Engelsbergs bruk – Wikipedia

Världsarv
	Engelsbergs bruk
	Engelsbergs bruk
Geografiskt läge
Koordinater	59°58′00″N 16°00′30″Ö / 59.96667°N 16.00833°Ö
Plats	Ängelsberg, Fagersta kommun, Västmanlands län
Land	Sverige
Region*	Europa och Nordamerika
Data
Typ	Kulturarv
Kriterier	iv
Referens	556
Historik
Världsarv sedan	1993 (17:e mötet)
	; Engelsbergs bruk .
	* Enligt Unescos indelning.

Engelsbergs bruk är ett före detta järnbruk som ligger vid sjön Åmänningen strax utanför tätorten Ängelsberg i Fagersta kommun i Västmanlands län. Engelsbergs bruk anses vara ett välbevarat industriminne och har därigenom utnämnts till världsarv år 1993.^[1] Den historiska anläggningen är den del av Ekomuseum Bergslagen.

Historik

Bruket, som historiskt tillhört Västervåla socken och Gamla Norbergs bergslag, anlades 1681^[2] av häradshövdingen Per Larsson Gyllenhöök (1645–1706). Då hade järnbearbetning redan bedrivits på platsen sedan länge av bergsmän.^[3] Per Larsson Gyllenhöök och senare hans son Anders Gyllenhöök (1674–1757) utvecklade bruket, så att det i början av 1700-talet bestod av tre hyttor, tre hammarsmedjor, en såg och en vattenkvarn.

Anders Gyllenhöök sålde Engelsberg 1728 till familjen Söderhielm, som under 1700-talet moderniserade bruket ytterligare. 1746 brann herrgården och fick nyuppföras. Lorents Petter Söderhielm lät på 1780-talet uppföra den västra flygeln på herrgården för att få plats med sin stora familj, med sina två hustur hade han nitton barn, av vilka femton nådde vuxen ålder. Han lät även bygga om masugnen. Efter släkten Söderhielm blev Anders Hebbe ägare till Engelsberg, men han bodde under tiden på Högfors bruk. Han sålde det 1825 till Gabriel Casper Timm. Han lät modernisera herrgården som då förfallit. Hyttan, en så kallad mulltimmerhytta fick förhöjd masugnspipa, han byggde en rostugn, installerade malmkross, blåsmaskin och värmapparat, samt lät ersätta de gamla tyskhärdarna med franchecomtéhärdar. Han hade för avsikt att även uppföra två lancashirehärdar men tvingades på grund av begränsade ekonomiska resurser att vänta till 1887 innan han hade råd med detta. Kort därefter tvingades han i konkurs. Hans son och sonson försökte under en tid att driva bruket vidare men 1890 fick man lov att stänga smedjan och 1891 utarrenderades hyttan. Hyttan utarrenderades 1903 -1915 till Fagersta bruk.^[4] I stället försökte Clas Gabriel Timm som den siste i släkten som ägde bruket att anlägga en fiskodling i ett område nära Åmänningen och var den förste i Sverige att odla regnbågsforell.^[5]

1908 upphörde smidet vid herrsmedjan helt.^[6]

Engelsberg fungerade från 1832 som fideikommiss inom familjen Timm. Generalkonsul Axel Ax:son Johnson köpte bruket 1916, varvid fideikommisset upphörde, och inlemmade det i Avesta Jernverks förvaltning.^[7] Under hans ledning hölls gamla mulltimmerhyttan ingång en tid men 1919 blåstes den ut för gott. Axel Axelsson Johnson var dock mycket intresserad av äldre järnsmide och lät 1920 uppföra två smidesugnar för att kunna hålla det gamla smidet igång. Fram till 1950-talet hölls traditionen igång att förrätta bolagsstämman vid Ängelsbergs bruk och under en paus besöka smederna i deras arbete.^[8]

Engelsbergs bruk ägs fortfarande av familjen Ax:son Johnson genom Nordstjernan AB. Med hjälp av Riksantikvarieämbetet restaurerades bruket på 1970-talet.

Vid bruket finns herrgård, park, brukskontor, arbetarbostäder och industribyggnader. Engelsberg är ett av få bruk i Sverige som har kvar såväl byggnader som det mesta av den tekniska utrustningen.

Bruksmiljön hotades av den stora skogsbrand som härjade i området i augusti 2014, omedelbart sydost om bruket.^[9]

Världsarv

Engelsbergs bruk upptogs 1993 på Unescos världsarvslista. Motiveringen löd:

”

Engelsbergs bruk är ett enastående exempel på ett industrikomplex från 1600- till 1800-talen med viktiga tekniska lämningar liksom intakta administrativa byggnader och bostadshus.

„

Fotogalleri

Konferens- och seminarieanläggning
Herrgården med flyglar
Herrgården från trädgårdssidan
Växthus, köks- och lustträdgård och herrgården
Västra flygeln
De två slaggstenstornen
Herrsmedjan
Gamla brukskontoret
Ax:son Johnson-gruppens arkiv
Nya brukskontoret
Banan för träkol till masugnens topp. Rostugnen till vänster
Rådstugan i hyttan. Till vänster: ränna för tappning av flytande tackjärn till formbäddar i golvet, i mitten: masugnen och till höger kanal för inblåsning av förvärmd förbränningsluft

Referenser

Noter

^ ”Världsarvet Engelsbergs bruk”. Ekomuseum Bergslagen. https://ekomuseum.se/besoksmalen/varldsarvet-engelsbergs-bruk/. Läst 15 april 2021.
^ ”Ängelsberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4ngelsberg. Läst 15 april 2021.
^ Evinson, Raija. ”Engelsbergs bruk”. Fagersta kommun hemsida. Arkiverad från [Fagersta turistinformation originalet] den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812053215/http://www.fagersta.se/turism/sev_engelsbergs_b.htm. Läst 16 februari 2017.
^ Råberg, Göran. ”Historien om Fagersta hytta”. Fagersta bruksmusei vänners hemsida. http://bruksmuseet.se/historia/ar-2015-ar-det-100-ar-sedan-fagersta-bruks-hytta-startades/. Läst 16 februari 2017.
^ Engelsbergs bruk, artikel av Per Sennerfeldt i Bebyggelsehistorisk tidskrift Nr 43, 2002
^ Sällsamheter i Bergslagen, Eva Burman s. 79.
^ Svenska Fideikommiss 1979 Nils Segerstråle
^ Sällsamheter i Bergslagen, Eva Burman s. 79–80.
^ ”Världsarvet Engelsbergs bruk hotas av branden i Västmanland”. Svenska Unescorådet. http://www.unesco.se/varldsarvet-engelsbergs-bruk-hotas-av-branden-i-vastmanland/. Läst 5 augusti 2014.

Vidare läsning

Tjärnlund, Nils Johan (2022). Järnbrukens historia. Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk.. Stockholm: Bokförlaget Stolpe. ISBN 9789189069022
Svalin Gunnarsson, Elisabeth (2023). Brukets trädgård genom tiderna. Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk.. Stockholm: Bokförlaget Stolpe. ISBN 9789189425088
Nisser, Marie (1992). Engelsbergs bruk - en vägledning. Stockholm: Nordstjernan förvaltning. ISBN 91-630-1400-9
Anker, Leif; Litzell Gunilla, Lundberg Bengt A. (2002). Världsarv i Sverige (1. [uppl.]). Stockholm: Riksantikvarieämbetets förl. sid. 91–98. Libris 8432145. ISBN 91-7209-248-3
Världsarv i Sverige. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. 2014. Libris 16558890. ISBN 9789172096820

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Engelsbergs bruk.
Bilder & media
Officiell hemsida för Engelsbergs bruk
Riksantikvarieämbetet - Engelsbergs bruk
Ekomuseum Bergslagen - Engelsbergs bruk
Fagersta turism

[1] ”Världsarvet Engelsbergs bruk”. Ekomuseum Bergslagen. https://ekomuseum.se/besoksmalen/varldsarvet-engelsbergs-bruk/. Läst 15 april 2021.

[2] ”Ängelsberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4ngelsberg. Läst 15 april 2021.

[3] Evinson, Raija. ”Engelsbergs bruk”. Fagersta kommun hemsida. Arkiverad från [Fagersta turistinformation originalet] den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812053215/http://www.fagersta.se/turism/sev_engelsbergs_b.htm. Läst 16 februari 2017.

[4] Råberg, Göran. ”Historien om Fagersta hytta”. Fagersta bruksmusei vänners hemsida. http://bruksmuseet.se/historia/ar-2015-ar-det-100-ar-sedan-fagersta-bruks-hytta-startades/. Läst 16 februari 2017.

[5] Engelsbergs bruk, artikel av Per Sennerfeldt i Bebyggelsehistorisk tidskrift Nr 43, 2002

[6] Sällsamheter i Bergslagen, Eva Burman s. 79.

[7] Svenska Fideikommiss 1979 Nils Segerstråle

[8] Sällsamheter i Bergslagen, Eva Burman s. 79–80.

[9] ”Världsarvet Engelsbergs bruk hotas av branden i Västmanland”. Svenska Unescorådet. http://www.unesco.se/varldsarvet-engelsbergs-bruk-hotas-av-branden-i-vastmanland/. Läst 5 augusti 2014.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]