Europeiska unionens officiella tidning – Wikipedia

Europeiska unionens officiella tidning (EUT), tidigare Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT), är en officiell tidning som ges ut av Europeiska unionen varje vardag på unionens samtliga 24 officiella språk. I EUT offentliggörs bland annat antagna rättsakter.

EUT distribueras av Publikationsbyrån och omfattar två serier: lagstiftning (L) och meddelanden och upplysningar (C). L-serien innehåller bland annat förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden, medan C-serien innehåller bland annat sammanfattningar av avkunnade domar av EU-domstolen, rapporter från Europeiska revisionsrätten och protokoll från Europaparlamentets sammanträden.^[1] Utöver L- och C-serierna finns även en bilaga, S-serien, som innefattar information om unionens offentliga upphandlingar. Rättsakter som offentliggörs i EUT tilldelas ett celexnummer.

EUT gavs ut för första gången den 30 december 1952, under namnet ”Europeiska kol- och stålgemenskapens officiella tidning”. Efter upprättandet av Europeiska gemenskaperna ändrades namnet till ”Europeiska gemenskapernas officiella tidning”.^[2] Genom Nicefördraget, som trädde i kraft den 1 februari 2003, fick EUT sitt nuvarande namn. Sedan den 1 juli 2013 är i regel endast den elektroniska versionen av EUT giltig med rättsverkan; denna finns tillgänglig genom EUR-Lex.^[3] Rättsakter publiceras sedan den 1 oktober 2023 separat i EUT, istället för i utgåvor med flera rättsakter.^[1]

Följande handlingar måste enligt unionens fördrag alltid offentliggöras i EUT:

• Lagstiftningsakter^[4]
• Andra förordningar och direktiv som riktar sig till samtliga medlemsstater^[4]
• Andra beslut som inte anger till vem eller vilka de riktar sig^[4]
• Europeiska revisionsrättens årsrapport,^[5] inklusive förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet^[6]

Bindande rättsakter träder i kraft den dag som anges i rättsakten eller, om sådana bestämmelser saknas, tjugo dagar efter offentliggörandet.^[4]

Följande handlingar måste enligt offentlighetsförordningen alltid offentliggöras i EUT, om inte särskilda skäl motiverar att handlingen i fråga sekretessbeläggs:^[7]

• Förslag från Europeiska kommissionen
• Ståndpunkter som antas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd under behandlingen av ett utkast till lagstiftningsakt
• Internationell avtal som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

Offentlighetsförordningen föreskriver att även följande handlingar ska offentliggöras i största möjliga utsträckning:^[7]

• Initiativ som läggs fram av en eller flera medlemsstater
• Andra direktiv och beslut än de som måste offentliggöras enligt fördragen
• Rekommendationer och yttranden

Det är upp till varje institution att i sin arbetsordning besluta om vilka övriga handlingar som ska offentliggöras i EUT.^[7]

Exempel på andra typer av offentliggöranden i EUT innefattar:

• Avkunnade domar av EU-domstolen
• Rapporter från Europeiska revisionsrätten
• Protokoll från Europaparlamentets sammanträden
• Meddelanden om rekryteringar och allmänna uttagningsprov

• EUR-Lex

• EUR-Lex: Europeiska unionens officiella tidning

EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.