Giovanni Franco – Wikipedia

Giovanni Franco eller Ivan VI Frankopan, egentligen Ivan Anz, kallad Johan Vale ('den välske'), var en fogde i Erik av Pommerns tjänst, som på 1420-talet innehade Stegeborg. Han var son till den kroatiske vicekungen Nikola Frankopan.[1][2] Han var en av de första med dokumenterad kroatisk härkomst i Sverige.

Erik träffade Franco i Venedig under sin pilgrimsresa till Jerusalem, och städslade honom som tolk. Han fick sedan följa med till Norden och blev fogde på Stegeborg.[1]

1432 kom en venetiansk skeppsbesättning som lidit skeppsbrott utanför norska kusten till Stegeborg efter en resa över Jämtland, Dalarna och Västmanland. Det var adelsmannen Pietro Querini og de 10 andre sjømenn fra Venezia som strandet på Røst i Lofoten. [3]Han tog hand om dem och tog bland annat med dem till Vadstena för en kyrkofest. Han gav dem avskedsgåvor och inhyste dem på sina gårdar under deras färd till Lödöse.[1]

Franco hade även Köpingshus som förläning, och här befann han sig under engelbrektsupproret, och drog sig undan innan Engelbrekt 1434 erövrade och brände borgen.[4] Senare lämnade han även över Stegeholm.[5]

  1. ^ [a b c] Larsson (2003), sid. 160
  2. ^ ”Hrvatski biografski leksikon”. hbl.lzmk.hr. https://hbl.lzmk.hr/clanak.aspx?id=6295. Läst 11 juli 2021. 
  3. ^ ”Pietro Querini” (på norskt bokmål). Wikipedia. 2024-05-25. https://no.m.wikipedia.org/wiki/Pietro_Querini. Läst 25 oktober 2024. 
  4. ^ Larsson (2003), sid. 190
  5. ^ Larsson (2003), sid. 198

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
Politiska uppdrag
Företräddes av
Nikola Frankopan
 Ban av Kroatien
1432–1436
Efterträddes av