Deutsche bracke – Wikipedia
Deutsche bracke | |
Rasgrupp (FCI) | Grupp 6, sektion 1 Drivande hundar (lågbenta raser) |
---|---|
Rasgrupp (SKK) | Grupp 6 Drivande hundar, samt sök- och spårhundar |
Ursprungsland | Tyskland |
Rasklubb | svensk rasklubb saknas |
Rasstandard | FCI 299 (engelska) (doc) |
Mankhöjd | 30–38 cm |
Deutsche bracke är en hundras från Tyskland. Den är en långsamdrivande jakthund av braquetyp som används för jakt på hare, kanin och rödräv. Den används också som viltspårhund. På 1800-talet fanns många olika lokala bracke. Deutsche bracke har avlats fram ur sauerländer holzbracke och lokala varianter av steinbracke. Rasen fick sitt namn 1900.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Renée Willes: All världens hundraser, Bromma 2003, ISBN 91-89090-79-9
- Carl-Johan Adlercreutz: Hundar i världen, Västerås 2006, ISBN 91-534-2870-6
- Carl O. M. P. Leuhusen: Rashundar i ord och bild, Stockholm 1932
- Desmond Morris: Dogs, North Pomfret, Vermont 2008, ISBN 978-1-57076-410-3
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Deutscher Bracken Club, Tyskland
|