Eija Hetekivi Olsson – Wikipedia

Eija Hetekivi Olsson
Eija Hetekivi Olsson i oktober 2012
Eija Hetekivi Olsson i oktober 2012
Född3 mars 1973 (51 år)
Gunnareds församling, Göteborgs kommun
YrkeFörfattare
NationalitetSverige Svenska
SpråkSvenska Finska
Noterbara verkIngenbarnsland
PriserKatapultpriset
Stig Sjödinpriset
Barn2; födda 1994 och 2000.

Eija Mirella Hetekivi Olsson, född 3 mars 1973 i Gunnareds församling i Göteborgs kommun,[1] är en svensk författare och gymnasielärare.[2]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Hetekivi Olsson, född och uppvuxen i Göteborgsförorterna Gårdsten och Bergsjön, har arbetat som trappstädare och restaurangbiträde, innan hon läste in gymnasiet på Komvux och utbildade sig till lärare. Hon debuterade 2012 med uppväxtskildringen Ingenbarnsland. Romanen belönades bland annat med Stig Sjödinpriset, Adlerbertska konststipendiet, Wästswänska Teaterns stipendium och Katapultpriset samt nominerades till Augustpriset och Sveriges Radios Romanpris.[3][4]

Ingenbarnsland utkom år 2013 i finsk översättning (Tämä ei ole lasten maa, Schildts & Söderströms)[5] och i norsk översättning år 2014 (Cappelen Damm). Ingenbarnsland dramatiserades av Göteborgs Stadsteater. Pjäsen hade urpremiär 13 mars 2015.[6]

2014 utgav hon, tillsammans med fotograf Jerker Andersson, Fuck skolan, en samling röster från elever i nian.[2] Boken skickades till samtliga riksdagspolitiker. 2016 kom uppföljaren till Ingenbarnsland, romanen Miira som belönades med Aftonbladets litteraturpris och ABF:s litteratur- och konststipendium samt nominerades till Svenska Dagbladets litteraturpris och Årets författare i Väst.

Den 17 augusti 2018 hade Hetekivi Olssons dramatiska verk, monologen Nationalsången, premiär på Teatern under bron i Stockholm. Pjäsen spelades även på Folkteatern i Göteborg. Nationalsången gavs ut som e-bok och ljudbok med originaltext och 2019 trycktes den som pappersbok till Bonniers stora adventskalender. Författaren har själv läst in alla sina böcker till ljudböcker.

Hetekivi Olsson debuterade som sommarvärd i Sommar i P1 den 29 juli 2019.[7]

27 juli 2021 släpptes den tredje, helt fristående och avslutande romanen om Miira. De unga vi dödar.

”Miira-trilogin (är) såväl språkligt som tematiskt en bragd, det är sällan svensk litteratur har den här sortens kraft. Min impuls att begära mer, att inte nöja mig med det givna, är kanske inte heller en så konstig reaktion. Det är ju den hungern som finns i och väcks av Eija Hetekivi Olssons prosa.” Dagens Nyheter

”Eija Hetekivi Olssons val att slutligen skriva fram också den totala maktlösheten gör en redan stark romansvit ännu starkare. I stället för framgångssagan om slagskämpen får vi anhörigskildringen från slagfältet. Den är förkrossande.” Sveriges Radio

”Eija Hetekivi Olsson gör litteratur av brinnande frågor på ett sätt som sveper med, uppviglar, tänder eldar. De unga vi dödar är ett förbannat bra tidsdokument. En orosanmälan. En vårdkase.” Barometern

Om Ingenbarnsland:

"En sån fantastiskt bra bok. Skriven med ett ursinnigt driv. Helt nödvändig bok att läsa." SVT

"Som ett knytnävslag i magen, en explosiv, rasande rapport om en uppväxt i en betongförort i Göteborg." Aftonbladet

"Eija Hetekivi Olsson har skapat ett tidsdokument och en antihjältinna, den brutalt ömsinta Miira, som är omöjlig att hålla ifrån sig." Göteborgs-Posten

Om Miira:

"Man måste bara älska Miira. Något annat går inte." Svenska Dagbladet

"Hetsig, fräck och alldeles underbar." Corren

"Språket tar sig fram, precis som Miira, med enorm kraft. Jag kommer på vad det är jag saknat i samtidsprosan. Frontalitet (...) Miira är ingen snyfthistoria från förorten, den är en slåss-i-solsken-bok som drar upp ryggen, tillbaka axlarna och fram med full-i-fan-blicken." Dagens Nyheter

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ [a b] ”Hon lyssnar på de ohörda”. Arkiverad från originalet den 22 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190622063401/https://lararnastidning.se/hon-lyssnar-pa-de-ohorda/. Läst 22 juni 2019. 
  3. ^ Eija Hetekivi Olsson Arkiverad 29 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine. Norstedts förlag. Åtkomst 29 oktober 2012
  4. ^ Sveriges Radio
  5. ^ ”Tämä ei ole lasten maa”. Libris. http://libris.kb.se/bib/14291818. 
  6. ^ ”Eija Hetekivi Olsson”. Norstedts förlag. Arkiverad från originalet den 31 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140531130016/http://www.norstedts.se/pa-gang/nyheter/2014/Eija-Hetekivi-Olsson-tilldelas-Goteborgs-Stads-forfattarstipendium/. 
  7. ^ ”Eija Hetekivi Olsson”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1319493?programid=2071. Läst 29 juli 2019. 
  8. ^ ”Årets Stig Sjödinpris tilldelas Eija Hetekivi-Olsson”. www.norstedts.se. Arkiverad från originalet den 18 september 2017. https://web.archive.org/web/20170918202241/http://www.norstedts.se/nyheter/138773-arets-stig-sjodinpris-tilldelas-eija-hetekivi-olsson. Läst 9 januari 2020. 
  9. ^ ”Johannes Anyuru, Eija Hetekivi Olsson och Ingrid Carlberg nominerade till Augustpriset!”. www.norstedts.se. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200807154608/http://www.norstedts.se/nyheter/138842-johannes-anyuru-eija-hetekivi-olsson-och-ingrid-carlberg-nominerade-till-augustpriset-. Läst 9 januari 2020. 
  10. ^ ”Eija Hetekivi Olsson tilldelas Wästswänska teaterns stipendium”. www.norstedts.se. http://www.norstedts.se/nyheter/138872-eija-hetekivi-olsson-tilldelas-wastswanska-teaterns-stipendium. Läst 9 januari 2020. [död länk]
  11. ^ ”Eija Hetekivi Olsson och Sami Said får 2013 års Katapultpris”. www.norstedts.se. http://www.norstedts.se/nyheter/138982-eija-hetekivi-olsson-och-sami-said-far-2013-ars-katapultpris. Läst 9 januari 2020. [död länk]
  12. ^ Johansson, Ludvig (1896). Bidrag till kännedomen om Sveriges ichthyobdellider ... Af Ludvig Johansson.. Upsala nya tidnings aktiebolags tr.,. http://dx.doi.org/10.5962/bhl.title.1405. Läst 9 januari 2020 
  13. ^ ”Eija Hetekivi Olsson tilldelas Göteborgs Stads författarstipendium”. www.norstedts.se. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180827142522/http://www.norstedts.se/nyheter/139622-eija-hetekivi-olsson-tilldelas-goteborgs-stads-forfattarstipendium. Läst 9 januari 2020. 
  14. ^ Eija Hetekivi Olsson tar emot Robespierrepriset. Jan Myrdals lilla pris – Robespierrepriset. Läst den 29 juli 2019.
  15. ^ ”ABFs litteratur- och konststipendium 2016 tilldelas Eija Hetekivi Olsson”. www.norstedts.se. http://www.norstedts.se/nyheter/143082-abfs-litteratur--och-konststipendium-2016-tilldelas-eija-hetekivi-olsson. Läst 9 januari 2020. 
  16. ^ Stintzing, Katarina (20 oktober 2016). ”Fyra nominerade till SvD:s litteraturpris 2016”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/fyra-nominerade-till-svds-litteraturpris-2016. Läst 9 januari 2020. 
  17. ^ ”Fyra av fem nominerade till Årets författare i väst 2016 ges ut av Norstedts”. www.norstedts.se. http://www.norstedts.se/nyheter/166705-fyra-av-fem-nominerade-till-arets-forfattare-i-vast-2016-ges-ut-av-norstedts. Läst 9 januari 2020. 
  18. ^ ”Eija Hetekivi Olsson är Aftonbladets litteraturpristagare”. www.norstedts.se. http://www.norstedts.se/nyheter/168786-eija-hetekivi-olsson-ar-aftonbladets-litteraturpristagare. Läst 9 januari 2020. 
  19. ^ ”2019 års kulturstipendium”. www.byggnads.se. https://www.byggnads.se/om-oss/om-oss/kulturstipendium/2019-ars-kulturstipendium/. Läst 9 januari 2020. 
  20. ^ ”Nio författare tilldelas Natur & Kulturs särskilda stipendium”. Mynewsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/natur-kultur/pressreleases/nio-foerfattare-tilldelas-natur-och-kulturs-saerskilda-stipendium-2949524. Läst 9 januari 2020. 
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Eija_Hetekivi_Olsson&oldid=55326605”