Guggenheimmuseet, Bilbao – Wikipedia

Guggenheimmuseet i Bilbao.
Museet har fasader i glas, titan och kalksten.

Guggenheimmuseet i Bilbao är ett konstmuseum för modern och samtida konst i Bilbao i Spanien, beläget vid floden Nervión i stadens centrum. Byggnaden ritades av den kanadensisk-amerikanske arkitekten Frank Gehry och invigdes 1997.

Guggenheimmuseet har uppmärksammats för sin djärva, originella arkitektur i dekonstruktivistisk stil. Byggnaden kom att bli ett turistmål i sig och anses ha medverkat till en ekonomisk uppgång i staden, något som givit upphov till den den så kallade Bilbaoeffekten – att en arkitektoniskt framstående byggnad leder till en stadsomvandling.[1]

När Guggenheimmuseet var färdigt byggt så blev den kritiserad som antingen det bästa eller det värsta som har hänt i konst världen under de senaste åren.[2]

1991 ville den baskiska regeringen renovera Bilbaos förfallna hamnkvarter som tidigare varit stadens huvudsakliga inkomstkälla. Som en del av förnyelseplanen ansökes till Guggenheimstiftelsen om tillstånd att uppföra ett Guggenheimmuseum.[1] Museibyggnaden invigdes 1997 som ett samarbetsprojekt mellan Guggenheimstiftelsen och Baskien.[3]

Byggnaden är uppbyggd av en serie, till synes, slumpmässigt komponerade morfiska[förtydliga] volymelement, klädda i högreflekterande titan som ger hela byggnaden något av en aura under dagtid. Dessa volymer definierar de olika rummen och utställningshallarna i byggnaden. Denna komplexa stil, som blivit något av ett signum för Frank Gehry, har till stora delar skapats genom CAD-programmet CATIA[1] och datorsimuleringar.

Byggnadens kurvor var avsedda att verka slumpmässiga. Arkitekten sade att "kurvornas slumpmässighet är designade för att fånga ljuset".[4] När det öppnades för allmänheten 1997 blev museet snabbt hyllat som en av världens mest spektakulära byggnader, byggd i en dekonstruvistisk stil, även om Gehry inte hänför sig till den arkitektoniska riktningen.[källa behövs] 2007 kallade arkitekten Philip Johnson byggnaden för "den mest framstående byggnaden i vår tid".[5]

  1. ^ [a b c] Brian Pagnotta (1 september 2013). ”AD Classics: The Guggenheim Museum Bilbao / Gehry Partners” (på engelska). ArchDaily. Arkiverad från originalet den 5 december 2020. https://web.archive.org/web/20201205123744/https://www.archdaily.com/422470/ad-classics-the-guggenheim-museum-bilbao-frank-gehry. Läst 7 april 2021. 
  2. ^ McClellan, Andrew (2008 inget dag eller månad anges). The art museum from Boullée to Bilbao. sid. sida 53. Läst 13 november 2024 
  3. ^ ”Guggenheim Museum Bilbao” (på engelska). Encyclopædia Britannica. Arkiverad från originalet den 10 september 2015. https://web.archive.org/web/20150910014456/https://www.britannica.com/topic/Guggenheim-Museum-Bilbao. Läst 7 april 2021. 
  4. ^ Aggerwal, Artika. ”Frank Owen Gehry”. http://www.archinomy.com/case-studies/1931/frank-owen-gehry. 
  5. ^ Lee, Denny (23 september 2007). ”Bilbao, 10 Years Later”. The New York Times. http://travel.nytimes.com/2007/09/23/travel/23bilbao.html?em&ex=1190606400&en=898bb5be11939f56&ei=5087%0A. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]