Forskarutbildning – Wikipedia

Akademiska titlar
och anställningsformer
Högre titlar Docent
Examina på forskarnivå Doktorsexamen
Licentiatexamen
Examina på avancerad nivå Masterexamen
Magisterexamen
Yrkesexamen
Examina på grundnivå Kandidatexamen
Högskoleexamen
Yrkesexamen
Anställningsformer som universitetslärare Professor
Gästprofessor
Adjungerad professor
Seniorprofessor
Biträdande professor
Universitetslektor
Adjungerad universitetslektor
Biträdande universitetslektor
Postdoktor
Universitetsadjunkt
Adjungerad universitetsadjunkt
Tidigare anställningsformer Forskarassistent
Forskardocent
Andra anställningsformer Rektor
Prorektor
Dekan
Prodekanus
Prefekt
Proprefekt
Amanuens
Director musices
Hederstitlar Hedersdoktor
Honorary Fellow
Jubeldoktor
Professors namn

Forskarutbildning, universitetsutbildning som syftar till licentiat- eller doktorsexamen eller motsvarande.[1] Forskarutbildning är tredje cykeln i Bolognaprocessen, och motsvarar där doctor's degree.

Forskarutbildning kräver att man tidigare har erhållit magisterexamen eller masterexamen.

Högskolestudier på forskarnivå kan i Sverige ge följande generella examina: licentiatexamen efter motsvarande två års forskarstudier på heltid, alternativt doktorsexamen efter fyra års forskarstudier vid ett svenskt universitet.[1] I praktiken brukar doktoranden ha andra arbetsuppgifter såsom undervisning eller administrativa sysslor vid sidan av, motsvarande 20 % av en heltidstjänstgöring, varför i regel s.k. prolongation erhålls med motsvarande tid. Detta förhållande innebär att forskarutbildningen oftast tar runt fem år i anspråk, förutsatt att studierna bedrivs på heltid.[2][3]

I forskarutbildningen ingår dels kurser, så kallade forskarutbildningskurser, dels författande av avhandling.

I Sverige bedrivs forskarutbildning vid universiteten och vid högskolor med vetenskapsområde.