Folkets befrielsearmés flygvapen – Wikipedia

Folkets befrielsearmés flygvapen
中国人民解放军空军
Information
Datum11 november 1949
LandFolkrepubliken Kina
LojalitetKinas kommunistiska parti
FörsvarsgrenFlygvapen
Storlek400.000 man
2024 stridsflygplan[1]
Befälhavare
Nuvarande befälhavareGeneral Chang Dingqiu
Tjänstetecken
Nationalitetsbeteckning

Folkets befrielsearmés flygvapen är kinesiska Folkets befrielsearmés luftburna försvarsgren och grundades 1949. Flygvapnet är också känt under sin engelska förkortning PLAAF. 2014 bestod kinas flygvapen av 398 000 man och mellan 2 700 och 3 000 flygplan och var därmed Asiens största flygvapen och världens tredje största efter USA:s flygvapen och Ryska flygvapnet.

Befälhavare

[redigera | redigera wikitext]

På grund av västvärldens vapenembargo mot Kina efter massakern på Himmelska fridens torg har Kina inte kunnat köpa in avancerad krigsutrustning från väst sedan 1989. Fram till början av 1990-talet använde flygvapnet mest av föråldrade kopior av sovjetiska plan som MiG-17 och MiG-19. I takt med den växande kinesiska ekonomin har man köpt in avancerade flygplan främst från Ryssland och den inhemska flygindustrin har på senare år utvecklats kraftigt. Man har idag kapaciteten att utveckla och producera egna flygplan och sedan 2017 är man det enda land utöver USA som har utvecklat ett 5:e generations flygplan och har tagit det i tjänst (se Jian J-20).[2] Man håller även på att utveckla nya strategiska bombflygplan och har börjat introducera avancerade drönare.[3] [4]

Folkets befrielsearmés flygvapen använder bland annat följande flygplan och helikoptrar:

Transportflygplan

[redigera | redigera wikitext]

Specialflygplan

[redigera | redigera wikitext]
  • Shambaugh, David L. (2002) (på engelska). Modernizing China's military [Elektronisk resurs] progress, problems, and prospects. Berkeley: University of California Press. Libris 9781484