Relativ majoritet (valsystem) – Wikipedia

Enkel relativ majoritet eller first past the post är ett majoritetsvalsystem som används i vissa länder för att välja ledamöter till parlamentariska församlingar. Systemet bygger på en enkel relativ majoritet i enmansvalkretsar, där en kandidat utses vid en första och enda valomgång.^[1]

I en enmansvalkrets kan flera kandidater ställa upp till val, men endast en av dessa kandidater kan vinna platsen. Därför utgörs varje valkrets av en ledamotsplats i parlamentet. Den kandidat som får flest röster vinner platsen.

I exempel 1 ges exempel på en omröstning i en enmansvalkrets. I exemplet har kandidat A fått 25 procent av rösterna medan de andra har fått under 25 procent. Det innebär att den som fått 25 procent tar platsen och blir representant för alla väljare i den valkretsen, trots att 75 procent röstade på andra kandidater. Länder som har detta system är till exempel Storbritannien, USA, Kanada, Indien och Thailand.^[1]

I det kanadensiska parlamentsvalet 1993 fick det konservativa partiet 16 procent av väljarnas röster, men eftersom partiet inte vann många enmansvalkretsar så fick partiet bara 2 platser i parlamentet. Det motsvarar 0,66% av platserna (se Exempel 2 nedan). I 1997 års val till parlamentet som återigen vanns av liberalerna lyckades de konservativa få 21 (6,3 procent) av 301 platser i parlamentet med 19 procent av rösterna.^[1]