Fredrik Tersmeden (militär) – Wikipedia

Fredrik Tersmeden
Född9 februari 1752
Sura församling, Sverige
Död20 september 1819 (67 år)
Stockholm
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningMilitär
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1809–1810 (1809–1810)[1]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1810 (1810–1810)
Ordförande, Krigshovrätten (1812–1816)
Kammarrättspresident, Kammarrätten i Stockholm (1812–1819)[1]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1812 (1812–1812)
MakaMarie Stanislas Josefine Tersmeden
BarnWilhelm Fredrik Tersmeden (f. 1802)[1]
FöräldrarJacob Tersmeden den yngre
Magdalena Elisabeth Söderhielm
SläktingarJacob Niclas Tersmeden (syskon)
Per Reinhold Tersmeden (syskon)
Lars Gustaf Tersmeden (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Svärdsorden (1789)
Kommendör av Svärdsorden (1800)
Kommendör med stora korset av Svärdsorden (1810)
Kungliga Serafimerorden (1816)
Redigera Wikidata

Fredrik Tersmeden, född 9 februari 1752 på Väst-Sura i Västmanland, död 20 september 1819 i Stockholm, var en svensk friherre, militär och ämbetsman.

Fredrik Tersmeden var son till assessorn Jacob Tersmeden den yngre och brukspatronessan Magdalena Elisabet Söderhielm och gifte sig 1801 med friherrinnan Maria Stanislas Josefine Sparre.[2]

Då Tersmeden var 16 år blev han förare vid Västmanlands regemente och året efter blev han livdrabant. 1775 blev han löjtnant vid Upplands regemente och 1783 förste major vid Hälsinge regemente, där han som chef för regementet deltog i finska kriget 1788–1790, bland annat i Kapitais och Anjala.

Han befordrades 1792 till överstelöjtnant och blev 1795 generaladjutant och överste i armén.

På grund av hög arbetsbelastning lämnade Tersmeden regementet 1798 och förordnades samma år till vice president i Krigskollegium. 1809 blev han friherre och utnämndes 1812 till generalmajor, ordförande i krigshovrätten samt president i Kammarrätten.

Som ämbetsman hade han flera förtroendeuppdrag, som till exempel ledamot i alla Gustav IV Adolfs krigs- och statskonseljer, liksom uppdrag inom statsberedningen, ledamot i statsutskottet vid 1809 och 1810 års riksdagar samt fullmäktig i riksgäldskontoret och järnkontoret.

Fredrik Tersmeden var far till Wilhelm Fredrik Tersmeden.

  1. ^ [a b c] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 458, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfPfw, läst: 11 april 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Tersmeden nr 338 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tersmeden_nr_338. Läst 28 april 2021. 
Juridiska titlar
Företräddes av
Carl Nathanael af Klercker
 Ordförande i krigshovrätten
1812–
Efterträddes av
Företräddes av
 President i kammarrätten
1812–
Efterträddes av
Svenska adelstitlar
Ny titel  Friherre inom ätten Tersmeden(1)
1809–1819
Efterträddes av
Wilhelm Fredrik Tersmeden
Anmärkningar och referenser
1. Med 1809 års regeringsform infördes § 37 som begränsar adelskapet till primogenitur.
Den äldste manlige bröstarvingen (äldste sonen eller, i brist på söner, närmaste annan manlig ättling) blir då adlig efter faderns död.