Dristigheten (1785) – Wikipedia

Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2023-04) Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort.

Dristigheten
Dristigheten cirka 1815. Samtida gravyr.
Allmänt
Typklass/Konstruktion	Linjeskepp
Fartygsklass	Kronprins Gustaf Adolf-klass
Historik
Konstruktör	Fredrik Henrik af Chapman
Byggnadsvarv	Karlskrona örlogsvarv
Nybyggnadsnr.	145
Sjösatt	9 juli 1785
I tjänst	1785-1867
Utrangerad	1867
Tekniska data
Längd	49,58 meter
Bredd	13,66 meter
Djupgående	5,94 meter
Deplacement	1925 ton
Besättning	567 man
Bestyckning	64 kanoner (1785) 74 kanoner (1806)

Dristigheten var ett linjeskepp i svenska flottan. Hon var det åttonde av tio snarlika linjeskepp i Kronprins Gustaf Adolf-klass, som hon bildade tillsammans med Kronprins Gustaf Adolf, Fäderneslandet, Ömheten, Rättvisan, Dygden, Äran, Försiktigheten, Manligheten och Tapperheten. Hennes bestyckning utgjordes av 64 kanoner placerade på två batteridäck. Dristigheten byggdes på Karlskrona örlogsvarv efter ritningar av Fredrik Henric af Chapman och sjösattes den 9 juli 1785. Senare samma år levererades hon till flottan. Dristigheten kom att delta med utmärkelse i Gustav III:s ryska krig 1788-90. År 1806 genomgick hon en betydande ombyggnad då antalet kanoner ökades till 74. Dristigheten utrangerades 1867 och användes därefter som målfartyg vid olika sprängförsök.

Dristigheten var 49,58 meter lång. 13,66 meter bred och hade ett djupgående på 5,94 meter. Hon var försedd med två batteridäck om sammanlagt 64 kanoner. Besättningen uppgick till 567 man.

Dristigheten deltog med framgång i Gustav III:s ryska krig, 1789-1790, då hon seglades under överstelöjtnanten Johan Pukes befäl. Hon deltog bland annat i slaget vid Ölands södra udde den 26 juli 1789, vid anfallet på ryska flottan i sjöslaget vid Reval den 13 maj, under striderna utanför Kronstadt 3-4 juni, men framförallt vid Viborgska gatloppet den 3 juli 1790 då hon ledde de svenska skeppens utbrytning genom den kringliggande ryska flottans avspärrning. Vid alla dessa tillfällen hade Dristigheten lägst nummer inom flottan och fick därmed segla främst i slaglinjen, men tätt bakom henne kom Tapperheten.

Hon genomgick en övergripande restauration 1806 och gjordes om till ett 74-kanonersskepp varpå hon deltog i Finska kriget 1808-1809, samt i aktioner mot Norge 1814. Sedermera användes skeppet under en lång följd av år i fredliga övningsexpeditioner, 1856 förändrades hon till ett sjukskepp och varade så tills hon utrangerades 1867 som det äldsta överlevande bland sina systerfartyg. Hennes 90-åriga skrov användes därpå vid olika sprängningsförsök med undervattensminor.

• 1789-1790 - Johan af Puke
• 1796- Nils Elias Pettersson
• 1801- Sebastian von Krusenstierna
• 1807- A A Norman
• 1808- Törnquist
• 1808 - Johan Petter Warberg^[1]
• 1809- G Améen
• 1812- C H af Trolle
• 1813- Fleming
• 1814- Améen

Dristigheten var utrustad med en galjonsfigur i förstäven utförd av Johan Törnström. Denna avbildade en jättelik kämpe med sköld och kort svärd. Legenden säger att figuren blev så svårt sargad under Viborgska gatloppet, att endast huvudet gick att rädda. Den restaurerade versionen med huvudet och Tre kronors vapensköld finns att se på Marinmuseum i Karlskrona.

Från Dristigheten togs timmer som användes till hennes befälhavare Johan af Pukes gravkista. Han ligger begravd i sitt gravkapell, en mindre sträcka från hans gods Göholm i Blekinge.

Enligt Selma Lagerlöf i Nils Holgerssons underbara resa tillhörde Rosenbom besättningen på Dristigheten.

• 
  Fotografi av originalritningen för Dristighetens galjonsfigur.
• 
  Ombyggnation av Dristigheten i Karlskrona.
• 
  Johan af Pukes sarkofag, byggd av timmer från Dristigheten.

• Lista över svenska linjeskepp
• Lista över svenska vrak
• Lista över svenska seglande örlogsfartyg

• Gunnar Unger (1923). Illustrerad svensk sjökrigshistoria, omfattande tiden 1680–1814. Stockholm: Albert Bonniers Förlag 
• Erik Norberg (1993). Karlskronavarvets Historia Del 1 1680-1866. Karlskrona: Karlskronavarvet AB 
• Lars Ericsson Wolke, Martin Hårdstedt (2009). Svenska Sjöslag. Värnamo: Medströms Bokförlag 
• Statens maritima museer

• Wikimedia Commons har media som rör Dristigheten (1785).
  Bilder & media