Eskilsäters socken – Wikipedia

Eskilsäters socken
Socken
LandSverige
LandskapVärmland
HäradNäs härad
KommunSäffle kommun
Bildadmedeltiden
Area64 kvadratkilometer
Upphov tillEskilsäters landskommun
Eskilsäters församling
MotsvararEskilsäters distrikt
TingslagSödersysslets tingslag (–)
Näs tingslag (–)
Karta
Eskilsäters sockens läge i Värmlands län.
Eskilsäters sockens läge i Värmlands län.
Eskilsäters sockens läge i Värmlands län.
Koordinater58°56′19″N 13°10′00″Ö / 58.93861111°N 13.16666667°Ö / 58.93861111; 13.16666667
Koder, länkar
Sockenkod2132
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Eskilsäters distrikt
Redigera Wikidata

Eskilsäters socken i Värmland ingick i Näs härad, ingår sedan 1971 i Säffle kommun och motsvarar från 2016 Eskilsäters distrikt.

Socknens areal är 63,8 kvadratkilometer varav 63,77 land.[1] År 2000 fanns här 249 invånare.[2] Sockenkyrkan Eskilsäters kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Eskilsäters församling och för de borgerliga frågorna bildades Eskilsäters landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Värmlandsnäs landskommun som 1971 uppgick i Säffle kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Södra Värmlandsnäs församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Eskilsäter, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Näs härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente, Näs kompani.[4]

Eskilsäters socken ligger på sydspetsen av Värmlandsnäs med Vänern i söder, väster och öster och omfattar även Lurö skärgård med ön Lurö. Socknen är ett flackt landskap med odlingsbygd och skogsbygd.[5][1][6][7]

Lurö skärgårds naturreservat och Rosenborgs gård ligger i socknen.

Fornlämningar

[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern finns hällkistor. Från bronsåldern finns spridda gravrösen och två hällristningar. Från järnåldern finns tre gravfält och en fornborg på Lurön. På Lurön finns även en ruinkulle efter Lurö kloster.[5][8][9][6]

Namnet skrevs på 1330-talet Eskisætær och kommer från en by, nuvarande Byn och Prästgården. Efterleden är säter, 'utmarksäng'. Förleden innehåller äske, 'bestånd av ask'.[10]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Eskilsäters socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
520
1760
  
685
1769
  
631
1780
  
557
1790
  
546
1800
  
659
1810
  
652
1820
  
758
1830
  
877
1840
  
928
1850
  
1 115
1860
  
1 237
1870
  
1 223
1880
  
1 088
1890
  
954
1900
  
840
1910
  
848
1920
  
795
1930
  
753
1940
  
666
1950
  
598
1960
  
491
1970
  
348
1980
  
280
1990
  
283
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Eskilsäter socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Eskilsäter socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Eskilsäters socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Eskilsäters socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 3 Hermes 1963 libris

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]