Dvärgväxt på öar – Wikipedia

Dvärgväxt hona av ren på Svalbard

Dvärgväxt på öar är ett biologiskt fenomen som betyder att djurarteröar blir mindre i storlek när de genomgår evolution inom ett geografiskt begränsat habitat.

Det viktigaste vetenskapliga arbetet om detta fenomen skrevs av biologen J. Bristol Forster, men han utforskade bara däggdjur. Han förklarar dvärgväxten som en reaktion på överbefolkning. På ett begränsat utrymme gynnas små individer eftersom de kräver minst resurser, såsom näring. Denna effekt kan emellertid vara olika för olika djurarter och är inte helt belagd.

Exempel på dvärgväxt på öar

[redigera | redigera wikitext]

En tendens att utveckla dvärgväxt på öar finns även hos tvättbjörnar, kaniner, svindjur och kronhjort. Hos ursprungligen småväxta gnagare förekommer däremot ofta det motsatta fenomenet när de blir isolerade på öar. De utbildar särskilt stora former. Strävan att bilda jätteformer på öar finns även hos leguaner, geckoödlor, skinkar, ödlor av släktet Gallotia som lever på Kanarieöarna samt hos varaner, med Komodovaran som exempel.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]