Gienah – Wikipedia

Gienah (γ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKorpen
Rektascension12t 15m 48,37081s[1]
Deklination-17° 32′ 30,9496″[1]
Skenbar magnitud ()+2,585[2]
Stjärntyp
SpektraltypB8 III[3]
U–B-0,344[2]
B–V-0,111[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-4,2[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -158,61[1] mas/år
Dek.: +21,86[1] mas/år
Parallax ()21,23 ± 0,20[1]
Avstånd154 ± 1  (47,1 ± 0,4 pc)
Absolut magnitud ()-0,79[5]
Detaljer
Massa4,2+0,4-0,3[6] M
Luminositet331[5] L
Temperatur12 400[7] K
Vinkelhastighet30[8] km/s
Ålder160+40-30[6] miljoner år
Andra beteckningar
4 Corvi, BD- 16 3424, FK5 457, HD 106625, HIP 59803, HR 4662, SAO 157176. [9]

Gienah eller Gamma Corvi (γ Corvi, förkortat Gamma Crv, γ Crv) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[10] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Korpen. Den har en skenbar magnitud på 2,59[2], är synlig för blotta ögat och den mest ljusstarka stjärnan i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 21,2 mas[1], beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 154 ljusår (ca 47 parsek) från solen.

Gamma Corvi har det traditionella namnet Gienah som kommer från det arabiska, Ulugh Begs الجناح الغراب اليمن al-Janāħ al-Ghirāb al-Yaman, vilket betyder "kråkans högra vinge", även om den på moderna kartor markerar vänstra vingen.[11] Stjärnan Epsilon Cygni hade också detta traditionella namn och Gamma Corvi kallades Gienah Corvi eller Gienah Ghurab för att skilja den från stjärnan i Svanen.

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[12] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Gienah för primärstjärnan Gamma Corvi A den 6 november 2016 och Aljanah för Epsilon Cygni Aa den 30 juni 2017, vilka nu är inskrivna i IAU:s Catalog of Star Names.[10]

Primärstjärnan Gamma Corvi A är en blå till vit jättestjärna av spektralklass B8 III[3]. Den har en massa som är ca 4,2 gånger[6] större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 330[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 12 000[7] K.

Spektret för Gamma Corvi A visar ett onormalt överskott av elementen kvicksilver och mangan, vilket gör den till en Mercury-manganstjärna.[13] Det finns emellertid andra element som visar stora överskott eller underskott.[14] Dessa kemiska särdrag i en annars stabil stjärnatmosfär är sannolikt orsakade av separation av elementen genom diffusion och gravitation.[13]

Gamma Corvi A har en bekräftad följeslagare med en massa som är ca 80 procent av solens, och som kan kretsa kring primärstjärnan med en separation på ca 50 AE och en 158-årig omloppsperiod.[6] Fotometri för Gamma Corvi B anger en spektralklass i intervallet K5-M5 V.[15]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Cousins, A. W. J. (1984), "Standardization of Broadband Photometry of Equatorial Standards", South African Astronomical Observatory Circulars, 8: 59, Bibcode:1984SAAOC...8...59C
  3. ^ [a b] Houk, Nancy (1978), "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars", Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars. Volume 4, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, 4, Bibcode:1988MSS...C04....0H
  4. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953), "General Catalogue of Stellar Radial Velocities", Washington, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W
  5. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d] Janson, Markus; et al. (August 2011), "High-contrast Imaging Search for Planets and Brown Dwarfs around the Most Massive Stars in the Solar Neighborhood", The Astrophysical Journal, 736 (2): 89, arXiv:1105.2577 , Bibcode:2011ApJ...736...89J, doi:10.1088/0004-637X/736/2/89
  7. ^ [a b] http://stars.astro.illinois.edu/sow/gienah.html. Hämtad 2018-04-23-
  8. ^ Abt, Helmut A.; Levato, Hugo; Grosso, Monica (July 2002), "Rotational Velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590
  9. ^ "gam Crv". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2010-05-02.
  10. ^ [a b] "Naming Stars". IAU.org. Hämtad 16 december 2017.
  11. ^ Allen, Richard Hinckley (1899), "Star-names and their meanings", New York, G.E. Stechert: 182, Bibcode:1899sntm.book.....A
  12. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  13. ^ [a b] Adelman, S. J.; et al. (February 2006), "Elemental abundance analyses with DAO spectrograms. XXIX. The mercury-manganese stars 53 Tau, β Tau, γ Crv, and υ Her", Astronomy and Astrophysics, 447 (2): 685–690, Bibcode:2006A&A...447..685A, doi:10.1051/0004-6361:20053581
  14. ^ Fremat, Y.; Houziaux, L. (April 1997), "Elemental abundances in the Hg-Mn star γ Corvi", Astronomy and Astrophysics, 320: 580–585, Bibcode:1997A&A...320..580F
  15. ^ b Roberts, Lewis C., Jr.; Turner, Nils H.; ten Brummelaar, Theo A. (February 2007), "Adaptive Optics Photometry and Astrometry of Binary Stars. II. A Multiplicity Survey of B Stars", The Astronomical Journal, 133 (2): 545–552, Bibcode:2007AJ....133..545R, doi:10.1086/510335

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]