Göteborgs stad (stadskommun) – Wikipedia

Den här artikeln handlar om den tidigare kommunen Göteborgs stad. För dagens kommun, som även den ibland omnämns Göteborgs stad, se Göteborgs kommun. För tätorten, se Göteborg.
Göteborgs stad
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästergötland
Bohuslän
LänGöteborgs och Bohus län
Kommun, nuGöteborgs kommun
CentralortGöteborg
Inrättad1 januari 1863
Upphörd31 december 1970
Uppgått iGöteborgs kommun
Befolkning, areal
Areal147 kvadratkilometer ()
Läge
Koordinater57°42′16″N 11°57′55″Ö / 57.704580555556°N 11.965227777778°Ö / 57.704580555556; 11.965227777778
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsGöteborgs rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod1480
Redigera Wikidata

Göteborgs stad var en stad i Göteborgs och Bohus län som existerade mellan 1863 och 1971, varefter den, liksom alla svenska städer, bytte betecknngen stad mot kommun. För kommunens historia efter 1971, se Göteborgs kommun.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Det första Göteborg anlades på Hisingen vid Göta älv och fick tillfälliga stadsprivilegier 1603 av kung Karl IX och regelrätta privilegier 1607. Staden brändes av danskarna 1611. Den nya (nuvarande) staden Göteborg fick tillfälliga stadsprivilegier 1619 och regelrätta privilegier den 4 juni 1621[1], av kung Gustav II Adolf.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14), från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

Den 1 januari 1971 ombildades staden till Göteborgs kommun.

Staden hade en egen jurisdiktion i Göteborgs rådhusrätt som 1 januari 1971 ombildades till Göteborgs tingsrätt.

Stadsförsamlingen Göteborgs domkyrkoförsamling utbröts ur Örgryte församling 1619. År 1623 utbröts ur domkyrkoförsamlingen Göteborgs Tyska församling, 1883 utbröts Göteborgs Haga församling och Göteborgs Masthuggs församling och 1908 utbröts Göteborgs Vasa församling. Inkorporerade landskommuner behöll dock sina församlingar

Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en.

Göteborgs stadsvapen fastställdes 1952.

Göteborgs stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 144,03 km², varav 136,93 km² land.[2] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1956 omfattade staden den 1 november 1960 (enligt indelningen den 1 januari 1961) en areal av 147,06 km², varav 139,94 km² land.[3]

Tätorter i staden 1960

[redigera | redigera wikitext]
Tätort Folkmängd
Göteborg, del ava &&&&&&&&&0401956.&&&&&0401 956
Näset &&&&&&&&&&&01818.&&&&&01 818

Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 99,9 procent.[5] Göteborg var 1960 Sveriges näst största tätort, efter Stockholm och före Malmö.

Mandatfördelning i Göteborgs stad, valen 1912–1966

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSSPÖVRNSAPCFPLPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1912812229
82229
60
1914112029
112029
60
1916151728
151728
60
1918211623
211623
60
1919261420
261420
6049,1
54
1920291120
291120
6029,1
55
19223311619
331619
6033,5
56
19267251018
7251018
6051,7
55
193032820
32820
6063,5
55
193452722816
527816
6059,4
53
1938830814
830814
6067,9
53
19421030812
1030812
6069,6
52
19461523139
1523139
6074,6
4614
1950625245
625245
6080,4
4812
1954724227
724227
6081,8
4812
19585241813
5241813
6077,8
4911
1962528189
528189
6080,8
4911
196693012713
9302713
8081,4
6614
  • I valet 1922 blev en representant vald från såväl högern (M) som de liberala (FP) och har med hänsyn härtill i tabellen förts under »övriga».[6]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

^a Tätorten Göteborg var delad mellan flera kommuner:

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]