Ferdinand von Hochstetter – Wikipedia

Ferdinand von Hochstetter
Född	Christian Gottlob Ferdinand von Hochstetter 30 april 1829[1][2][3] Esslingen am Neckar[4]
Död	18 juli 1884[1][3] (55 år) Wien
Begravd	Zentralfriedhof Wien
Medborgare i	Kungariket Württemberg och Österrike-Ungern
Utbildad vid	Tübingens universitet Tübinger Stift
Sysselsättning	Geolog[5], naturvetare, lantmätare[6], geograf, professor, botaniker
Arbetsgivare	Wiens universitet Technische Universität Wien
Föräldrar	Christian Ferdinand Friedrich Hochstetter
Utmärkelser
Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi[7]
Redigera Wikidata

Christian Gottlob Ferdinand Ritter von Hochstetter, född 30 april 1829 i Esslingen am Neckar, död 18 juli 1884 i Wien, var en tysk geolog och naturforskare, verksam i Österrike.

Hochstetter disputerade för doktorsgraden 1852 och ledde 1853–1854 den geologiska undersökningen av Böhmerwald samt 1855–1856 av Erzgebirge och närliggande berg i Böhmen, varefter han 1856 blev docent vid universitetet i Wien.

År 1857 inskeppade han sig för att delta i fregatten Novaras världsomsegling, men skilde sig från expeditionen på Nya Zeeland, där han undersökte kollagren, kopparfyndigheterna, guldfälten, vulkanerna och de varma källorna.

År 1860 övertog han professuren i mineralogi och geologi vid polytekniska institutet i Wien, 1874 utnämndes han till hovråd, 1876 till intendent för Naturhistoriska hovmuseet, övertog 1877 skötseln av hovmineraliekabinettet och den antropologisk-etnografiska hovsamlingen. Åren 1866–1882 var han president för Geografiska sällskapet i Wien. År 1881 drog han sig tillbaka från sina ämbeten.

Auktorsnamnet C.G.F.Hochst. kan användas för Ferdinand von Hochstetter i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

• Neu-Seeland (1863)
• Topographisch-geologischer Atlas von Neu-Seeland (1863)
• Geologie von Neu-Seeland (1864)
• Paläontologie von Neu-Seeland (1864)
• Geologische Beobachtungen auf der Novara-Reise 1857–1859 (1866)
• Geologie des östlischen Theils der europäischen Türkei (1870)
• Ueber den Ural (1873)
• Geologische Bilder der Vorwelt und der Jetztwelt (1873)
• Die Erde nach ihrer Zusammensetzung, ihrem Bau und ihrer Bildung (1875; tredje upplagan 1880)
• Asien, seine Zukunftsbahnen und seine Kohlenschätze (1876)
• Leitfaden der Mineralogie und Geologie (1876; 19:e upplagan utgiven av Franz Toula och Anton Bisching, 1906)

• Hochstetter, Christian Ferdinand von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)