Europeiska pelaren för sociala rättigheter – Wikipedia

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, eller enbart den sociala pelaren, är ett politiskt program inom Europeiska unionen kring sociala frågor, till exempel utbildning, jämställdhet, arbetsvillkor, socialt skydd och social inkludering. I oktober 2017 utfärdade Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen en deklaration kring den sociala pelaren.[1]

Deklarationen utgör inte en europeisk lag, utan är en icke-bindande politisk förklaring där medlemsstaterna och unionens institutioner beskriver vilka åtgärder de står politiskt bakom. En del av dessa åtgärder kommer att i ett senare skede genomföras genom lagstiftningsakter i form av förordningar och direktiv, eller genom nationella lagstiftningsakter. Det är i huvudsak upp till de enskilda medlemsländerna och i viss mån arbetsmarknadens parter att bestämma hur och i vilken utsträckning den sociala pelaren ska genomföras i respektive land.[2]

Sociala pelarens 20 principer och rättigheter[2]

[redigera | redigera wikitext]
  1. Rätten till utbildning och livslångt lärande.
  2. Jämställdhet mellan könen.
  3. Lika förutsättningar oavsett exempelvis ursprung, religion, funktionshinder eller sexuell läggning.
  4. Aktivt stöd för att hitta sysselsättning.
  5. Säker och anpassningsbar anställning.
  6. Löner som garanterar en anständig levnadsstandard.
  7. Information om anställningsvillkor och skydd vid uppsägning.
  8. Dialog mellan arbetsmarknadens parter och att löntagare involveras i frågor som berör dem.
  9. Balans i arbetslivet mellan jobb och fritid.
  10. Hälsosamma, säkra och ändamålsenliga arbetsplatser.
  11. Rätt till barnomsorg och skydd mot barnfattigdom.
  12. Social trygghet.
  13. Rätt till skälig arbetslöshetskassa.
  14. Minimiinkomst.
  15. Skäliga pensioner.
  16. Tillgång till överkomlig, förebyggande och botande sjukvård av god kvalitet.
  17. Inkluderande i samhället av personer med funktionsnedsättningar.
  18. Rätten till långsiktig vård.
  19. Stöd och boende till hemlösa.
  20. Tillgång till grundläggande tjänster som vatten, renlighet och energi.

Genomförande

[redigera | redigera wikitext]

Genomförande av den sociala pelarens 20 punkter har inletts. Några exempel innefattar:[3][4]

EU:s handlingsplan till 2030

[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionens råd fastställde i juni 2021 en handlingsplan för sociala rättigheter för att nå fem nationella och ett gemensamt mål. Avsikten är att målen ska vara uppfyllda senast 2030. Målen i EU:s handlingsplan är frivilliga och inte juridiskt bindande för medlemsländerna.[2]

De sex indikatorer som används för att bedöma måluppfyllelse[2]
Indikator Mål 2030 Status Sveriges status
Sysselsättningsgrad, personer  20-64 år 78 % 73,1 % (2021) 80,7 % (2021)
Skillnad mellan män och kvinnor, till kvinnors nackdel högst - 5,9 % - 11,5 % (2020) - 4,9 % (2020)
Andelen barn från tre års ålder i omsorg eller förskola 96 % 93,0 % (2020) 95,9 % (2020)
Andelen unga 15-29 år som varken arbetar, praktiserar eller utbildar sig. Max 9 % 13,1 % (2021) 6,0 % (2021)
Andel vuxna som utbildas varje år Minst 47 % 43,7 % (2016) 63,8 % (2016)
Antalet färre personer i riskzonen för fattigdom eller social utestängning Minst 15 miljoner personer färre + 2,5 miljoner (2020) - 47 000 (2020)

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [1]
  2. ^ [a b c d] ”Sociala frågor och EU-mål 2030”. www.europaportalen.se. 23 januari 2023. http://www.europaportalen.se/teman/sociala-fragor-i-eu. Läst 6 februari 2023. 
  3. ^ [2]
  4. ^ [3]
  5. ^ [4]
  6. ^ [5]
  7. ^ [6]
  8. ^ [7]
  9. ^ [8]
  10. ^ RÅDETS REKOMMENDATION av den 30 januari 2023 om tillräcklig minimiinkomst som säkerställer aktiv inkludering (2023/C 41/01)
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Europeiska_pelaren_för_sociala_rättigheter&oldid=51937984”