Eeva Jalavisto – Wikipedia
Eeva Jalavisto | |
Eeva Jalavisto, 1937. | |
Född | 21 mars 1909[1] Kerimäki, Finland |
---|---|
Död | 12 juni 1966[1] (57 år) Helsingfors |
Medborgare i | Finland |
Utbildad vid | Helsingfors universitet Samskolan Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu |
Sysselsättning | Fysiolog |
Arbetsgivare | Helsingfors universitet |
Utmärkelser | |
Frihetskorsets 4. klass (1941)[2] Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden (1959)[2] Vinterkrigets minnesmedalj[2] Minnesmedalj för deltagande i 1941-1945 års krig[2] | |
Redigera Wikidata |
Eeva Ottilia Jalavisto, född Elmgren 21 mars 1909 i Kerimäki, död 12 juni 1966 i Helsingfors, var en finländsk fysiolog.
Jalavisto blev medicine och kirurgie doktor 1937, var 1941–49 docent och innehade från 1949 en personell e.o. professur i fysiologi vid Helsingfors universitet. Tillsammans med Eva Bonsdorff nyupptäckte hon det 1948 av dem namngivna hormonet erytropoetin. Jalavisto var även internationellt känd som forskare inom gerontologi och ordförande i Centralförbundet för de gamlas väl 1949–53. År 1957 kallades hon till ledamot av Finska Vetenskapsakademien.[3]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Uppslagsverket Finland, Svenska folkskolans vänner, Uppslagsverket Finland-ID: JalavistoEevaUppslagsverketFinland.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 6846.[källa från Wikidata]
- ^ ”Eeva Jalavisto”. Tiedenaisia – Vetenskapskvinnor – Women of Learning. http://www.helsinki.fi/akka-info/tiedenaiset/jalavisto.html. Läst 5 juli 2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Jalavisto, Eeva i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
|