Fredrik Cederborgh – Wikipedia

Fredrik Cederborgh
Född17 juni 1784[1][2]
Lindesbergs landsförsamling[1][2], Sverige
Död19 januari 1835[1][3] (50 år)
Lindesbergs landsförsamling[1][3], Sverige
BegravdCederborgska kyrkogården[4]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
Lunds universitet[1]
SysselsättningFörfattare[1]
FöräldrarNils Reinhold Cederborgh[1][2]
Redigera Wikidata

Fredrik Cederborgh, född den 17 juni 1784 på Östra Bors bruk i Lindesbergs landsförsamling, död där på Dalkarlshyttan den 17 januari 1835, var en svensk författare, boktryckare och protokollssekreterare.

Fredrik Cederborgh var son till Nils Reinhold Cederborgh som 1797 köpte Dalkarlshyttan och Maria Fredrika Victorin, samt dotterson till Anna Maria Tersmeden. Mormodern tillhörde släkten Halenius och var Bureättling och ättling till Daniel Djurberg.

Cederborgh blev student vid Uppsala universitet 1794, tog en kansliexamen vid Lunds universitet 1801, och inskrevs i civilexpeditionen i Stockholm 1803. Han blev protokollsekreterare där 1810, tog avsked samma år och ägnade sig därefter främst åt förlags- och boktryckerirörelse samt åt att tillsammans med Georg Scheutz utge tidningen Anmärkaren. 1823 återvände han hem till Dalkarlshyttan, och gifte sig samma år och tillbringade resten av sitt liv som bruksägare.

Cederborgh visade tidigt litterära talanger och gjorde redan under studietiden flera lyriska försök i Anna Maria Lenngrens stil samt skrev även sina ungdomsmemoarer. Arbetet med dessa avbröts sedan han kommit till Stockholm, då han istället påbörjade ett utkast till romanen Herman Bergström, där man finner flera motiv som senare återkommer i hans romaner.

Debuten kom med romanen Uno von Thrazenberg, berättelse af friherre Dolk, som genast gjorde honom till en berömd författare. Satiren Herr öfverdirektören C. A. Grevesmöhens proträt (1815) föranledde en stämning av Carl August Grevesmöhlen. Sedan Cederborgh frikänts utgav han rättegångshandlingarna under titeln Rättvisan i skönhetstvisten. Cederborgh brukar anses som den realistiska romanens grundläggare i Sverige.

Han är begravd på den Cederborgska kyrkogården som ligger på åsen intill Lindessjön vid den södra infarten till Lindesberg.

Redaktör och utgivare

[redigera | redigera wikitext]

Valda skrifter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Böök, Fredrik (1925). Fredrik Cederborgh: minnesteckning. Stockholm: Norstedt. Libris 8072932 
  • Ehnmark, Elof (1930). Studier i svensk realism: 1700-talstraditionen och Fredrik Cederborgh. Uppsala. Libris 358301 
  • Fjellander, Eva (2014).Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku. En studie av prästgestalter i svenska romaner 1809-2009. Artos 2013 ISBN 978-91-7580-678-5
  • Grevesmöhlen, Carl August (1815). Nya handlingar angående tryckfrihets-brott åtalade emot herr protokolls-sekreteraren Fr. Cederborg, sjukhus-direktören H.A. Kullberg och herr Lorenzo Hammarsköld. Ingifna till kongl. maj :t och till kongl. Svea hof-rätt den 18 november  : 1815. Af Carl A. Grevesmöhlen. Stockholm, tryckte hos Carl Delén, 1815. Stockholm. Libris 2437352 
  • Holmberg, Olle (1957). Lovtal över svenska romaner. Stockholm: Bonnier. Libris 31115  - Innehåller en analys av Ottar Trallings levnadsmålning.
  • Lindeberg, Anders (1835). Fredrik Cederborgh. Stockholm. Libris 2778078 
  • Melberg, Arne (1985). Fördömda realister: essäer om Cederborgh, Almqvist, Benedictsson, Strindberg. Panorama, 99-0372727-5. Stockholm: Norstedt. Libris 7154201. ISBN 91-1-853001-X 
  • Michanek, Germund (1989). ”Skämtare inför rätta. 1, Fredrik Cederborgh och smädeskrivaren Grevesmöhlen”. Kvällar på Qvallsta : historia och historier (1989): sid. 56-67.  Libris 10143465

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]