Etiopisk varg – Wikipedia

Etiopisk varg
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljHunddjur
Canidae
SläkteCanis
ArtEtiopisk varg
C. simensis
Vetenskapligt namn
§ Canis simensis
AuktorRüppel, 1840
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer
  • simienschakal
  • abessinsk räv
  • etiopisk schakal
Hitta fler artiklar om djur med

Etiopisk varg, abessinsk schakal eller simienschakal[2] (Canis simensis) är en art i familjen hunddjur som är mycket sällsynt i sitt utbredningsområde.

Etiopisk varg mäter cirka en meter (huvud och bål).[3] Svansen är cirka 30 centimeter lång och mankhöjden är 50–60 centimeter.[4] Den har en vikt på 11–19 kilogram, och hanen är större och tyngre än honan.[3] Pälsen är huvudsakligen rödbrun med en vit fläck på halsens främre sida. Svansen är vit mot basen, annars mörk. Nosen är lång som hos vissa rävarter.[3]

Etiopisk varg förekommer idag endast i ett antal trädlösa bergstrakter i Etiopien på en höjd av 3000–4400 meter över havet. Den största populationen lever i Balebergens nationalpark.[1]

Den etiopiska vargens föda består till 96 % av möss och råttor. Annars tar den mindre fåglar, hardjur, hyraxar, fågelägg, dvärgantiloper och as. Även en mindre mängd växtdelar kompletterar födan.[3] Oftast gräver vargen upp bytet ur dess bo.[4]

Den etiopiska vargen lever i flock med upp till 13 individer med en hierarkisk social struktur. Flockarna har överlappande revir vid kanterna. Unga hanar bildar ibland flockar.[3] I motsats till andra arter i släktet Canis är denna art dagaktiv. Födosöket sker främst på morgonen.[3]

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Parningstiden sträcker sig från augusti till december och vanligen är det bara den dominanta honan i flocken som föder ungar. Efter ungefär 60 dagars dräktighet föder tiken 2–7 valpar. Födelsen sker i den underjordiska lyan som grävs av honan. Ofta finns flera lyor grävda under olika år och ungarna flyttas mellan lyorna. I flera fall får ungarna di inte bara av modern utan även av en annan hona från flocken. Efter fyra eller fem veckor börjar ungarna med fast föda och efter cirka tio veckor slutar honan med digivning. Upp till ett års kan ungarna ibland få en matbit av äldre flockmedlemmar. Könsmognaden infaller under andra levnadsåret.[3]

Etiopisk varg kan i naturen bli upp till tio år och i fångenskap upp till tolv år.[3]

Etiopisk varg och människan

[redigera | redigera wikitext]

Hot och status

[redigera | redigera wikitext]

Beståndets minskning beror bland annat på sjukdomen rabies, som överförs från vilda tamhundar, men det största hotet är habitatförstöring då gräsmarker omvandlas till jordbruksmark. Flera individer dör i trafiken eller faller offer för tjuvskyttar. Det finns bara omkring 500 individer kvar och arten kategoriseras därför av IUCN som starkt hotad (EN).[1]

Artens likhet med rävar och schakaler har gett upphov till en mängd olika trivialnamn. Den har bland annat kallats för abessinsk schakal, abessinsk räv, simienschakal, simienräv och etiopisk schakal.[5]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia. (januari 2006)
  1. ^ [a b c] Canis simensisIUCN:s rödlista, auktor: Sillero-Zubiri & Marino (2016), version 15 februari 2023.
  2. ^ Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.13, läst 2018-09-01.
  3. ^ [a b c d e f g h] Claudio Sillero-Zubiri, Michael Hoffmann, David Whyte Macdonald (15 december 2004). ”Canids: Foxes, Wolves, Jackals and Dogs”. IUCN. sid. 167-174. http://www.carnivoreconservation.org/files/actionplans/canids.pdf. 
  4. ^ [a b] Dr Claudio Sillero-Zubiri (25 mars 2005). ”Ethiopian wolf”. ARKive. Arkiverad från originalet den 21 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110621084939/http://www.arkive.org/ethiopian-wolf/canis-simensis/. Läst 1 november 2013. 
  5. ^ Simienschakal, Nationalencyklopedin, läst 2013-11-02.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]