Finspångs bruk – Wikipedia

Bruksmuseet speglar järnbrukstiden i Finspång, som har sina rötter i 1500-talet.
Arbetare vid Finspångs bruk omkring 1906.
Finspångs bruk i Nordiska taflor rundt 1868.
7 cm kanon m/1863 tillverkad på Finspångs bruk. Längd 160 cm, vikt 255 kg. Denna modell med sitt räfflade eldrör var den första av sin sort att placeras på Vaxholms fästning.

Finspångs bruk var i drygt tre århundraden Sveriges största kanongjuteri, belägen i Östergötlands norra bergslag, omnämns Finspång i 1573 års bergslagsräkenskaper. Ett litet bruk var där då anlagt, som först drevs för kronans räkning, men 1587 bortarrenderades till nederländaren Wellam De Wijk, vilken tycks ha innehaft det till 1599, då det återgick till kronan.

I släkten De Geers ägo

[redigera | redigera wikitext]
Finspångs slott vid Finspångsån.

På uppdrag av Louis De Geer, sökte Willem de Besche att med De Geer såsom förlagsman få av svenska kronan arrendera Finspång med dess bruk och underliggande län, och affären skulle i början drivas i De Besches namn. Därpå följde ett kungligt brev daterat 16 juli 1618, vari ovannämnda gods överläts till De Besche såsom pant för en De Geers fordran hos kronan. Sedan De Geer blivit svensk medborgare och adelsman, köpte han 1641 hela Finspångs gods, som då bestod av 79 1/2 hemman, jämte 5 1/2 hemman i Upplands bergslag (Dannemora gruvor). De Geer gjorde Finspång till centrum för den svenska vapenindustrin. Det innehades av hans ättlingar De Geer af Finspång fram till 1856, då godset såldes till dess förvaltare, Carl Ekman, sedermera brukspatron nästan ända fram till sin död 1903.

Ekman utvidgade bruksrörelsen

[redigera | redigera wikitext]
Bruksmiljön i Finspång.

Ekman förvärvade 1857 även Stens bruk och anlade under det 1860 en masugn vid Graversfors, då Finspångsbrukets masugnar inte räckte till för kanontillverkningen, men på 1870-talet fick Finspång en konkurrent i Bofors bruk, som 1873 inledde sin kanontillverkning och det närmaste fyra decennierna kämpade de båda bruken och deras företagsombildningar om att få vapenbeställningarna, till svenska försvaret, men även till utlandet. Exempelvis 1874 tillverkade Finspångs bruk kanoner för de svenska, danska, ryska, holländska och egyptiska regeringarnas räkning. Övergången från tackjärnskanoner till stålkanoner under andra hälften av 1800-talet gjorde att nyinvesteringar behövdes göras.

Aktiebolaget Finspångs styckebruk

[redigera | redigera wikitext]
24 cm kanon M/70, tillverkad vid Finspongs styckebruk.

År 1885 bildade Ekman Aktiebolaget Finspångs styckebruk, till vilket samtliga egendomar och verkstäder överlämnades. Åren 1902–1903 frånsålde detta bolag sina industriella verk och anläggningar, jämte närmast bruken belägna egendomar till Stens bruks aktiebolag och Aktiebolaget Nordiska artilleriverkstäderna. Det sistnämnda aktiebolaget, kom tillsammans med en aktieombildning, att fortsätta kanontillverkningen i Finspång till årsskiftet 1910–1911, då det forna brukets nya ägare Bofors i östra Värmland valde att flytta tillverkningen dit. Finspångs era som vapensmedja var över.[1]

Brukspredikanter

[redigera | redigera wikitext]

Lista över brukspredikanter på Finspångs bruk.[2]

Ämbetstid[2] Namn Levnadstid Övrigt
1673 Benedictus Laurbecchius 1640–1687 Senare kyrkoherde i Högby församling.
1678 Olavus Hörning Senare kyrkoherde i Gårdeby församling.
1692-1694 Gudmundus Amnelius 1659-1700 Senare kyrkoherde i Hällestads församling.
1694–1742 Ingen anställd präst under denna period.
1742–1750 Samuel Follin 1717–1789 Senare kyrkoherde i Törnevalla församling.
1747 Magnus Sundelin Senare hospitalspredikant i Linköping.
1758-1769 Samuel Wistenius 1722-1793 Senare kyrkoherde i Tjällmo församling.
1770-1778 Daniel Söderman 1736-1809 Senare kyrkoherde i Regna församling.
1778-1780 Samuel Regnell 1751-1780
1780-1793 Samuel Theodor Strömberger 1748-1793
1793–1802 Samuel Petersson 1766–1830 Senare kyrkoherde i Örberga församling.
1802–1804 Johan Daniel Gustafsson 1764–1853 Senare kyrkoherde i Östra Ryds församling.
1804–1817 Carl Anders Korsfeldt 1769–1841 Senare kyrkoherde i Östra Ny församling.
1818–1819 Svante Gustaf Waennerberg 1790–1857 Senare kyrkoherde i Rogslösa församling.
1820-1824 Anders Magnus Ekba eck –1824
1825–1835 Johan Baptist Haglund 1794–1867 Senare kyrkoherde i Kimstads församling.
1835 Samuel Hjertsäll Senare kyrkoherde i Frinnaryds församling.
1859–1876 Ingen anställd präst under denna period.
1876-1891 Carl Oscar Lindström 1849-1891
1892-1894 August Stenström 1860-
1895-1901 Bernhard Julius Kaldén 1863-
1902 Isak Thomasson Senare kyrkoherde i Västra Hargs församling.
Axel Johannes Lydahl Senare kyrkoherde i Hovs församling.
  1. ^ Torild Lindvall. Finspång, kanonbruket med sekler bakom sig. Bofors, stångjärnsbruket som med kraft arbetar för ståljärnskanonen.
  2. ^ [a b] Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. 3. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 686-689. Libris 41149 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]