French
DeutschFrançois Bayrou – Wikipedia
François Bayrou (uttalas /fʀãswa bajʀu/ med IPA-notation), född 25 maj 1951 i Bordères, Pyrénées-Atlantiques, är en fransk politiker som kandiderade till presidentposten i de franska presidentval 2002, 2007 och 2012. Han är för närvarande ledare för mittenpartiet Demokratiska rörelsen (MoDem) och borgmästare i Pau. Tidigare har han varit ledamot i nationalförsamlingen, utbildningsminister och justitieminister.
Bakgrund och privatliv
[redigera | redigera wikitext]Hans föräldrar var lantbrukare. Efter sin fars död 1974 hjälpte han sin mor med att sköta gården samtidigt som han arbetade som gymnasielärare i franska. 1994 släppte han en biografi av den franska kungen Henri IV som såldes i 300 000 exemplar. Han är gift och har sex barn.[1]
Politisk karriär
[redigera | redigera wikitext]Han började med politik 1979 som sakkunnig hos jordbruksminister Pierre Méhaignerie. Han invaldes i nationalförsamlingen för första gången 1986.[2]
Bayrou var Frankrikes utbildningsminister 1993-1997 i de konservativa premiärministrarna Édouard Balladurs och Alain Juppés respektive regeringar. År 1998 valdes han till partiledare för Unionen för fransk demokrati (UDF).[2]
Han kandiderade till presidentposten tre gånger (2002, 2007 och 2012) med ambition att främja en "tredje väg" medan de borgerliga och socialistiska kandidaterna. Hans 2002 kampanj kommer man mest ihåg för den örfil han gav en 10-årig ficktjuv under ett besök i Strasbourg.[3][4] Han slutade på fjärde plats med 6,84% av rösterna.
Mest framgångsrik blev han 2007, då han fick 18,57% av rösterna. Han kom på tredje plats efter Nicolas Sarkozy (UMP) och Ségolène Royal (PS), men före Jean-Marie Le Pen (FN). Kort efteråt grundade Bayrou partiet Demokratiska rörelsen (MoDem) som han också blev ledare för. Men MoDems resultat vid europaparlamentsvalet 2009 och regionvalet 2010 blev nedslående,[2] och i presidentvalet 2012 fick Bayrou endast 9,13% av rösterna.
Han valdes till borgmästare i Pau i mars 2014.[5] År 2017 ställde han inte upp i presidentvalet. I stället stödde han mittenkandidaten Emmanuel Macron. Efter Macrons seger i maj 2017 tillträdde Bayrou som justitieminister i Édouard Philippes regering.[6] Han avgick som justitieminister redan i juni 2017 på grund av en skandal.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ 9 choses à savoir sur... François Bayrou. planet.fr (franska)
- ^ [a b c] François Bayrou, l'homme qui ne veut rien lâcher. Le Parisien. (franska)
- ^ Les six facettes de François Bayrou. France Inter. (franska)
- ^ Franska örfilar. Sydsvenskan.
- ^ Municipales : François Bayrou remporte l'élection à Pau avec 62,95% des voix. France Info. (franska)
- ^ Bayrou nommé garde des Sceaux, la récompense de l'allié. L'Express. (franska)
- ^ Emmanuel Macrons justitieminister Bayrou avgår. Expressen.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör François Bayrou.
