Ethel Johannesdotter-Eliasson – Wikipedia

Ethel Johannesdotter-Eliasson
Född28 juni 1926[1]
Sankt Johannes församling.[1], Sverige
Död10 oktober 2019[1] (93 år)
Billinge distrikt[1], Sverige
Medborgare iSverige
Redigera Wikidata

Ethel Marianne Johannesdotter-Eliasson, född 28 juni 1926 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län, död 10 oktober 2019 i Billinge distrikt, Skåne län,[2] var en svensk folklivsskildrare som skrev dikter på det skånska Onsjömålet, höll föredrag om skånsk allmogekultur och bokdebuterade vid 93 års ålder[3].Boken innehöll dikter och berättelser. Hon skrev också pjäsen ”Lördesattan på Ågåren”[3]

För sin gärning fick hon flera utmärkelser, bland annat Skånska Akademiens diplom 1989,[3] Skånska Dagbladets Stora pris 1994[3] och Charlotte Weibullpriset[4] .

Ethel Johannesdotter-Eliasson var ättling till den skånska spelmansfamiljen Berntsson, verksam under 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet[5]. Modern Althea Natalia Berntsson (1888-1983) kom från spelmansfamiljen Berntsson. Fadern Otto Johannesson var lantbrukare (1900-1973).

Ethel Johannesdotter-Eliasson uppgav sig vara inspirerad av Daniel Rydsjö i sitt diktande, och spelade psalmodikon. Hon blev som första kvinna invald som ledamot i Sällskapet skånsk samling [6].

  • Dikter och berättelser på Onsjömål, 2019 . Ethel Johannesdotter-Eliasson.
  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Eliasson, Ethel Marianne (19260628-4103) SKV 2019?
  3. ^ [a b c d] ”Minnesord om Ethel Johannesdotter-Eliasson”. Sydsvenska Dagbladet. https://www.sydsvenskan.se/2019-11-07/minnesord-om-ethel-johannesdotter-eliasson. Läst 22 februari 2020. 
  4. ^ ”Charlotte Weibull-priset | Charlotte Weibulls Vänner”. http://www.charlotteweibull.se/cw-priset/. Läst 22 februari 2020. 
  5. ^ ”Dikter och berättelser på Onsjömål”. veritasscaniae.se. https://veritasscaniae.se/books/dikter.html. Läst 22 februari 2020. 
  6. ^ Patrik Sandgren. ”Spelmansfamiljen Berndtsson - Vad hände sen?”. Upptecknaren (Folklivsarkivet, Lunds universitet). Arkiverad från originalet den 9 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191009182729/https://www.folklivsarkivet.lu.se/fileadmin/user_upload/folklivsarkivet/upload/Upptecknaren/Upptecknaren_nr_12__2017.pdf. Läst 3 mars 2020.