Deyda Hydara – Wikipedia

Deyda Hydara
Född9 juni 1946
Barra, Gambia
Död16 december 2004 (58 år)
Kanifing, Gambia
Medborgare iGambia
SysselsättningJournalist
ArbetsgivareThe Point
Utmärkelser
PEN/Barbara Goldsmith Freedom to Write Award (2005)
Percy Qoboza Award (2006)
Redigera Wikidata

Deyda Hydara, född 9 juni 1946 i Barra, Gambia, död 16 december 2004 i Kanifing, Gambia, var chefredaktör och en av grundarna av The Point, en stor oberoende gambisk tidning. Han var också korrespondent både för nyhetsbyrån Agence France-Presse (AFP) och Reportrar utan gränser i mer än 30 år. Hydara arbetade också som radioprogramledare i Gambia under sina första år som frilansjournalist.

Journalistik med The Point

[redigera | redigera wikitext]

Den 16 december 1991 grundade Hydara The Point tillsammans med Pap Saine och Babucarr Gaye; Saine och Hydara hade varit vänner sedan barndomen.[1] Gaye avgick fyra månader senare,[2] och Hydara och Saine drev tidningen tillsammans under nästa decennium.[3]

Mordet

[redigera | redigera wikitext]

Hydara var förespråkare för pressfrihet och en hård kritiker av den dåvarande presidenten Yahya Jammehs regering, som var öppet fientlig mot gambiska journalister och media. Den 14 december 2004 antog Gambia två nya medielagar. En tillät fängelsestraff för ärekränkning och uppvigling; den andra krävde att tidningsägare skulle köpa dyra driftlicenser och registrera sina bostäder som säkerhet. Hydara meddelade sin avsikt att utmana dessa lagar, men den 16 december mördades han av en okänd beväpnad man när han körde hem från jobbet i Banjul. Två av hans kollegor skadades också. Under åren har den gambiska regeringen varit föremål för mycket kritik för dess misslyckande med att genomföra en utredning och även för att skrämma dem som framförde kritik. Hydaras familj lämnade in en stämningsansökan mot regeringen för vårdslöshet, och en ECOWAS-domstol dömde till familjens fördel 2014. De tilldömdes 60 000 USD i skadestånd och advokatarvoden, men regeringen har ännu inte har åtlytt domen.[4] Mordet är fortfarande olöst, även om det i maj 2017 (efter att Adama Barrow ersatt Yahya Jammeh som president) utfärdades arresteringsorder på två arméofficerare som misstänkta.[5]

Deyda Hydara efterlämnade hustru och fem barn.[6] Han tilldelades postumt PEN/Barbara Goldsmith Freedom to Write Award 2005. År 2010 erhöll han Hero of African Journalism Award från The African Editors’ Forum 2010, och delade det senare med den försvunna journalisten Ebrima B. Manneh.[7]

I vittnesmål från löjtnant Malick Jatta inför Truth, Reconciliation and Reparations Commission, TRRC, vid en offentlig utfrågning i Banjul den 22 juli 2019 sade Jatta att Hydara sköts på order av president Jammeh.[8]

Kontrovers om utredning och rättegång om ärekränkning

[redigera | redigera wikitext]

I november 2008 inledde International Press Institute en "Justice Denied"-kampanj som pressade på för utredningar om våld mot journalister i Gambia, särskilt det fortfarande olösta mordet på Deyda Haydara. Även om mördarna ännu inte har ställts inför rätta, tror vissa att den tidigare regeringen i Gambia kan ha varit ansvarig för denna handling. Gambias pressunion publicerade sedan ett uttalande som kritiserade bristen på pressfrihet i Gambia, de avstannade framstegen i utredningen och presidentens kommentarer.[9] Uttalandet publicerades i The Point och en veckotidning, Foroyaa, den 11 juni 2009.[9]

Den gambiska regeringen svarade med att arrestera sex journalister: Pap Saine, nyhetsredaktören Ebrima Sawaneh och reportrarna Sarata Jabbi-Dibba och Pa Modou Faal från The Point och redaktören Sam Saar och reportrarna Emil Touray från Foroyaa. De sex anklagades för uppvigling och brottsligt förtal av presidenten.[10] Jabbi-Dibba (den enda kvinnan) hölls i Mile 2-fängelset, medan Saine, Sawaneh, Faal, Saar och Touray hölls i Old Jeshwang-fängelset. Den 8 augusti 2009 fördes Jabbi-Dibbas sju månader gamla baby bort.

Flera icke-statliga organisationer för mänskliga rättigheter protesterade mot arresteringarna och krävde att anklagelserna mot journalisterna skulle läggas ned. Amnesty International utsåg de sex till samvetsfångar och krävde att de omedelbart skulle friges. Kommittén för att skydda journalister kämpade också för Saines frigivning,[10] liksom Världsorganisationen mot tortyr,[11] International Federation for Human Rights,[12] PEN, PEN America,[13] och Front Line Defenders. Jammeh fortsatte dock att fördöma journalisterna. Han framträdde i statlig tv och sade: "Så de tror att de kan gömma sig bakom så kallad pressfrihet och bryta mot lagen och komma undan med det? De hade fel den här gången... Vi kommer att åtala dem för deras brott."[10]

Den 7 augusti 2009 dömdes de sex till två års fängelse i Mile 2 Prison, samt böter på 250 000 dalasi (£5 780) för var och en.[14] Emellertid benådade Jammeh dem i september, efter en kampanj av "inhemskt och internationellt tryck".[10] Benådningarna utfärdades för att sammanfalla med Ramadan.[3]

I juni 2014, ett decennium efter mordet på Hydara, fann ECOWAS domstol den gambiska regeringen ansvarig för att ha underlåtit att noggrant utreda mordet på Deyda Hydara.[15] Den nigerianska advokatbyrån, Aluko & Oyebode, representerade Deyda Hydaras familj och Afrikas regionala kontor för International Federation of Journalists (IFJ-Africa) i rättegången mot den gambiska regeringen.[16][17]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Deyda Hydara, 25 juni 2022.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Valentin Ladstaetter and Laura Pannasch (21 september 2010). ”Interview with IPI World Press Freedom Hero Pap Saine” (på engelska). International Press Institute. Arkiverad från originalet den 30 december 2012. https://archive.today/20121230065200/http://www.freemedia.at/press-room/public-statements/africa/singleview/article/interview-with-ipi-world-press-freedom-hero-pap-saine.html. Läst 12 januari 2023. 
  2. ^ ”About the Point Newspaper” (på engelska). The Point (Gambia). http://thepoint.gm/about. Läst 12 januari 2023. 
  3. ^ [a b] ”Pap Saine: World Press Freedom Hero” (på engelska). International Press Institute. 2010. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111016064758/http://www.freemedia.at/awards/pap-saine.html. Läst 12 januari 2023. 
  4. ^ ”12 years on: No justice for murdered Gambian journalist Deyda Hydara” (på engelska). Media Foundation for West Africa. 16 december 2016. http://www.mfwa.org/12-years-on-no-justice-for-murdered-gambian-journalist-deyda-hydara/. Läst 12 januari 2023. 
  5. ^ ”Ending Impunity: Court Issues Arrest Warrant for Suspects of Deyda Hydara's Murder” (på engelska). Media Foundation for West Africa. 19 maj 2017. http://www.mfwa.org/ending-impunity-court-issues-arrest-warrant-for-suspects-of-deyda-hydaras-murder/. Läst 12 januari 2023. 
  6. ^ ”PEN/Barbara Goldsmith” (på engelska). PEN American Center. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121021131500/http://pen.org/page.php/prmID/448. Läst 12 januari 2023. 
  7. ^ ”Deyda Hydara, Chief Manneh get 'Hero of African Journalism Award'” (på engelska). Jollof News. 15 oktober 2010. Arkiverad från originalet den 3 december 2010. https://web.archive.org/web/20101203204038/http://jollofnews.com/deyda-hydara-chief-manneh-gets-hero-of-african-journalism-award.html. Läst 12 januari 2023. 
  8. ^ ”AFEX calls for prosecution of Ex-President” (på engelska). Realnews Magazine. 24 juli 2019. https://realnewsmagazine.net/africa/afex-calls-for-prosecution-of-ex-president-jammeh-of-gambia-for-2004-killing-of-deyda-hydara/. Läst 12 januari 2023. 
  9. ^ [a b] ”Day of the Imprisoned Writer” (på engelska). PEN American Center. 2009. Arkiverad från originalet den 25 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120225022713/http://www.penusa.org/DOTIW. Läst 13 januari. 
  10. ^ [a b c d] ”Attacks on the Press 2009: Gambia” (på engelska). Committee to Protect Journalists. 16 februari 2010. http://www.cpj.org/2010/02/attacks-on-the-press-2009-gambia.php. Läst 13 januari. 
  11. ^ ”The Gambia: Release of six trade union leaders and journalists” (på engelska). World Organization Against Torture. 11 september 2009. Arkiverad från originalet den 24 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180724141202/http://www.omct.org/human-rights-defenders/urgent-interventions/gambia/2009/09/d20242/. Läst 13 januari. 
  12. ^ ”GMB 001 / 0609 / OBS 088.1 Sentencing / Arbitrary detention” (på engelska). International Federation for Human Rights. 18 augusti 2010. http://www.fidh.org/GMB-001-0609-OBS-088-1-Sentencing. Läst 13 januari. 
  13. ^ ”PEN Appeal: Six Jouranlists [sic in the Gambia”] (på engelska). PEN American Center. 11 augusti 2009. Arkiverad från originalet den 5 september 2012. https://archive.today/20120905213401/http://www.pen.org/viewmedia.php/prmMID/3770/prmID/1610. Läst 13 januari. 
  14. ^ (på engelska). https://www.theguardian.com/media/2009/aug/07/gambia-journalists-jailed. Läst 13 januari. 
  15. ^ ”ECOWAS court rules Gambia failed to investigate journalist murder” (på engelska). Committee to Protect Journalists. Committee to Protect Journalists (10 juni 2014). http://cpj.org/2014/06/ecowas-court-rules-gambia-failed-to-investigate-jo.php. Läst 13 januari. 
  16. ^ ”Deyda Hydara Jr. and Others v. The Gambia” (på engelska). Open Society Foundations. 9 juni 2014. http://www.opensocietyfoundations.org/litigation/deyda-hydara-jr-and-others-v-gambia. Läst 13 januari. 
  17. ^ ”ECOWAS court awards Hydara family US$50,000” (på engelska). The Point Newspaper (12 juni 2014). http://thepoint.gm/africa/gambia/article/ecowas-court-awards-hydara-family-50000. Läst 13 januari. 
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Deyda_Hydara&oldid=55764750”