Furstbiskopsdömet Hildesheim – Wikipedia

Furstbiskopsdömet Hildesheim
Hochstift Hildesheim (Tyska)

1235–1803


Vapen

Karta över Hildesheim cirka år 1789.
Karta över Hildesheim cirka år 1789.
Karta över Hildesheim cirka år 1789.
Huvudstad Hildesheim
Språk Latin, tyska
Religion Katolicism
Statsskick Furstbiskopsdöme
Bildades 1235


Upphörde 1803
 – uppgick i Preussen, Hildesheims stift
Idag del av Niedersachsen, Hildesheims stift

Furstbiskopsdömet Hildesheim var ett riksomedelbart furstbiskopsdöme i Nedersachsiska kretsen i Tysk-romerska riket.

Det ursprungliga biskopsstiftet Hildesheim grundlades omkring 817 och lydande under Mainz. Den mest berömde bland biskoparna var Bernward (993–1022). Genom den så kallade hildesheimska stiftsfejden (1519–23) förlorade biskopen större delen av stiftet till hertigarna av Braunschweig-Wolfenbüttel, men 1643 fick biskop Ferdinand, prins av Bayern (1612–50), tillbaka större delen av de förlorade besittningarna.

År 1803 sekulariserades stiftet, och dess besittningar förenades med Preussen, men lades 1807 till kungariket Westfalen. År 1815 tillerkändes de kungariket Hannover och kom 1866 med detta till Preussen. Det omedelbara biskopsstiftet Hildesheim omfattade sedan 1824 Hannover höger om Weser, sedan 1834 även hertigdömet Braunschweig.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hildesheim, 1904–1926.