Gudmund Jöran Adlerbeth – Wikipedia

Gudmund Jöran Adlerbeth
Gudmund Jöran Adlerbeth, iklädd Nationella dräkten, avporträtterad ca 1780 av Lorens Pasch d.y.
Född	21 maj 1751[1] Jönköpings församling[1], Sverige
Död	7 oktober 1818[1][2][3] (67 år) Svarttorps församling[1][2], Sverige
Begravd	Svarttorps kyrka[2]
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet[1]
Sysselsättning	Politiker[1], antikvarie[1], översättare[1]
Befattning
Riksantikvarie (1778–1793)[4] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1778–1779 (1778–1779) Stol nummer 9 i Svenska Akademien (1786–1818)[5] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1786 (1786–1786) Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1789 (1789–1789) Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1809–1810 (1809–1810)
Barn	Jakob Adlerbeth (f. 1785)[6]
Föräldrar	Jakob Fredrik Adlerbeth[1]
Utmärkelser
Riddare av Nordstjärneorden (1784) Kommendör av Nordstjärneorden (1801) Carl XIII:s orden (1811) Kungliga Serafimerorden (1814)
Redigera Wikidata

Gudmund Jöran Adlerbeth (även Georg), född 21 maj 1751 i Jönköping, död 7 oktober 1818 på Ramsjöholm, var en svensk friherre, författare och politiker. Han var ledamot av Svenska Akademien på stol 9 från Akademiens instiftande 1786. Han var far till Jakob Adlerbeth.

Gudmund Jöran Adlerbeth föddes 1751 i Jönköping. Han var son till assessorn Jakob Fredrik Adlerbeth i Göta hovrätt och Anna Maria Spalding.^[7]

Adlerbeth uppfostrades på familjens gods Ramsjöholm vid Huskvarnaån med sin far, assessor Adlerbeth, som lärare. Adlerbeth blev 1768 student vid Uppsala universitet.

År 1771 ingick han i en kunglig krigsexpedition, där han 1773 befordrades till kopist och kanslist. I Uppsala blev han invald i sällskapet Apollini sacra och i Stockholm ledamot av sällskapets modersamfund Utile Dulci. År 1773 blev han genom författaren Gustaf Fredrik Gyllenborg presenterad för Gustav III. Samma år blev Adlerbeth ledamot av Musikaliska akademien, vars sekreterare han var en period. Som en följd av sin fria översättning av Racines Iphigénie började han arbeta konstnärligt vid hovet.

1774 följde Adlerbeth kungen på resor inom landet och blev protokollssekreterare. Han utnämndes 1778 till riksantikvarie (vilket han var till 1793) och till kungens handsekreterare. 1783 följde han kungen på en resa till Italien. 1786 blev han ledamot av Svenska akademien vid dess stiftande. Samma år blev han även ledamot av Vitterhetsakademien, i vilken han blev sekreterare. Han blev kansliråd 1787 och året därpå, 1788, ledamot av Vetenskapsakademien. 1793 tog han avsked från sekreterarplatsen i Vitterhetsakademien. Vid kanslikollegiets upplösning 1801 fick han plats i det så kallade kanslersgillet. Han blev också ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala och 1812 hedersledamot av Lantbruksakademien. Han var medlem i 1811–1814 års psalmbokskommitté. Adlerbeth var personlig vän till Gustaf Fredrik Gyllenborg, Carl Gustaf af Leopold, Johan Gabriel Oxenstierna och Nils von Rosenstein.

Adlerbeth bidrog starkt till antagandet av 1809 års författning. Han var då en av de mest inflytelserika ledamöterna i konstitutionsutskottet och i tryckfrihetskommittén, som utarbetade de nya grundlagarna. Med hjälp av sitt anseende hos adeln drev han igenom att den nya regeringsformen antogs snabbt utan strider. Samma år utnämndes han till statsråd och friherre. 1815 fick han på begäran avsked från statsrådsämbetet. Han deltog i 1817 års riksdag som ordförande i expeditionsutskottet. Året därpå dog han den 7 oktober 1818 på Ramsjöholm.

Adlerbeth gifte sig 22 april 1781 i Stockholm med Karin Ridderborg (1760–1815). Hon var dotter till överstelöjtnanten Carl Adolf Ridderborg och Catharina Printzensköld. De fick tillsammans sonen sekreteraren Jakob Adlerbeth (1785–1844) vid ecklesiastikexpeditionen. Adlerbeth och Ridderborg skiljde sig 13 juni 1792. Hon gifte om sig med majoren Fredrik Lagercrantz.^[7]

Här har framför allt levnadsbeskrivningar och åminnelsetal uteslutits.

• ”Den förnögde”. Vitterhets nöjen. Tredie delen (1772): sid. 116–121. 1772. http://litteraturbanken.se/forfattare/DulciU/titlar/VitterhetsNojen3/sida/116/etext.  Libris 12052487
• ”Motgångs nytta”. Vitterhets nöjen. Tredie delen (1772): sid. 133–134. 1772. http://litteraturbanken.se/forfattare/DulciU/titlar/VitterhetsNojen3/sida/133/etext.  Libris 12052523
• ”Ode öfver förgängligheten”. Vitterhets nöjen. Tredie delen (1772): sid. 133–134. 1772.  Libris 12052526
• ”Det onda samvetet”. Vitterhets nöjen. Tredie delen (1772): sid. 88–95. 1772. http://litteraturbanken.se/forfattare/DulciU/titlar/VitterhetsNojen3/sida/88/etext.  Libris 12052507
• Birger Jarl, skåde-spel. Stockholm. 1774. Libris 16005938. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2389197 
• Amphion, opera med prologue. Stockholm. 1778. Libris 2390008 
• Prologue, upförd vid tilfälle af hans kongl. höghet kron-prinsens födelse, den 11 november, 1778. Stockholm. 1779. Libris 14743733 
• Cora och Alonzo, opera i tre acter. Stockholm. 1782. Libris 2390009 
• ”Inträdes tal”. Svenska akademiens handlingar 1786:1,: sid. 61–64. 0349-4543. ISSN 0349-4543. http://litteraturbanken.se/forfattare/AdlerbethGJ/titlar/Intradestal1786/info.  Libris 13285416
• Inträdes-tal om Sveriges fordna österländska handel, i anledning af arabiska pennigar fundne i svensk jord, hållit den 2 april 1786 uti Kongl.Vitterhets Historie och Antiquitets Academien.. [Stockholm]. 1789. Libris 2535766 
• Skaldebref, upläst i svenska academien den 24 januarii 1790. Stockholm. 1790. Libris 2396200 
• Tal om en philosophisk varsamhet vid naturens betraktande, hållet vid præsidii nedläggande uti kongl. vetenskaps-academien den 15 maji 1790. Stockholm. 1790. Libris 2413905 
• Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid skådepennigars upgifvande. [Stockholm]. 1791. Libris 2535764 
• Skald-skrifter af Gudmund Adlerbeth ... 1-2. Stockholm. 1797–1798. Libris 2436140 
  • Gudmund Jöran Adlerbeths poëtiska arbeten (2. uppl. rättad och tillökt). Stockholm: Lindh. 1802–1803. Libris 3129743 
  • Poetiska arbeten (3. uppl.). Stockholm. 1818. Libris 476354 
• Ingiald Illråda, tragedi i fem acter. Stockholm. 1799. Libris 2389113 
• Anmärkningar rörande svenska prinsen Gustafs vistande i Padua. [Stockholm]. 1802. Libris 2535765 
• Uplysning i konung Anud Jacobs historia utur ryska handlingar. [Stockholm]. 1802. Libris 2535779 
• Om svenska konungen Attila. [Stockholm]. 1808. Libris 2535774 
• Historiska anteckningar efter en i von Brinkmanska archivet på Trolle-Ljungby befintlig handskrift. Örebro: N. M. Lindh. 1856–1857. Libris 392027 
• Den oväntade brudgåfvan: divertissement i en akt. Upsala. 1874. Libris 2535775 
• Från tredje Gustafs dagar. 2, Historiska anteckningar. Förra bandet. Stockholm: Beijer. 1892. Libris 108670. https://runeberg.org/f3gd/21  – Med en levnadsteckning av Elof Tegnér.
• Från tredje Gustafs dagar. 2, Historiska anteckningar. Senare bandet. Stockholm: Beijer. 1893. Libris 108669. https://runeberg.org/f3gd/22 
• Bref av en svensk om dess resa i Italien 1783 och 1784 / ed.. 1902. Libris 8897032 
• Svenska memoarer och bref. 5, Gustaf III:s resa i Italien : anteckningar. Stockholm: Bonnier. 1902. Libris 53616. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/AdlerbethGJ/titlar/SvenskaMemoarer5/sida/III/faksimil 
• Stats-rådet baron Gudm. Jöran Adlerbeths biographie. [Stockholm]. 1918. Libris 2535781 

Adlerbeth tolkade många av antikens klassiker:

• Vergilius: Aeneiden (1804)
• Vergilius: Bucolica och Georgica (1807)
• Horatius: Satyrer och skaldebref (1814)
• Horatius: Oder och epoder (1817)
• Ovidius: Metamorfoser (1820) (utgiven av Adlerbeths son)

I 1819 års psalmbok är elva av psalmerna av Adlerbeth, som då var ledamot i den kungliga kommittén för att ta fram en efterföljare till 1695 års psalmbok. Kommittén la fram sitt förslag 1814.

• Den svenska psalmboken 1819
  • 49 O Jesu Krist, som mandom tog bearbetade 1814 Olaus Petris text från 1526, bearbetad av Wallin 1819, nr 40 i 1937 års psalmbok Finns på Wikisource.
  • 177 Ack, var skall jag tillflykt finna
  • 232 Låt icke det förtryta dig Psaltaren 37
  • 256 O Herre, för allt gott, du mig Psaltaren 119
  • 259 Skapare, att nalkas Dig Psaltaren, publicerad 1814, nr 334 i 1937 års psalmbok
  • 283 Kristen, klandra ej din lycka
  • 340 O Gud, du skänkt mig barn, som föddes att dig dyrka
  • 348 I blomman av min ungdoms dagar publicerad 1814, nr 524 i 1937 års psalmbok
  • 355 Hur rörs, o Gud, mitt unga sinne
  • 358 Ålderdomen redan sprider
  • 485 Herre, när skall jag dig skåda, publicerad 1814, nr 566 i 1937 års psalmbok

Adlerbeth finns inte representerad i Den svenska psalmboken 1986.

• Nordisk familjebok Uggleupplagan 1904–1926
• 1819 års psalmbok
• 1937 års psalmbok
• Gudmund Jöran Adlerbeth, 1751–1818 hos Svenskt översättarlexikon av Torsten Stålmarck

• Adlerbeth, Gudmund Göran i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
• Beijer, Agne: Gudmund Jöran Adlerbeth i Svenskt biografiskt lexikon (1918)
• Landen, Leif (1994). ”Den Adlerbethska samlingen.”. Landsbibliotekets gamla samlingar / [redaktör: Jonas Barck] (Växjö : Kronobergs läns hembygdsförb. i samarbete med Smålands museum, 1994): sid. 113–139 : ill..  Libris 2072660
• Landen, Leif (1973). Gudmund Jöran Adlerbeth: en biografisk och litteraturhistorisk studie med tonvikt på Poetiska Arbeten 1803. Litteratur, teater, film, 0347-7770 ; 5. Lund: Gleerup. Libris 7270228. ISBN 91-40-03226-4 
• Landen, Leif (2000). Gudmund Jöran Adlerbeth: en biografi. Filologiskt arkiv, 0083-6745 ; 43. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakad. Libris 7640579. ISBN 91-7402-302-0 
• Landen, Leif; Landen Ludvig (1998). Gudmund Jöran Adlerbeth om Gustaf III:s italienska resa 1783-84: [dagboken från 1783-1784] : [möten med konst, natur och folk]. Vejbystrand: Litteraturtjänst/Lindfors. Libris 7754026. ISBN 91-85998-70-2 
• Lindqvist, Sigvard (1992). ”Gustavianen Gudmund Jöran Adlerbeth.”. Jönköpingsdikt genom tiderna (Jönköping : Jönköpings läns museum, [1992]): sid. 5–17.  Libris 2013056

• Wikimedia Commons har media som rör Gudmund Jöran Adlerbeth.
  Bilder & media
• Gudmund Jöran Adlerbeth (1751-1818) hos Litteraturbanken