French
DeutschGunnar Reuterskiöld – Wikipedia
| Gunnar Reuterskiöld | |
| Född | 11 januari 1893 Göteborg, Sverige |
|---|---|
| Död | 9 september 1970 (77 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Handelshögskolan i Stockholm Stockholms universitet  |
| Sysselsättning | Diplomat |
| Utmärkelser | |
| Storkorset av Ekkronans orden (1956)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Gunnar August Casimir Reuterskiöld, född 11 januari 1893 i Göteborgs domkyrkoförsamling, död 9 september 1970 i Göteborgs Vasa församling,[2] var en svensk diplomat och jurist. Han tillhörde släkten Reuterskiöld.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Reuterskiöld var son till bankdirektör Leonard Reuterskiöld och Emelie J:son Öman. Han tog studentexamen i Stockholm 1910 och studerade därefter i Tyskland och Frankrike. Han gick på Stockholm Högskola (studentföreningsordförande 1914–1916) och Handelshögskolan i Stockholm 1910–1916. Reuterskiöld tjänstgjorde på advokatbyrå i Stockholm 1914–1915, tog juris kandidatexamen i Stockholm 1915 och tjänstgjorde i Stockholms rådhusrätt 1915–1916. Han tog anställning vid Utrikesdepartementet 1916 och var attaché vid Sveriges ambassad i Rom 1917-1919. 1920-1921 var Reuterskiöld tillförordnad extra andre legationssekreterare vid Sveriges ambassad i Paris och tjänstgjorde sedan vid Utrikesdepartementet 1921-1924. 1920 var han biträdande sekreterare vid nordiska ministermötet i Oslo.
Reuterskiöld blev legationsråd 1924 och var baserad som sådan vid Sveriges ambassad i Moskva 1924-1927. Han blev konsul i Reval 1927 och var legationsråd vid Svenska legationen i Berlin från 1930 till 1934. 1934-1936 var han tillförordnad Chargé d’affaires vid Sveriges ambassad i Teheran och tillförordnad chargé d’affaires vid Sveriges ambassad i Bogotá 1936-1937.
Reuterskiöld var Sveriges sändebud i Lima 1937-1945, och var som sådan sidoackrediterad i La Paz, Bogotá och Quito. 1945–1948 var Reuterskiöld envoyé i Belgrad, envoyé i Bryssel 1948–1956 (ambassadör 1956) med sidoackreditering i Luxemburg 1948–1956 samt ambassadör i Warszawa 1956–1959.[3]
Han gifte sig 1932 med Marit Berg (1901-1996), dotter till grosshandlaren Edvard Berg och Clarita Kruger. Han är far till Claes (född 1936) och Viveca (född 1938).[3]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Svenska utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 21 november 1958.[4]- Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 6 juni 1940.[5]
- Riddare av Nordstjärneorden, 16 juni 1928.[6]
Utländska utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Storkorset av Belgiska Kronorden, tidigast 1950 och senast 1952.[7][8]
Storkorset av Ecuadors förtjänsttecken Al Mérito, tidigast 1940 och senast 1942.[9][10]
Storkorset av Luxemburgska Adolf av Nassaus civil- och militärförtjänstorden, tidigast 1950 och senast 1952.[7][8]
Storkorset av Luxemburgska Ekkronans orden, tidigast 1955 och senast 1958.[3][8]
Storkorset av Peruanska Solorden, tidigast 1940 och senast 1942.[9][10]
Storofficer av Tunisiska orden Nischan el Iftikhar, 1920.[11][12]
Tredje klassen av Irakiska Rafidain-orden, 2 november 1934.[9][13]
Tredje klassen av Iranska Homayounorden, 1934.[9][13]
Officer av Nederländska Oranien-Nassauorden, 1922.[11][12]
Riddare av Franska Hederslegionen, 1920.[11][12]
Riddare av Italienska Sankt Mauritius- och Lazarusorden, tidigast 1918 och senast 1921.[11][14]
Riddare av första klassen av Norska Sankt Olavs orden, 1920.[11][14]
Andra klassen av Preussiska Röda Korsets medalj.[3]- Tredje klassen av Preussiska Röda Korsets medalj.[3]
_-_ribbon_bar.gif){kind=small}
.svg){kind=small}
_-_Sash.svg){kind=small}
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Reuterskiöld, Gunnar i Vem är det 1969
- Reuterskiöld, Gunnar i Vem är det 1963
- Reuterskiöld, Gunnar i Vem är det 1957
- Reuterskiöld, Gunnar i Vem är det 1943
- Reuterskiöld, Gunnar i Vem är det 1933
- Reuterskiöld, Gunnar i Vem är det 1925
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ läs online, persist.lu , läst: 31 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2013 (DVD-rom) (Version 6.0). Sveriges släktforskarförbund. 2014. ISBN 91-87676-64-8
- ^ [a b c d e] Harnesk, Paul, red (1965). Vem är vem?. 3, Götaland, utom Skåne, Halland, Blekinge (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 884. Libris 53511. https://runeberg.org/vemarvem/gota65/0908.html
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 12 (1950–1959), p. 121, digital avbildning.
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1955
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1940bih
- ^ [a b] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1950
- ^ [a b c] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1955
- ^ [a b c d] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1940
- ^ [a b] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1942
- ^ [a b c d e] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1921
- ^ [a b c] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1925
- ^ [a b] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1931
- ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 185