Förkylning – Wikipedia

Förkylning
Latin: rhinopharyngitis, nasopharyngitis
Rhinovirus.PNG
Rhinovirus, en vanlig orsak till förkylning.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10J00.0
ICD-9460
DiseasesDB31088
Medlineplus000678
eMedicinemed/2339 
MeSHC08.730.162 svensk C08.730.162 engelsk

Förkylning är en virusorsakad infektionssjukdom i de övre luftvägarna som lätt sprider sig och påverkar framför allt näsan. Även halsen, svalget och bihålorna kan vara påverkade. Symtomen kan bestå av hosta, halsont, rinnande näsa och feber. Symtomen försvinner vanligtvis inom sju till tio dagar. En del symtom kan kvarstå i upp till tre veckor.

Förkylning orsakas av smitta med förkylningsvirus. Förkylning orsakas inte av nedkylning. Mer än tvåhundra virus kan ge upphov till förkylning: rhinovirus är den vanligaste orsaken. Symtomen beror på immunsystemets svar på infektionen snarare än virusens vävnadsdestruktion. Handtvätt är den huvudsakliga metoden för att förebygga infektion. Det finns även en del belägg för att det kan vara effektivt att bära andningsskydd.

Det finns inget botemedel mot förkylning, men symtomen går att minska. Förkylning är den vanligaste infektionssjukdomen hos människor. I genomsnitt får vuxna två till tre förkylningar per år. I genomsnitt får barn sex till åtta förkylningar per år. Dessa infektioner har funnits genom hela människans historia.

Diagnos

[redigera | redigera wikitext]

Skillnaden mellan infektioner i de övre luftvägarna beror till viss del på var symtomen sitter. Förkylning påverkar i första hand näsan, halsen och lungorna.[1] Sjukdomen definieras ofta som en inflammation i näsan, och kan inkludera olika grader av halsinflammation. Själva virusämnet isoleras dock sällan,[2] och det är i allmänhet inte möjligt att identifiera virustyp utifrån symtom.[3] Det är vanligt att smittade personer själva ställer sin diagnos.[3]

Kännetecken och symptom

[redigera | redigera wikitext]

Vid förkylning angrips kroppens slemhinnor. Som en motåtgärd svullnar slemhinnorna upp och producerar mer slem än vanligt. De vanligaste förkylningssymtomen är hosta, rinnande näsa, nästäppa och halsont. Ytterligare symtom är muskelsmärta, trötthet, huvudvärk, och bristande aptit.[4] Omkring 40 procent av drabbade personer får halsont och runt 50 procent har hosta.[1][3] Muskelsmärta förekommer i ungefär hälften av fallen.[3] Feber är ett ovanligt symtom hos vuxna, men är vanligt hos barn.[3] Hostan orsakas av en förkylning som i normala fall är lindrig jämfört med hosta orsakad av influensa.[3] Hosta och feber vittnar om en större sannolikhet för influensa hos vuxna.[5] Det finns ett antal virus som orsakar förkylning, men den kan även vara symtomfri.[6][7] Färgen på det slem som hostas upp från de nedre luftvägarna kan variera i färg från ljus till gul eller grön. Färgen på slemmet anger inte om infektionen orsakas av en bakterie eller ett virus.[8]

Sjukdomsförlopp

[redigera | redigera wikitext]

En förkylning börjar vanligtvis med trötthet, en känsla av frusenhet, nysningar och huvudvärk. Ytterligare symtom, som rinnande näsa och hosta, följer inom två eller fler dagar.[4] Symtomen når vanligtvis sin topp två till tre dagar efter att infektionen börjat.[3] Symtomen ger vanligtvis med sig efter sju till tio dagar, men kan bestå i upp till tre veckor.[9] Hostan håller i sig i mer än tio dagar i 35–40 % av de fall där barn drabbats. Den håller i sig i mer än 25 dagar i 10 % av de fall där barn drabbats.[10]

Utfall

[redigera | redigera wikitext]

Förkylning är i allmänhet en lindrig åkomma som försvinner av sig själv och de flesta symptomen avtar inom en vecka.[1]

Sekundära bakterieinfektioner kan uppstå och leda till inflammation i bihålor och svalg eller öron.[11] Det beräknas att bihåleinflammationer (sinuit) förekommer i 8 % av fallen medan öroninfektioner förekommer i 30 % av fallen.[12] Lunginflammation kan uppkomma sekundärt till en förkylning.[13]

Orsaker

[redigera | redigera wikitext]

Virus

[redigera | redigera wikitext]
Coronavirus är en grupp virus som är kända för att orsaka förkylning. De har en halo, eller ett kronlikt (korona) utseende, när man tittar på dem med ett elektronmikroskop.

Förkylning är en virusinfektion i de övre luftvägarna orsakad av förkylningsvirus. Rhinovirus är det vanligaste förkylningsviruset: det står för 30–80 % av samtliga fall av förkylning. Ett rhinovirus innehåller RNA och tillhör familjen Picornaviridae. Det finns 99 kända typer av virus i denna virusfamilj.[14][15] Andra virus kan också leda till förkylning. Coronavirus står för 10–15 % av fallen. Influensavirus står för 5–15 % av fallen.[3] Andra fall kan orsakas av humana parainfluensavirus, humant respiratoriskt syncytialvirus, adenovirus, enterovirus och metapneumovirus.[16] Ofta är fler än ett virus orsaken till infektionen.[17] Totalt finns det mer än tvåhundra olika virus förknippade med förkylningar.[3]

Överföring

[redigera | redigera wikitext]

Förkylningsvirus överförs huvudsakligen på två olika sätt: genom att små droppar i luften som innehåller viruset andas in eller hamnar i munnen, eller genom kontakt med infekterat nässlem eller smittade föremål.[1][18] Det har inte fastställts vilket överföringssätt som är vanligast för förkylning.[19] Virusen kan överleva under långa perioder i omgivningen. Virus kan därefter överföras från händerna till ögonen eller näsan där infektionen äger rum.[18] Människor som befinner sig nära en infekterad person löper större risk att infekteras.[19] Överföring är vanlig på förskolor och skolor på grund av att de båda utgör miljöer där det finns många barn med svag immunitet och ofta dålig hygien.[20] Dessa infektioner förs därefter hem till andra familjemedlemmar.[20] Det finns inga belägg för att cirkulationsluft i trafikflygplan ger upphov till överföring.[18]

Väder

[redigera | redigera wikitext]

Enligt traditionella föreställningar överförs förkylning vid en längre tids exponering för kyligt väder, till exempel regn eller vinterförhållanden, och det är så sjukdomen har fått sitt namn.[21] Förkylning beror inte på nedkylning. Huruvida nedkylning av kroppen utgör en riskfaktor för att lättare få förkylning är dock kontroversiellt.[22] En del av de virus som orsakar förkylning är säsongsbetonade och förekommer oftare vid kallt eller blött väder.[23] Detta tror man framförallt beror på att folk tillbringar mer tid tillsammans inomhus och rent fysiskt närmare varandra,[24] framförallt barn när de återvänder till skolan.[20] Emellertid kan det också ha att göra med förändringar i luftvägarna som gör att man lättare får infektioner.[24] Låg luftfuktighet kan öka överföringsfrekvensen på grund av att torr luft gör att små droppar sprids lättare och längre bort samt stannar längre i luften.[25]

Övriga faktorer

[redigera | redigera wikitext]

Immunitet som uppstår när en hel grupp människor blir immuna mot en viss infektion, t.ex. från tidigare exponering för förkylningsvirus kallas flockimmunitet. Därför har yngre människor högre frekvens av infektioner i luftvägarna, medan äldre människor har lägre frekvens.[26] Dåligt immunförsvar är också en riskfaktor för sjukdom.[26][27] Sömnbrist och dålig näringstillförsel har också förknippats med större risk att utveckla infektion efter exponering för rhinovirus. Detta tros bero på att båda är faktorer som försämrar immunförsvaret.[28][29]

Patofysiologi

[redigera | redigera wikitext]
Diagram av luftvägarna där förkylning drabbar de övre delarna.

Symtomen för förkylning antas oftast ha att göra med immunsvaret mot viruset.[30] Mekanismen för detta immunsvar är virusspecifik. Till exempel överförs oftast rhinovirus genom direktkontakt. Viruset binder till humana ICAM-1-receptorer på okänt sätt och utlöser därmed frisättning av inflammatoriska mediatorer.[30] Dessa inflammatoriska mediatorer ger därefter upphov till symtomen.[30] I allmänhet skadas inte näsepitlet.[3] Det respiratoriska syncytialviruset (RSV) däremot överförs via såväl direktkontakt som kontakt med luftburna små droppar. Därefter replikerar viruset i näsa och hals innan det ofta sprids till de nedre luftvägarna.[31] RSV skadar epitlet.[31] Humant parainfluensvirus leder i vanliga fall till att näsan, halsen och luftvägarna inflammeras.[32] Hos yngre barn kan krupp förekomma, såväl som skrovlig hosta och problem att andas, när luftstrupen påverkas. Detta beror på att luftvägarna hos barn är mycket små.[32]

Förebyggande

[redigera | redigera wikitext]

Det enda effektiva sättet att förhindra förkylning är att fysiskt förebygga virusets spridning.[33] Detta innebär främst handtvätt och användning av ansiktsmask. Inom hälsovården bärs även rockar och engångshandskar.[33] Det är inte möjligt att isolera infekterade personer eftersom sjukdomen är så allmänt spridd och symtomen är ospecifika. Vaccination har visat sig vara svårt eftersom så många virus är inblandade och eftersom virusen förändras snabbt.[33] Det är mycket osannolikt att ett vaccin med bred effekt kommer att kunna utvecklas.[34]

Regelbunden handtvätt minskar spridning av förkylningsvirus.[35] Evidensen är osäker för hur effektivt ansiktsmask och fysiskt avstånd är.[35] Vitamin C har möjligen en liten förebyggande effekt mot förkylning, men de vetenskapliga beläggen är osäkra.[36][37]

Behandling

[redigera | redigera wikitext]
Affisch från USA (cirka 1937) som uppmanar folk att uppsöka läkare vid förkylning. Den liknar sjukdomen vid en lotsfisk som föregår lunginflammation som illustreras som en människoätande haj.

Det finns det inga läkemedel eller örtmediciner som bevisligen kan förkorta infektionens varaktighet.[38] Behandling riktas istället in på symtomlindring.[39] Detta kan innebära extra mycket vila och vätsketillförsel samt att gurgla med saltvatten.[16] En stor del av nyttan med behandling hänförs emellertid till placeboeffekten.[40]

Vitamin C har möjligen en liten effekt på att förkorta en förkylning, men de vetenskapliga beläggen är osäkra.[36][37] Vitamin D har ingen effekt på förkylning.[37] Zink kan möjligen förkorta, men inte lindra eller förhindra, en förkylning.[37] Intag av zink kan dock medföra övergående biverkningar, till exempel magproblem och påverkan på smak.[37]

Symtomlindring

[redigera | redigera wikitext]

Behandlingar som bidrar till att lindra symtom är smärtstillande medel samt febernedsättande medel som NSAID (exempelvis ibuprofen)[41][42] och paracetamol.[42]

Nässköljning kan lindra symptom vid förkylning.[43] Näsavsvällande medel kan lindra symptom hos vuxna.[44] Hos vuxna har antihistaminer begränsad effekt och bara under de första två dagarna med symptom.[45]

Så kallade hostmediciner har ingen visad effekt för att minska hosta.[46][47] Honung kan lindra symptom på hosta.[48]

På grund av bristande studier är det inte känt om ökat vätskeintag lindrar symtom eller förkortar respiratorisk sjukdom.[49] Av samma anledning saknas också uppgifter gällande användning av uppvärmd och fuktad luft.[50]

Även om det finns en mängd alternativa behandlingar mot förkylning råder det brist på vetenskapliga belägg till stöd för de flesta andra behandlingar.[39] Det finns inte bevis för att echinacea har effekt.[51]

Antibiotika och antivirusmedel

[redigera | redigera wikitext]

Antibiotika har ingen effekt på virusinfektioner och därför ingen effekt på förkylning.[52] Antibiotika ordineras emellertid ibland vid förkylning, även om bieffekterna är skadliga.[52][53] De ordineras ofta på grund av förväntan från folk att läkarna ska skriva ut dem samt villighet från läkare att göra en aktiv åtgärd åt sina patienter. Antibiotika skrivs också ut eftersom det i vissa fall kan vara svårt att utesluta orsaker till infektion som kan behandlas med antibiotika. Det finns inga effektiva antivirusmedel mot förkylning.[39][54]

Förekomst

[redigera | redigera wikitext]

Förkylning är den vanligaste sjukdomen hos människor[55] och förekommer i hela världen.[20] Vuxna har vanligen två till fem infektioner per år.[1][3] Barn kan ha sex till tio förkylningar per år (och upp till tolv för skolbarn).[39] Frekvensen för symptomatiska infektioner ökar hos äldre människor, eftersom de har ett sämre immunförsvar.[26]

Historik

[redigera | redigera wikitext]
En brittisk affisch från andra världskriget som beskriver kostnaderna som förkylning orsakar.[56]

Orsaken till förkylning identifierades vetenskapligt först på 1950-talet, men sjukdomen har följt mänskligheten sedan forntiden.[57] Dess symtom och behandling beskrivs i egyptiernas Papyrus Ebers. Det är den äldsta medicinska skrift som existerar och nedtecknades före 1500-talet f.Kr.[58] På engelska började termen cold, "förkylning" användas på 1500-talet eftersom dess symtom liknade de symtom som uppkom när man varit utsatt för kyligt väder. [59] På svenska är termen i betydelsen "sjukdomstillstånd" belagd i skrift sedan 1734.[60]

I Storbritannien år 1946 inrättades Common Cold Unit (CCU, "enheten för vanlig förkylning") av Medical Research Council och det var här som rhinoviruset upptäcktes 1956.[61] På 1970-talet visade CCU att behandling med interferon under rhinovirusinfektionens inkubationsfas gav visst skydd mot sjukdomen.[62] Ingen praktisk behandling kunde utvecklas. Enheten stängdes 1989, två år efter att de hade avslutat sin forskning om zinkglukonatpastiller för förebyggande och behandling av rhinovirusförkylningar. Zink var den enda framgångsrika behandling som CCU utvecklade under sin historia.[63]

Ekonomiska följder

[redigera | redigera wikitext]

Hur stora de ekonomiska konsekvenserna av förkylning är oklart i stora delar av världen.[64] I USA leder förkylningar till 75-100 miljoner läkarbesök per år och lågt räknat innebär det en samhällskostnad på 7,7 miljarder dollar per år. Amerikaner spenderar 2,9 miljarder dollar på receptfria läkemedel och ytterligare 400 miljoner dollar på receptbelagda läkemedel för lindring av symptom.[65] Mer än en tredjedel av de personer som vände sig till en läkare fick receptbelagd antibiotika, något som leder till ökat immunitet mot antibiotika.[65] I USA går 22 till 189 miljoner skoldagar förlorade årligen på grund av förkylningar. Som ett resultat av detta förlorade föräldrar 126 miljoner arbetsdagar för att stanna hemma för vård av sina barn. Om man till detta lägger de 150 miljoner arbetsdagar som går förlorade för anställda som lider av förkylningar, överskrider de totala ekonomiska följderna för förkylningsrelaterad arbetsförlust 20 miljarder dollar per år.[16][65] Detta motsvarar i så fall 40 % av all förlorad arbetstid i USA.[66]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e] Arroll, B (2011 Mar 16). ”Common cold.”. Clinical evidence 2011 (03). PMID 21406124. 
  2. ^ Eccles s. 51–52
  3. ^ [a b c d e f g h i j k] Eccles R (November 2005). ”Understanding the symptoms of the common cold and influenza”. Lancet Infect Dis 5 (11): sid. 718–25. doi:10.1016/S1473-3099(05)70270-X. ISSN 1473-3099. PMID 16253889. Arkiverad från originalet den 2012-06-20. https://web.archive.org/web/20120620210632/http://ndmat.hosp.ncku.edu.tw:8080/%E5%85%92%E7%A7%91/Feb-27.pdf. 
  4. ^ [a b] Eccles s. 24
  5. ^ Eccles s. 26
  6. ^ Eccles s. 129
  7. ^ Eccles s. 50
  8. ^ Eccles s. 30
  9. ^ Heikkinen T, Järvinen A (January 2003). ”The common cold”. Lancet 361 (9351): sid. 51–9. doi:10.1016/S0140-6736(03)12162-9. PMID 12517470. 
  10. ^ Goldsobel AB, Chipps BE (March 2010). ”Cough in the pediatric population”. J. Pediatr. 156 (3): sid. 352–358.e1. doi:10.1016/j.jpeds.2009.12.004. PMID 20176183. 
  11. ^ Eccles Pg.76
  12. ^ Eccles Pg.90
  13. ^ http://www.doktorn.com/artikel/lunginflammation-symtom-och-behandling
  14. ^ Palmenberg, A. C.; Spiro, D; Kuzmickas, R; Wang, S; Djikeng, A; Rathe, JA; Fraser-Liggett, CM; Liggett, SB (2009). ”Sequencing and Analyses of All Known Human Rhinovirus Genomes Reveals Structure and Evolution”. Science 324 (5923): sid. 55–9. doi:10.1126/science.1165557. PMID 19213880. 
  15. ^ Eccles s. 77
  16. ^ [a b c] ”Common Cold”. National Institute of Allergy and Infectious Diseases. 27 november 2006. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623234904/http://www3.niaid.nih.gov/healthscience/healthtopics/colds/. Läst 11 juni 2007. 
  17. ^ Eccles s. 107
  18. ^ [a b c] editors, Ronald Eccles, Olaf Weber, (2009). Common cold (Online-Ausg.). Basel: Birkhäuser. sid. 197. ISBN 9783764398941. http://books.google.ca/books?id=rRIdiGE42IEC&pg=PA197 
  19. ^ [a b] Eccles s. 211
  20. ^ [a b c d] al.], edited by Arie J. Zuckerman ... [et (2007). Principles and practice of clinical virology (6th ed.). Hoboken, N.J.: Wiley. sid. 496. ISBN 9780470517994. http://books.google.ca/books?id=OgbcUWpUCXsC&pg=PA496 
  21. ^ Zuger, Abigail (4 March 2003). ”'You'll Catch Your Death!' An Old Wives' Tale? Well...”. The New York Times. http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9D02E1DD163FF937A35750C0A9659C8B63. 
  22. ^ Mourtzoukou, EG; Falagas, ME (2007 Sep). ”Exposure to cold and respiratory tract infections.”. The international journal of tuberculosis and lung disease : the official journal of the International Union against Tuberculosis and Lung Disease 11 (9): sid. 938–43. PMID 17705968. 
  23. ^ Eccles s. 79
  24. ^ [a b] Eccles s. 80
  25. ^ Eccles s. 157
  26. ^ [a b c] Eccles s. 78
  27. ^ Eccles s. 166
  28. ^ Cohen S, Doyle WJ, Alper CM, Janicki-Deverts D, Turner RB (January 2009). ”Sleep Habits and Susceptibility to the Common Cold”. Arch. Intern. Med. 169 (1): sid. 62–7. doi:10.1001/archinternmed.2008.505. PMID 19139325. 
  29. ^ Eccles s. 160–165
  30. ^ [a b c] Eccles Pg. 112
  31. ^ [a b] Eccles Pg.116
  32. ^ [a b] Eccles Pg.122
  33. ^ [a b c] Eccles s. 209
  34. ^ Lawrence DM (May 2009). ”Gene studies shed light on rhinovirus diversity”. Lancet Infect Dis 9 (5): sid. 278. doi:10.1016/S1473-3099(09)70123-9. http://www.thelancet.com/journals/laninf/article/PIIS1473-3099%2809%2970123-9. 
  35. ^ [a b] Jefferson, Tom; Dooley, Liz; Ferroni, Eliana; Al-Ansary, Lubna A; Driel, Mieke L; Bawazeer, Ghada A (30 januari 2023). ”Physical interventions to interrupt or reduce the spread of respiratory viruses”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2023 (1): sid. CD006207. doi:10.1002/14651858.CD006207.pub6. ISSN 1469-493X. PMID 36715243. Läst 8 oktober 2024. 
  36. ^ [a b] Hemilä, Harri; Chalker, Elizabeth (31 januari 2013). ”Vitamin C for preventing and treating the common cold”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2013 (1): sid. CD000980. doi:10.1002/14651858.CD000980.pub4. ISSN 1469-493X. PMID 23440782. Läst 8 oktober 2024. 
  37. ^ [a b c d e] ”Effekten av vitaminer, mineraler samt medicintekniska produkter vid förkylning”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). 28 augusti 2024. https://www.sbu.se/383. Läst 8 oktober 2024. 
  38. ^ ”Common Cold: Treatments and Drugs”. Mayo Clinic. http://www.mayoclinic.com/health/common-cold/DS00056/DSECTION=treatments-and-drugs. Läst 9 januari 2010. 
  39. ^ [a b c d] Simasek M, Blandino DA (2007). ”Treatment of the common cold”. American Family Physician 75 (4): sid. 515–20. PMID 17323712. http://www.aafp.org/afp/20070215/515.html.  Arkiverad 26 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 september 2007. https://web.archive.org/web/20070926230125/http://www.aafp.org/afp/20070215/515.html. Läst 15 januari 2014. 
  40. ^ Eccles s. 261
  41. ^ Kim, Soo Young; Chang, Yoon‐Jung; Cho, Hye Min; Hwang, Ye‐Won; Moon, Yoo Sun (21 september 2015). ”Non‐steroidal anti‐inflammatory drugs for the common cold”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2015 (9): sid. CD006362. doi:10.1002/14651858.CD006362.pub4. ISSN 1469-493X. PMID 26387658. Läst 8 oktober 2024. 
  42. ^ [a b] Eccles R (2006). ”Efficacy and safety of over-the-counter analgesics in the treatment of common cold and flu”. Journal of Clinical Pharmacy and Therapeutics 31 (4): sid. 309–319. doi:10.1111/j.1365-2710.2006.00754.x. PMID 16882099. 
  43. ^ King, David; Mitchell, Ben; Williams, Christopher P; Spurling, Geoffrey KP (20 april 2015). ”Saline nasal irrigation for acute upper respiratory tract infections”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2015 (4): sid. CD006821. doi:10.1002/14651858.CD006821.pub3. ISSN 1469-493X. PMID 25892369. Läst 8 oktober 2024. 
  44. ^ Taverner D, Latte J (2007). Latte, G. Jenny. red. ”Nasal decongestants for the common cold”. Cochrane Database Syst Rev (1): sid. CD001953. doi:10.1002/14651858.CD001953.pub3. PMID 17253470. 
  45. ^ De Sutter, An IM; Saraswat, Avadhesh; van Driel, Mieke L (29 november 2015). ”Antihistamines for the common cold”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2015 (11): sid. CD009345. doi:10.1002/14651858.CD009345.pub2. ISSN 1469-493X. PMID 26615034. Läst 8 oktober 2024. 
  46. ^ Smith, Susan M; Schroeder, Knut; Fahey, Tom (24 november 2014). ”Over‐the‐counter (OTC) medications for acute cough in children and adults in community settings”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2014 (11): sid. CD001831. doi:10.1002/14651858.CD001831.pub5. ISSN 1469-493X. PMID 25420096. Läst 8 oktober 2024. 
  47. ^ Speich, Benjamin; Thomer, Anja; Aghlmandi, Soheila; Ewald, Hannah; Zeller, Andreas; Hemkens, Lars G (2018-10). ”Treatments for subacute cough in primary care: systematic review and meta-analyses of randomised clinical trials” (på engelska). British Journal of General Practice 68 (675): sid. e694–e702. doi:10.3399/bjgp18X698885. ISSN 0960-1643. PMID 30201828. Läst 19 februari 2023. 
  48. ^ Oduwole, Olabisi; Udoh, Ekong E; Oyo‐Ita, Angela; Meremikwu, Martin M (10 april 2018). ”Honey for acute cough in children”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 (4): sid. CD007094. doi:10.1002/14651858.CD007094.pub5. ISSN 1469-493X. PMID 29633783. Läst 8 oktober 2024. 
  49. ^ Guppy, MP; Mickan, SM, Del Mar, CB, Thorning, S, Rack, A (2011 Feb 16). ”Advising patients to increase fluid intake for treating acute respiratory infections.”. Cochrane database of systematic reviews (Online) (2): sid. CD004419. doi:10.1002/14651858.CD004419.pub3. PMID 21328268. 
  50. ^ Singh, Meenu; Singh, Manvi; Jaiswal, Nishant; Chauhan, Anil (29 augusti 2017). ”Heated, humidified air for the common cold”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2017 (8): sid. CD001728. doi:10.1002/14651858.CD001728.pub6. ISSN 1469-493X. PMID 28849871. Läst 8 oktober 2024. 
  51. ^ Karsch‐Völk, Marlies; Barrett, Bruce; Kiefer, David; Bauer, Rudolf; Ardjomand‐Woelkart, Karin; Linde, Klaus (20 februari 2014). ”Echinacea for preventing and treating the common cold”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2014 (2): sid. CD000530. doi:10.1002/14651858.CD000530.pub3. ISSN 1469-493X. PMID 24554461. Läst 8 oktober 2024. 
  52. ^ [a b] Kenealy, Tim; Arroll, Bruce (4 juni 2013). ”Antibiotics for the common cold and acute purulent rhinitis”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2013 (6): sid. CD000247. doi:10.1002/14651858.CD000247.pub3. ISSN 1469-493X. PMID 23733381. Läst 8 oktober 2024. 
  53. ^ Eccles s. 238
  54. ^ Eccles s. 218
  55. ^ Eccles s. 1
  56. ^ ”The Cost of the Common Cold and Influenza”. Imperial War Museum: Posters of Conflict. vads. Arkiverad från originalet den 27 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110727091037/http://vads.bath.ac.uk/flarge.php?uid=33443&sos=0. 
  57. ^ Eccles, s. 3
  58. ^ Eccles, s. 6
  59. ^ ”Cold”. Online Etymology Dictionary. http://www.etymonline.com/index.php?term=cold. Läst 12 januari 2008. 
  60. ^ Svenska Akademiens ordbok: Förkylning
  61. ^ Eccles s. 20
  62. ^ Tyrrell DA (1987). ”Interferons and their clinical value”. Rev. Infect. Dis. 9 (2): sid. 243–9. doi:10.1093/clinids/9.2.243. PMID 2438740. 
  63. ^ Al-Nakib, W; Higgins, PG; Barrow, I; Batstone, G; Tyrrell, DA (December 1987). ”Prophylaxis and treatment of rhinovirus colds with zinc gluconate lozenges”. J Antimicrob Chemother. 20 (6): sid. 893–901. doi:10.1093/jac/20.6.893. PMID 3440773. 
  64. ^ Eccles s. 90
  65. ^ [a b c] Fendrick AM, Monto AS, Nightengale B, Sarnes M (2003). ”The economic burden of non-influenza-related viral respiratory tract infection in the United States”. Arch. Intern. Med. 163 (4): sid. 487–94. doi:10.1001/archinte.163.4.487. PMID 12588210. http://archinte.ama-assn.org/cgi/content/full/163/4/487. 
  66. ^ Kirkpatrick GL (December 1996). ”The common cold”. Prim. Care 23 (4): sid. 657–75. doi:10.1016/S0095-4543(05)70355-9. PMID 8890137. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Förkylning&oldid=56039049”