Eileen Hiscock – Wikipedia
Eileen Hiscock | ||
Friidrott, damer | ||
Nation: Storbritannien | ||
---|---|---|
Olympiska spel | ||
Silver | Berlin 1936 | 4 x 100 meter |
Brons | Los Angeles 1932 | 4 x 100 meter |
Internationella kvinnospelen | ||
Silver | Prag 1930 | Stafett 4 x 100 meter |
Brons | London 1934 | 100 meter |
Brons | London 1934 | 200 meter |
Samväldesspelen | ||
Guld | London 1934 | 100 yards |
Guld | London 1934 | 220 yards |
Guld | London 1934 | Stafett 440 yards |
Silver | London 1934 | Stafett 660 yards |
Eileen May Hiscock (gift Wilson), född 25 augusti[1] 1909,[2] död 3 september 1958, var en brittisk friidrottare med löpgrenar som huvudgren. Hiscock var världsrekordhållare[3] och blev medaljör vid OS 1932 i Los Angeles och OS 1936 i Berlin samt vid Damolympiaden 1930 i Prag och 1934 i London och var en pionjär inom damidrott.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Hiscock föddes 1909 i Blackheath i Storlondon. I ungdomstiden var hon aktiv friidrottare, hon tävlade främst i kortdistanslöpning (100 meter, 200 meter[2] och stafett. Senare gick hon med i idrottsföreningen "London Olympiades"[1] i London.
1929 satte Hiscock världsrekord på 10 x 100 meter för klubblag[3] (med Rose Thompson, Muriel Cornell, Elsie Maguire, Eileen Hiscock, Marion King, Daisy Ridgley, Winifred Weldon, G Lewis, Audrey Brown och Ethel Scott) vid tävlingar i Mitcham 14 september.
1930 deltog Hiscock vid damolympiaden i Prag, under tävlingen tog hon silvermedalj[4] i stafettlöpning 4 x 100 meter (med Hiscock som förste löpare, Ethel Scott, Ivy Walker och Daisy Ridgley).
1932 tävlade hon vid Olympiska spelen i Los Angeles, under tävlingarna vann hon bronsmedalj med stafettlaget på 4 x 100 meter (med Hiscock som förste löpare, Gwendoline Porter, Violet Webb och Nellie Halstead). Sluttiden var även nytt europarekord.[2]
1934 deltog hon vid British Empire Games[5] 4-11 augusti, under tävlingen tog hon guldmedalj i löpning 100 yards och 220 yards, guldmedalj[5] i stafett medley 440 yards (med Hiscock, Nellie Halstead och Elsie Maguire) och silvermedalj med stafettlaget på 660 yards (220 + 110 + 220 + 110, med Hiscock som förste löpare, Nellie Halstead, Ethel Johnson och Ivy Walker). Samma år tävlade Hiscock även vid damolympiaden i London, under tävlingen tog hon bronsmedalj[4] i löpning 100 meter och 200 meter.
1936 blev Hiscock åter olympisk medaljör när hon tog silvermedalj[1] i stafett 4 x 100 meter (med Hiscock som förste löpare, Violet Olney, Audrey Brown och Barbara Burke) i Berlin.
Senare drog hon sig tillbaka från tävlingslivet, Hiscock dog 1959 i Hackney i London.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Hiscock Arkiverad 18 april 2020 hämtat från the Wayback Machine. Sports-Reference (läst 8 mars 2018)
- ^ [a b c] Track and Field Statistics Brinkster.net (läst 8 mars 2018)
- ^ [a b] Progression of outdoor world records (Women) Arkiverad 3 januari 2023 hämtat från the Wayback Machine., Sport-Record.de (läst 20 juli 2024)
- ^ [a b] British Medallists in FSFI Women's World Games GBR Athletics (läst 8 mars 2018)
- ^ [a b] British Empire Games 1934 London Association of Track and Field Statisticians, atfs.org (läst 27 juli 2024)