Världsmästerskapet i ishockey för herrar 1963 – Wikipedia

Världsmästerskapet i ishockey för herrar 1963
Datum7–17 mars 1963
Deltagare
Nationer i
huvudmästerskap
8
Värdskap
LandSverige Sverige
SpelplatserStockholm
Placeringar
Guld Sovjetunionen
Silver Sverige
Brons Tjeckoslovakien
Övrigt
Matcher28
Mål261 (9,32 mål per match)

Världsmästerskapet i ishockey för herrar 1963 var det 30:e världsmästerskapet i ishockey för herrar, arrangerat av IIHF, och matcherna europeiska lag emellan gällde samtidigt som det 41:a Europamästerskapet i ishockey för herrar. Turneringen spelades 7–17 mars 1963 i Stockholm, Sverige.

Med 21 anmälda lag satte mästerskapet nytt rekord. IIHF beslutade därför att mästerskapet skulle avgöras i tre divisioner som A-; B- och C-världsmästerskap. Placeringarna från världsmästerskapet 1962 i USA kunde emellertid inte användas som uppdelning av nationerna i olika grupper då detta världsmästerskap bojkottades av de östeuropeiska staterna. Istället valde man att placeringarna från världsmästerskapet 1961 i Schweiz som huvudregel skulle ligga som grund för indelningen, men man gjorde en hel del undantag. Västtyskland som slutade sist i A-världsmästerskapet 1961 och därmed egentligen skulle ha flyttats ned, fick en ny chans vid A-världsmästerskapet, medan Norge som vann B-världsmästerskapet och därmed skulle ha flyttats upp, fick spela i B-världsmästerskapet, och detta till trots att norrmännen även slutade före västtyskarna vid A-världsmästerskapet 1962.

Behandlingen av lag såg annorlunda ut i B- och C-gruppen. Österrike, som slutade sist i B-världsmästerskapet 1961, flyttades ner i C-gruppen och blev ersatta i B-gruppen av vinnaren i C-världsmästerskapet 1961, Rumänien. De fick sällskap i B-gruppen av Frankrike, nummer 2 i vid C-världsmästerskapet 1961, som ersatte Italien som inte ställde upp i detta världsmästerskap. Slutligen fick Jugoslavien, nummer 3 vid C-världsmästerskapet 1961, också en plats i B-gruppen, för att balansera upp antalet lag så att inte B-gruppen innehöll färre lag än C-gruppen. Således blev indelningen så att världsmästerskapet avgjordes i tre grupper med 8 nationer i A-gruppen, 7 i B-gruppen och 6 i C-gruppen.

Egentliga upp- och nedflyttningar mellan grupperna blev det inte spelat om vid detta världsmästerskap, då det året efter skulle spelas olympiska vinterspelen 1964, en turnering som spelades efter andra rankingregler än vid världsmästerskapsturneringar. Emellertid så spelade placeringarna vid detta års B- och C-världsmästerskap viktig roll för vilka lag som kvalificerade sig till den olympiska ishockeyturneringen då deltagarantalet var begränsat till 16 lag. Vid B-världsmästerskapet blev det därför spel om fem olympiska platser, medan det vid C-världsmästerskapet var en olympisk plats på spel. Österrike som var olympisk värd var direktkvalificerat.

Världsmästerskapet vanns av Sovjetunionen för tredje gången, och det var samtidigt det sovjetiska lagets sjunde Europamästartitel. Men avslutningen på världsmästerskapet blev oerhört tät. Intill sista speldagen leddes turneringen av ett obesegrat svenskt lag, som tidigare bland annat hade besegrat Sovjetunionen med 2–1, men på sista dagen förlorade svenskarna överraskande med 2–3 mot Tjeckoslovakien och därmed kunde Sovjetunionen med en seger på 4–2 över Kanada säkra världsmästerskapet på bättre målskillnad än Sverige. Man använde inte inbördes matchresultat för att avgöra placeringen vid lika poäng vid denna tid. Dock beslutade man att från 1964 låta inbördes möte vara första avgörande faktor då lagen kommit på samma poäng. Genom segern över Sverige säkrade Tjeckoslovakien bronsmedaljerna. Därmed blev Kanada för första gången någonsin utan medalj vid ett världsmästerskap i ishockey.

Vid avgörandet på målskillnad mellan Sovjetunionen och Sverige gällde endast resultaten i matcherna mot de sex bäst placerade nationerna (inte alla åtta). Därför kom första matchen den sista speldagen mellan USA och Östtyskland också att ha en avgörande betydelse. Om USA hade vunnit matchen så hade Sverige haft ett stort övertag i målskillnad mot Sovjetunionen och med de resultat det blev i de två sista matcherna så hade Sverige i så fall blivit världsmästare.

För Sovjetunionen var denna världsmästerskapsseger starten på en period av fullständig dominans. Segern blev den första av nio världsmästartitlar i rad under åren 1963–1971. Laget tjänade också på den så kallade amatörproblematiken. Medan de östeuropeiska lagens spelare på pappret hade ett yrke, oftast som soldat eller polis, men i realiteten levde som ishockeyspelare på heltid, förde den stigande professionalismen i Nordamerika med NHL och WHA till en utvandring från amatörishockeyn. Särskilt blev USA:s landslag hårt ansatta av denna utveckling, man slutade bara sjua vid världsmästerskapet 1963, och laget hade ingen chans att spela om medaljer och måste för det mesta spela för att undvika nedflyttning till B-gruppen. För Kanada slutade världsmästerskapet 1963 med en fjärdeplats. Inför världsmästerskapet 1970 drog sig Kanada helt ur deltagande i världsmästerskap och olympiska spel de följande sju åren för att undgå att tappa prestige på grund av dåliga resultat. Först efter det att professionella spelare åter blev tillåtna 1977 vände Kanada tillbaka till världsmästerskap och olympiska turneringar.

Av 61 matcher sändes 42 i TV.[1]

A-världsmästerskapet

[redigera | redigera wikitext]
Lag S V O F GM IM MS P
 Sovjetunionen 7 6 0 1 50 9 +41 12
 Sverige 7 6 0 1 44 10 +34 12
 Tjeckoslovakien 7 5 1 1 41 16 +25 11
 Kanada 7 4 1 2 46 23 +23 9
 Finland 7 1 1 5 20 35 −15 3
 Östtyskland 7 1 1 5 16 43 −27 3
 USA 7 1 1 5 21 64 −43 3
 Västtyskland 7 1 1 5 18 56 −38 3
   7 mars 1963 Tjeckoslovakien  10 – 1  Västtyskland
(3–0, 4–1, 3–0)
   7 mars 1963 Sovjetunionen  6 – 1  Finland
(0–0, 2–0, 4–1)
   7 mars 1963 Sverige  5 – 1  Östtyskland
(2–1, 0–0, 3–0)

   8 mars 1963 Kanada  6 – 0  Västtyskland
(2–0, 1–0, 3–0)
   8 mars 1963 USA  3 – 11  Finland
(1–3, 1–6, 1–2)
   8 mars 1963 Sverige  2 – 1  Sovjetunionen
(0–1, 2–0, 0–0)

   9 mars 1963 Kanada  11 – 5  Östtyskland
(3–4, 4–1, 4–0)
   9 mars 1963 Tjeckoslovakien  10 – 1  USA
(5–0, 4–0, 1–1)

   10 mars 1963 Sovjetunionen  15 – 3  Västtyskland
(5–2, 4–0, 6–1)
   10 mars 1963 Tjeckoslovakien  8 – 3  Östtyskland
(1–3, 5–0, 2–0)
   10 mars 1963 Sverige  4 – 0  Finland
(1–0, 1–0, 2–0)

   11 mars 1963 Finland  4 – 4  Västtyskland
(0–2, 4–1, 0–1)
   11 mars 1963 Kanada  10 – 4  USA
(1–2, 4–1, 5–1)

   12 mars 1963 Sovjetunionen  12 – 0  Östtyskland
(4–0, 4–0, 4–0)
   12 mars 1963 Kanada  4 – 4  Tjeckoslovakien
(1–2, 2–1, 1–1)
   12 mars 1963 Sverige  17 – 2  USA
(6–0, 4–1, 7–1)

   13 mars 1963 Östtyskland  1 – 0  Finland
(0–0, 0–0, 1–0)
   13 mars 1963 Sverige  10 – 2  Västtyskland
(1–2, 3–0, 6–0)

   14 mars 1963 USA  8 – 4  Västtyskland
(1–1, 3–1, 4–2)
   14 mars 1963 Sovjetunionen  3 – 1  Tjeckoslovakien
(1–1, 1–0, 1–0)
   14 mars 1963 Kanada  12 – 2  Finland
(4–0, 2–1, 6–1)

   15 mars 1963 Sovjetunionen  9 – 0  USA
(3–0, 5–0, 1–0)
   15 mars 1963 Tjeckoslovakien  5 – 2  Finland
(2–0, 2–1, 1–1)
   15 mars 1963 Sverige  4 – 1  Kanada
(1–0, 0–1, 3–0)

   16 mars 1963 Västtyskland  4 – 3  Östtyskland
(2–0, 1–2, 1–1)

   17 mars 1963 USA  3 – 3  Östtyskland
(2–0, 0–0, 1–3)
   17 mars 1963 Tjeckoslovakien  3 – 2  Sverige
(0–1, 3–0, 0–1)
   17 mars 1963 Sovjetunionen  4 – 2  Kanada
(3–0, 1–0, 0–2)

Slutställning

[redigera | redigera wikitext]
Världsmästerskapet 1963
1  Sovjetunionen
2 Sverige Sverige
3 Tjeckien Tjeckoslovakien
4. Kanada
5. Finland Finland
6. Östtyskland Östtyskland
7. USA USA
8. Tyskland Västtyskland
Europamästerskapet 1963
1  Sovjetunionen
2 Sverige Sverige
3 Tjeckien Tjeckoslovakien
4. Finland Finland
5. Östtyskland Östtyskland
6. Tyskland Västtyskland

B-världsmästerskapet

[redigera | redigera wikitext]
Lag S V O F GM IM MS P
 Norge 6 5 0 1 35 15 +20 10
 Schweiz 6 4 1 1 28 10 +18 9
 Rumänien 6 4 1 1 29 17 +12 9
 Polen 6 4 0 2 52 13 +39 8
 Jugoslavien 6 2 0 4 23 49 −26 4
 Frankrike 6 1 0 5 14 38 −24 2
 Storbritannien 6 0 0 6 8 47 −39 0
Kvalificerat för OS/VM 1964
   7 mars 1963 Schweiz  8 – 0  Storbritannien
(3–0, 2–0, 3–0)
   7 mars 1963 Rumänien  4 – 3  Polen
(3–0, 1–1, 0–2)

   8 mars 1963 Norge  8 – 2  Frankrike
(1–1, 1–0, 6–1)
   8 mars 1963 Schweiz  8 – 1  Jugoslavien
(4–0, 3–1, 1–0)
   8 mars 1963 Rumänien  8 – 1  Storbritannien
(2–0, 3–1, 3–0)

   9 mars 1963 Polen  6 – 2  Norge
(2–0, 3–1, 1–1)
   9 mars 1963 Jugoslavien  7 – 3  Frankrike
(4–0, 0–2, 3–1)

   10 mars 1963 Schweiz  4 – 4  Rumänien
(1–1, 1–1, 2–2)
   10 mars 1963 Polen  10 – 0  Storbritannien
(3–0, 1–0, 6–0)

   11 mars 1963 Schweiz  5 – 0  Frankrike
(2–0, 1–0, 2–0)
   11 mars 1963 Rumänien  7 – 4  Jugoslavien
(1–1, 2–1, 4–2)
   11 mars 1963 Norge  9 – 2  Storbritannien
(2–0, 4–1, 3–1)

   12 mars 1963 Polen  10 – 1  Frankrike
(2–0, 4–1, 4–0)
   12 mars 1963 Norge  7 – 3  Jugoslavien
(1–0, 2–1, 4–2)

   13 mars 1963 Schweiz  2 – 1  Polen
(1–0, 0–1, 1–0)

   14 mars 1963 Rumänien  5 – 0  Frankrike
(1–0, 2–0, 2–0)
   14 mars 1963 Jugoslavien  4 – 2  Storbritannien
(2–0, 1–0, 1–2)
   14 mars 1963 Norge  4 – 1  Schweiz
(1–0, 2–0, 1–1)

   16 mars 1963 Polen  22 – 4  Jugoslavien
(6–1, 5–3, 11–0)
   16 mars 1963 Frankrike  8 – 3  Storbritannien
(3–1, 2–0, 3–2)
   16 mars 1963 Norge  5 – 1  Rumänien
(2–1, 0–0, 3–0)

Som de fem bäst placerade lagen vid B-världsmästerskapet kvalificerade sig Norge, Schweiz, Rumänien, Polen och Jugoslavien till olympiska vinterspelen 1964.

C-världsmästerskapet

[redigera | redigera wikitext]
Lag S V O F GM IM MS P
 Österrike 5 5 0 0 62 7 +55 10
 Ungern 5 4 0 1 57 12 +45 8
 Danmark 5 3 0 2 22 31 −9 6
 Bulgarien 5 1 1 3 19 22 −3 3
 Nederländerna 5 1 1 3 21 34 −13 3
 Belgien 5 0 0 5 8 83 −75 0
Kvalificerat för OS/VM 1964
   7 mars 1963 Ungern  25 – 1  Belgien
(10–0, 8–0, 7–1)
   7 mars 1963 Österrike  13 – 2  Danmark
(5–0, 3–2, 5–0)

   8 mars 1963 Bulgarien  3 – 3  Nederländerna
(2–1, 1–1, 0–1)

   9 mars 1963 Österrike  3 – 1  Ungern
(1–1, 2–0, 0–0)

   10 mars 1963 Bulgarien  7 – 3  Belgien
(2–1, 2–2, 3–0)
   10 mars 1963 Danmark  4 – 1  Nederländerna
(2–0, 1–1, 1–0)

   11 mars 1963 Österrike  13 – 2  Nederländerna
(4–1, 5–1, 4–0)

   12 mars 1963 Ungern  10 – 3  Danmark
(3–0, 3–1, 4–2)
   12 mars 1963 Österrike  30 – 0  Belgien
(8–0, 11–0, 11–0)

   13 mars 1963 Danmark  5 – 4  Bulgarien
(1–1, 3–2, 1–1)
   13 mars 1963 Nederländerna  13 – 1  Belgien
(4–0, 2–1, 7–0)

   14 mars 1963 Österrike  3 – 2  Bulgarien
(2–1, 0–1, 1–0)

   15 mars 1963 Ungern  13 – 2  Nederländerna
(3–2, 3–0, 7–0)
   15 mars 1963 Danmark  8 – 3  Belgien
(6–3, 1–0, 1–0)

   16 mars 1963 Ungern  8 – 3  Bulgarien
(1–1, 2–2, 5–0)


Österrike var som värdland kvalificerat till olympiska vinterspelen 1964, så därför gick den olympiska platsen som bästa C-nation till Ungern.

Laguppställningar

[redigera | redigera wikitext]

Sovjetunionen

[redigera | redigera wikitext]

Viktor Konovalenko, Boris Saitsev; Eduard Ivanov, Alexander Ragulin, Nikolai Sologubov, Viktor Kuskin, Vitali Davydov; Vladimir Jursinov, Veniamin Alexandrov, Alexander Almetov, Boris Majorov, Evgenij Majorov, Vjatjeslav Starsjinov, Stanislav Petuchov, Viktor Jakusjev, Jurij Volkov, Jurij Paramosjkin;
Tränare: Anatolij Tarasov och Arkady Chernyshev

Lennart Häggroth, Kjell Svensson, Gert Blomé, Nils "Nicke" Johansson, Bert-Ola Nordlander, Roland Stoltz, Per-Olov Härdin, Lars-Eric Lundvall, Hans Mild, Eilert Määttä, Nils Nilsson, Ronald Pettersson, Ulf Sterner, Sven Tumba, Carl-Göran Öberg, Uno Öhrlund;
Tränare: Arne Strömberg

  1. ^ (på svenska)Hockey (CEWE) (4). 1995.