Fosfin – Wikipedia
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Fosfin | |
| |
Systematiskt namn | Fosfan |
---|---|
Övriga namn | Fosfamin, Fosfortrihydrid, Fosforerat väte, vätefosfid |
Kemisk formel | PH3 |
Molmassa | 33,9976 g/mol |
Utseende | Färglös gas |
CAS-nummer | 7803-51-2 |
SMILES | P |
Egenskaper | |
Densitet | 1,379 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 321 g/l (17 °C) |
Smältpunkt | -132,8 °C |
Kokpunkt | -87,7 °C |
Faror | |
Huvudfara | Mycket giftig |
NFPA 704 | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Fosfin (vars systematiska namn är fosfan) är en mycket giftig och brandfarlig gasformig fosforförening med den kemiska formeln PH3. Ren fosfingas är luktlös, men oftast är den förorenad av difosfin (P2H4), ett ämne som har en obehaglig lukt av fisk och vitlök. Den kan tillverkas genom att ha en stark bas på vit fosfor eller genom reaktion av vatten med kalciumfosfid (Ca3P2). Fosfin är strukturellt likt ammoniak (NH3) men är ett sämre lösningsmedel än ammoniak och är mycket mindre lösligt i vatten.
Fosfiner i plural syftar på fosfin där en, två eller tre väteatomer har ersatts med organiska grupper. Metallsalter kallas fosfider och de protonerade formerna kallas fosfoniumföreningar. Organiska derivat av fosfin framställs vanligtvis genom substitutionsreaktioner med fosfortriklorid (PCl3).[1]
Fosfin som en utomjordisk biomarkör
[redigera | redigera wikitext]Fosfin har föreslagits som en användbar biomarkör inom astrobiologi.[2] Eftersom fosfin är associerat med anaeroba ekosystem på jorden och det inte finns några kända abiotiska processer som kan producera mätbara mängder fosfin på stenplaneter skulle förekomsten av fosfin på anoxiska exoplaneter kunna vara ett tecken på liv.
Hösten 2020 rapporterade forskare i USA att man hade upptäckt fosfin i planeten Venus atmosfär. Senare granskning har dock visat att så inte var fallet, utan att det troligen rörde sig om svaveldioxid.[3][4]
Dödsfall i Sverige
[redigera | redigera wikitext]I oktober 2023 kom en hel familj i Söderhamn in till sjukhus med förgiftningssymtom. Ett barn i familjen avled i vad som efter analyser visade sig vara förgiftning av fosfin. [5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Ämnen
[redigera | redigera wikitext]Grupper
[redigera | redigera wikitext]- Fosfinoxid, R3PO
- Fosforan, R3PR2
- Fosfinit, R2(RO)P
- Fosfonit, R(RO)2P
- Fosfit, (RO)3P
- Fosfinat, R2P(RO)O
- Fosfonat, RP(RO)2O
- Fosfat, P(RO)3O
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Phosphine, 17 april 2010.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Formula, Definition, & Facts”. Encyclopedia Britannica. 20 juli 1998. https://www.britannica.com/science/phosphine. Läst 13 februari 2024.
- ^ Sousa-Silva, Clara; Seager, Sara; Ranjan, Sukrit; Petkowski, Janusz Jurand; Zhan, Zhuchang; Hu, Renyu; Bains, William (11 oktober 2019). ”Phosphine as a Biosignature Gas in Exoplanet Atmospheres”. Astrobiology 20 (2): sid. 235–268. doi: . PMID 31755740. https://arxiv.org/abs/1910.05224.
- ^ Greaves, J.S.; Richards, A.M.S.; Bains, W. (2020). ”Phosphine gas in the cloud decks of Venus”. Nature Astronomy. doi:. https://arxiv.org/abs/2009.06593. Läst 20 september 2020.
- ^ Lindblom, Katja (2022). ”Dags för utforskning av de yttre planeterna”. Populär Astronomi (2022:2): sid. 32-35.
- ^ ”Experten om giftet fosfin i Söderhamn: ”Oerhört skrämmande””. Sveriges Radio. 18 oktober 2023. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/experten-om-giftet-fosfin-i-soderhamn-oerhort-skrammande. Läst 13 februari 2024.
|