Edward Lorenz – Wikipedia

Edward Norton Lorenz
Född23 maj 1917[1][2][3]
West Hartford[4], USA
Död16 april 2008[5][1][2] (90 år)
Cambridge[6], USA
BegravdWaterville Valley Cemetery[7]
kartor
Medborgare iUSA
Utbildad vidDartmouth College, [4][6]
Harvard University, [4][6]
Massachusetts Institute of Technology, [6]
SysselsättningMatematiker[8], meteorolog[8], universitetslärare
ArbetsgivareMassachusetts Institute of Technology
USA:s flygvapen (1942–1946)[6]
Noterbara verkfjärilseffekten och Lorenz-attraktorn
Utmärkelser
Carl-Gustaf Rossby-medaljen (1969)[6]
Symons Gold Medal (1973)[6]
Crafoordpriset i geovetenskap (1983)[6]
Elliott Cresson-medaljen (1989)[6]
Utländsk ledamot av Royal Society (1990)[9]
Kyotopriset i grundforskning (1991)[6]
Roger Revelle Medal (1992)[6]
Meteorologiska världsorganisationens stora pris (2000)
Buys Ballot-medaljen (2004)[6]
Lomonosov-guldmedaljen (2004)
Redigera Wikidata

Edward Norton Lorenz, född den 23 maj 1917 i West Hartford, Connecticut, död den 16 april 2008 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk meteorolog och matematiker, upphovsman till kaosteorin. Runt 1960 utvecklade Lorenz med hjälp av Margaret Hamilton och Ellen Fetter ett datorprogram som simulerade luftmassornas rörelse i atmosfären.

  1. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Edward-Lorenztopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w62b94bf, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Kerry Emanuel, Edward Norton Lorenz, 1917-2008, National Academy of Sciences, 2011, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, web.mit.edu .[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  7. ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
  9. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 222, läs online.[källa från Wikidata]