Frånlandsvind – Wikipedia

Frånlandsvind är en vind som blåser från land ut mot havet.^[1] I början av 1900-talet kallades den även överlandsvind.

Ett exempel på frånlandsvind är landbris.^{[källa behövs]} Vid höglänta kustavsnitt kan dessa frånlandsvindar (fallvindar, katabatiska vindar, williwaw) på grund av stor fallhöjd nå så stor hastighet att de blir besvärliga för fartyg och båtar, som ligger nära kusten.^{[källa behövs]}

Motsatsen är pålandsvind.^[1]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Öfverlandsvind, 1904–1926.