Gunnar Weman – Wikipedia
Ärkebiskop Gunnar Weman | |
Gunnar Weman, Alsike kloster, juli 2019. | |
Kyrka | Svenska kyrkan |
---|---|
Stift | Luleå stift (biskop) |
Period | 1986–1993 |
Företrädare | Olaus Brännström |
Efterträdare | Rune Backlund |
Stift | Uppsala stift (ärkebiskop) |
Period | 1993–1997 |
Företrädare | Bertil Werkström |
Efterträdare | Karl Gustav Hammar |
Valspråk | ”Till Gud är allting” |
Prästvigd | 25 maj 1958 i Uppsala |
Biskopsvigd | 5 oktober 1986 av Bertil Werkström |
Akademisk titel | teologie doktor |
Född | 25 februari 1932 Uppsala |
Död | 24 februari 2024 (91 år) Sigtuna |
Nils Gunnar Ludvig Weman, född 25 februari 1932 i Uppsala, död 24 februari 2024 i Sigtuna,[1][2] var en svensk präst och ärkebiskop inom Svenska kyrkan 1993–199.[3]
Weman prästvigdes 1958 och var därefter präst i Sigtuna, Skog (i Hälsingland) och Uppsala innan han 1959 blev student- och studiesekreterare i Svenska kyrkans missionsstyrelse i Uppsala. Mellan 1964 och 1984 var han åter präst i Sigtuna, först som kyrkoadjunkt och från 1969 som kyrkoherde. Från 1985 till 1986 var han direktor och chef för Svenska kyrkans nämnd för gudstjänstliv och evangelisation. Han blev därefter biskop i Luleå stift och 1993 ärkebiskop i Uppsala stift.[4] Weman pensionerades 1997. Han är begraven på Sigtuna kyrkogård.[5]
Han han var även under en tid utrikessekreterare i Riksförbundet Kyrklig ungdom och i Sveriges kristliga studentrörelse och ledamot av Svenska kyrkans missionsstyrelse och dess arbetsutskott. Genom olika uppdrag arbetade han aktivt för Svenska kyrkans gudstjänstförnyelse och var bland annat sekreterare i Svenska kyrkans liturgiska nämnd. År 2006 blev han teologie doktor på en avhandling med titeln Nutida gudstjänst och medeltida kyrkorum. Förhållandet mellan det sena 1900-talets liturgireform och det medeltida gudstjänstrummet i Svenska kyrkan.[6]
Gunnar Weman var son till Henry Weman, som var domkyrkoorganist i Uppsala, och dotterson till Ludvig Stavenow, som först var rektor för Göteborgs högskola och därefter för Uppsala universitet.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Fullständig förteckning: "Ginnar Wemans tryckta skrifter 1953–2016" i Och hela folket sade Amen. Perspektiv på gudstjänst och kyrka. Festskrift till ärkebiskop emeritus Gunnar Weman 2017, sidorna 367–382..
Urval:
- Att vara ledare (1960)
- Att vara scoutledare (1961)
- Enhet och mångfald : studieplan till Stephen Neill, Enhetens pionjärer (1966)
- Församlingen – en ny gemenskap, tillsammans med Sture Hallbjörner, Bertil Gärtner och Tord Harlin (red) (1976)
- Nutida gudstjänst och medeltida kyrkorum : förhållandet mellan det sena 1900-talets liturgireform och det medeltida gudstjänstrummet i Svenska kyrkan (doktorsavhandling) (2006)
- Jerk Alton: nutida kyrkorumsarkitekt, med Tord Harlin. (2009)
- Kyrka i olika meningar: kortklippta texter med ecklesiologiska kommentarer. Med Sven-Erik Brodd. Artos 2012
- Henry Weman : Domkyrkoorganist och körledare i kyrkomusikalisk spänningsfält (2015)
- Liturgi i Svenska kyrkan. I ord och bild från då och nu. Med Sven-Erik Brodd. Artos 2020.
- Prästgårdsteologi. Församlingspräster under 1900-talets senare hälft utmanar 2020-talets kyrka. Med Sven-Erik Brodd. Artos 2022.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Tidigare ärkebiskopen Gunnar Weman har avlidit”. Dagen. 25 februari 2024. https://www.dagen.se/nyheter/2024/02/25/tidigare-arkebiskopen-gunnar-weman-har-avlidit/. Läst 25 februari 2024.
- ^ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/893800
- ^ Hansson, Klas (2017). Mottagning av ärkebiskop. Från tillträde i enkelhet till offentlig pompa.. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-329766
- ^ Klas Hansson (2015). ”Nathan Söderblom and his Successors. Swedish Archbishops' International Footprints.”. Kirchliche Zeitgeschichte 28/2.
- ^ Nils Gunnar Ludvig Weman på Gravar.se
- ^ Hansson, Klas (2017). ”En pastoral kyrkogärning”. i Leif Nordenstorm & Tiit Pädam. Och hela folket sade Amen. Perspektiv på gudstjänst och kyrka. sid. 19–47
|