Lyrik 1800-70, sidan 32
- N.F.S. Grundtvig (1783–1872): De levendes Land, 1883. Den danske Lyrik 1800-70, 1, sidan 120
- Christian Winther (1796–1876): Rosa unica från Lyriske Digte, 1849. DDL 1800-70, 2, sidan 108
- Emil Aarestrup (1800–1856): Paa Sneen från Digte, 1838. Den danske Lyrik 1800-70, 2, sidan 147
- Holger Drachmann (1846–1908): Jeg hører i Natten den vuggende Lyd från Sange ved Havet - Venezia, 1877. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 10
- Sophus Claussen (1865–1931): Ekbatana från Valfart, 1896. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 44
- Jeppe Aakjær (1866–1930): Aften (Stille, Hjerte, Sol gaar ned) från Ræbild-Kantate, 1912. Tryckt i Politiken den 4 augusti 1912
- Thøger Larsen (1875–1928): Den danske Sommer (Danmark, nu blunder den lyse Nat) från Slægternes Træ, 1914. Först tryckt i Politiken den 13 juni 1914. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 117
- Tom Kristensen (1893–1974): Det er Knud, som er død från Mod den yderste Rand, 1936. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 160
- Jens August Schade (1903–1978): Læren om staten från Sjov i Danmark, 1928, sidan 81
- Gustaf Munch-Petersen (1912–1938): det underste land från det underste land, 1933. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 241
- Thorkild Bjørnvig (1918–2004): Anubis från Anubis, 1955. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 261
- Ole Sarvig (1921–1981): Regnmaaleren från Grønne Digte, 1943. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 272
- Morten Nielsen (1922–1944): Øjeblik från Efterladte Digte, 1945, sidan 57
- Frank Jæger (1926–1977): Sidenius i Esbjerg från Cinna og andre Digte, 1959, sidan 89
- Ivan Malinowski (1926–1989): Myggesang fra Galgenfrist, 1958. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 279
- Per Højholt (1928–2004): Personen på toppen från Det gentagnes musik, Praksis 9, 1989, sidan 31
- Henrik Nordbrandt (1945–): Violinbyggernes by från Violinbyggernes by - Digte 1985, sidan 24

Kommittén för kategorin litteratur bestod av professorn Finn Hauberg Mortensen, professorn Erik A. Nielsen, författaren Mette Winge, författaren Claes Kastholm Hansen och författaren Jens Christian Grøndahl.

Musik

Konstmusik

Holger Danske (F.L.Æ. Kunzen, 1789
Otte Morgensange og Syv Aftensange (C.E.F. Weyse, 1837 respektive 1838
Tre galopper: Telegraph-Galop, Champagne-Galop, Kjöbenhavns Jernbane-Damp-Galop (H.C. Lumbye, 1844, 1845, respektive 1847)
Elverskud (Niels W. Gade, 1854)
Vølvens Spaadom (J.P.E. Hartmann, 1872)
Drot og Marsk (Peter Heise, 1878)
Maskarade (Carl Nielsen, 1906)
Symfoni nr. 4: Det Uudslukkelige (Carl Nielsen, 1916)
Antikrist (Rued Langgaard, 1923)
Symfoni nr. 3 (Per Nørgård, 1976)
Symfoni-Antifoni (Pelle Gudmundsen-Holmgreen, 1978)
Højskolesange (antologi). Lista:
- Den signede dag med fryd vi ser. C.E.F. Weyse (1826). Text: N.F.S. Grundtvig (1826)
- Det var en lørdag aften. Folkmelodi, text folkevise, gendigtet af Svend Grundtvig 1849
- En yndig og frydefuld sommertid. Folkmelodi och text från Mariagertrakten. Tryckt i A.P. Berggreens Danske folkesange (1869)
- Vi sletternes sønner. Carl Nielsen (1906). Text: Ludvig Holstein (1903).
- Jens Vejmand. Carl Nielsen (1907). Text: Jeppe Aakjær (1905).
- Det er hvidt herude. Thomas Laub (1914). Text: St.St. Blichet (1838).
- Danmark, nu blunder den lyse nat. Oluf Ring (1922). Text: Thøger Larsen (1914).
- I Danmark er jeg født. Poul Schierbeck (1926). Text: H.C. Andersen (1850).
- Jeg ser de bøgelyse øer. Thorvald Aagaard (1931). Text: L.C. Nielsen (1901).
- Du gav os de blomster, som lyste imod os. Otto Mortensen (1939). Text: Helge Rode.
- Septembers himmel er så blå. Otto Mortensen: (1949). Text: Alex Garff (1949).
- Vi elsker vort land. P.E. Lange-Müller (1887)/Shu-bi-dua (1980). Text: Holger Drachmann (1885).

Populärmusik

Ett urval av 12 sånger (Kai Normann Andersen), 1925–1959
- Musens sang
- Den allersidste dans
- Pige træd varsomt
- Å hvor jeg, ih, hvor jeg, uh hvor jeg vil
- I dit korte liv
- Man binder os på mund og hånd
- Alle går rundt og forelsker sig
- Gå ud og gå en tur
- Glemmer du
- Titte til hinanden
- Drømmeland
- Gå med i lunden.
Dansk Guldalderjazz Vol. 1-4 (Antologi med dansk jazz, 1940–1949)
The Savage Rose (The Savage Rose, 1968)
Værsgo (Kim Larsen, 1973)
Svantes Viser (Benny Andersen och Povl Dissing, 1973)
Live Sådan (Gasolin, 1976)
Supertanker (Kliché, 1980)
Tidens Tern (C.V. Jørgensen, 1980)
Stjerne Til Støv (Sebastian, 1981)
Aura (Palle Mikkelborg med Miles Davis, 1984–1985)
Nærmest Lykkelig (TV-2, 1988)
Evergreens (antologi)
- Solitudevej. Sven Gyldmark/Poeten - från Cirkusrevuen 1953. Sång: Elga Olga.
- Er du dus med himlens fugle. Sven Gyldmark & Erik Leth - från filmen Vagabonderne på Bakkegården, 1958. Sång: Poul Reichhardt.
- Heksedans (her kommer mutter med kost og spand). Vidar Sandbeck & Peter Mynte - singel, 1960. Sång av Rachel Rastenni.
- To lys på et bord. Bjarne Hoyer & Ida From - från Danska melodifestivalen 1960. Sång: Otto Brandenburg.
- Dansevise. Otto Francker & Sejr Volmer Sørensen - från Danska melodifestivalen 1963. Framförd av Grethe och Jørgen Ingmann.
- Duerne flyver. Bent Fabricius-Bjerre & Klaus Rifbjerg - från filmen Jeg er sgu min egen, 1967. Sång av Cæsar.
- Så længe jeg lever. John Mogensen Sång: John Mogensen.
- Smuk og dejlig. Anne Linnet/Anne Linnet - från albumet Shit & Chanel, 1975. Framförd av Shit & Chanel.
- Under Bøgen. Peter A.G. Nielsen/Gnags - från albumet Er du hjemme i aften, 1977. Framförd av Gnags.
- Danmark. Shu-Bi-Dua - från 78'eren, 1978. Framförd av Shu-Bi-Dua.
- Danse i måneskin. Frans Bak & Nillet Skovgård - från Danska melodifestivalen 1987. Framförd av Trine Dyrholm & Moonlighters.
- Kald det kærlighed. Lars Lilholt - från Lars Lilholt Bands album Kontakt, 1990 (1986). Framförd av Lars Lilholt Band.

Kommittén för kategorin musik bestod av kör- och orkesterchefen Per Erik Veng, författaren Jørgen I. Jensen, redaktionschefen Torben Bille, forskningsbibliotekarien och författaren Inger Sørensen, samt musikern och författaren Henrik Marstal.

Scenkonst

Kommittén för kategorin scenkonst bestod av teaterchefen Flemming Enevold, chefdramaturgen Karen-Maria Bille, dramatikern Jokum Rohde, skådespelaren Sonja Richter samt författaren och recensenten Erik Aschengreen.

Jeppe på Bjerget (Ludvig Holberg, 1722)
Aladdin (Adam Oehlenschläger, 1805)
Sylfiden (August Bournonville, Herman Severin Løvenskiold, 1836)
Indenfor Murene (Henri Nathansen, 1912)
Ordet (Kaj Munk, 1932)
Anna Sophie Hedvig (Kjeld Abell, 1939)
Fyra revynummer:
- Man binder os på mund og hånd (Liva Weel, 1940)
- Skolekammerater (Kellerdirk Bros, 1956)
- Brevet til Bulganin (Osvald Helmuth, 1957)
- Fingernummeret (Dirch Passer, 1974)
Etudes (Harald Lander, Knudåge Riisager, 1948)
Enetime (Flemming Flindt, Georges Delerue, 1963)
Julemandshæren (Solvognen, 1974)
Sort Sol live, Carlton og Wurst (Sort Sol, 1986–1987)
Majonæse (Jess Ørnsbo, 1988)

Barnkulturkanon

Urvalet uppstod spontant under arbetet med de övriga kanonkategorierna.

Bygglekplatsen (C.Th. Sørensen, 1931)
De små synger (sångbok av Gunnar Nyborg-Jensen (redaktör), 1948)
Palle alene i Verden (film av Astrid Henning-Jensen, 1949)
Anders And og den gyldne hjelm (svenska: Kalle Anka och den gyllene hjälmen) (Carl Barks, 1954)
Høj stol (barnstol av Nanna Ditzel, 1955)
Legoklossen (leksak av Godtfred Kirk Christiansen, 1958)
Silas og den sorte hoppe (bok av Cecil Bødker, 1967)
Halfdans ABC (barnbok av Halfdan Rasmussen och Ib Spang Olsen, 1967)
Kaj og Andrea (tv-program av bland andra Kjeld Nørgaard och Katrine Hauch-Fausbøll, 1970-talet)
Go' Sønda' Morn' (barnmusikalbum av Anne Linnet, 1980)
Gummi Tarzan (film av Søren Kragh-Jacobsen, 1981)
Nøddeknækkeren (barnteater av Steen Koerner, 2003)

Referenser

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från artikel om kulturkanon på danskspråkiga Wikipedia

Noter

^ ”Kulturkanon” (på danska). Den Store Danske. lex.dk. http://www.denstoredanske.dk/Kunst_og_kultur/Litteratur/Genrebegreber/Kulturkanon. Läst 21 april 2021.
^ ”Kanon forside” (på danska). Danmarks Radio. 2006. Arkiverad från originalet den 8 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070208163112/http://www.dr.dk/kanon/. Läst 21 april 2021.
^ ”Kanonarbejde | Dansklærerforeningen”. dansklf.dk. Arkiverad från originalet den 6 december 2019. https://web.archive.org/web/20191206105922/https://dansklf.dk/kanonarbejde. Läst 22 april 2021.
^ ”Kulturministeriet: Litteratur” (på danska). kulturkanon.kum.dk. Arkiverad från originalet den 24 april 2021. https://web.archive.org/web/20210424062255/https://kulturkanon.kum.dk/litteratur/. Läst 22 april 2021.

Externa länkar

Danska kulturdepartementets webbplats om kulturkanon

[1] ”Kulturkanon” (på danska). Den Store Danske. lex.dk. http://www.denstoredanske.dk/Kunst_og_kultur/Litteratur/Genrebegreber/Kulturkanon. Läst 21 april 2021.

[2] ”Kanon forside” (på danska). Danmarks Radio. 2006. Arkiverad från originalet den 8 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070208163112/http://www.dr.dk/kanon/. Läst 21 april 2021.

[3] ”Kanonarbejde | Dansklærerforeningen”. dansklf.dk. Arkiverad från originalet den 6 december 2019. https://web.archive.org/web/20191206105922/https://dansklf.dk/kanonarbejde. Läst 22 april 2021.

[4] ”Kulturministeriet: Litteratur” (på danska). kulturkanon.kum.dk. Arkiverad från originalet den 24 april 2021. https://web.archive.org/web/20210424062255/https://kulturkanon.kum.dk/litteratur/. Läst 22 april 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]