French
DeutschHöör – Wikipedia
| Höör | |
| Tätort Centralort | |
 Bebyggelse i Höör med Höörs kyrka | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommuner | Höörs kommun, Hörby kommun |
| Distrikt | Höörs distrikt, Bosjöklosters distrikt, Fulltofta distrikt |
| Höjdläge | 80 m ö.h. |
| Koordinater | 55°54′35″N 13°32′50″Ö / 55.90972°N 13.54722°Ö |
| Area | |
| - tätort | 1 664 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 319,87 km² (2019)[1] |
| - Höörs kommun | 1 432 hektar (2020)[4] |
| - Hörby kommun | 232 hektar (2020)[4] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 12 976 (2020)[3] |
| - kommun | 17 468 (2024)[2] |
| - Höörs kommun | 11 678 (2020)[4] |
| - Hörby kommun | 1 298 (2020)[4] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 7,8 inv./hektar |
| - kommun | 55 inv./km² |
| - Höörs kommun | 8,2 inv./hektar |
| - Hörby kommun | 5,6 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Höör |
| Postnummer | 243 XX |
| Riktnummer | 0413 |
| Tätortskod | T3504[5] |
| Beb.områdeskod | 1267TC103 (1960–)[6] |
| Geonames | 2705055 |
  Ortens läge i Skåne län | |
| Wikimedia Commons: Höör | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Höör är en tätort och centralort i Höörs kommun i Skåne län.
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Ortnamnet kommer från forndanska hørg. Utöver betydelserna helig plats och offerplats har det haft flera andra hänsyftningar som stensättning, hög eller klippa. I många av de äldre källorna är dock den religiösa betydelsen tydlig.[7]
Orten stavades förr omväxlande med ett eller två ö:n, Hör respektive Höör. Att stavningen med två ö:n etablerades skedde på initiativ av Posten och fastställdes genom brev av Kungl. Maj:t 1 januari 1917. Den originella stavningen är numera ett av få hävdvunna undantag från språkregeln att långa vokaler inte dubbeltecknas i svenska. Bakgrunden är den att man förr på brev som sändes lokalt inom en ort i stället för namnet på adressorten skrev "Härstädes" eller helt enkelt "Här". Då en hel del slarvigt adresserade försändelser i stället hamnade i Hör ändrades stavningen till Höör.[8]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Höörs socken omtalas första gången på 1330-talet då namnet skrevs "Horgh".[9] I Palteboken från 1510-talet omtalas 6 gårdar i kyrkbyn "Hörrie". 1746 berättas att Höör är den största byn i socknen med sina 19 hela hemman.[10]
Stenhuggeri i stor skala har varit kännetecknande för orten ända sedan man här i slutet av 1000-talet började bryta sten till Lunds domkyrka. Orten har troligtvis varit verkstad för Mårten stenmästare vilken under första hälften av 1100-talet varit verksam vid Lunds domkyrkobygge. I Höörs kyrka finns fortfarande hans huggna dopfunt som han signerat men också låtit avbilda sig på. Den så kallade Stenskogen bär fortfarande vittnesbörd om denna medeltida industri. I senare tid har också en omfattande kvarnstenstillverkning skett i socknen.
Genom järnvägens tillkomst 1858 tog tillväxten fart. Höör blev också ett centrum för friluftslivet i Skåne genom den natursköna omgivningen som finns i Frostavallen, Orups sanatorium, Ringsjön med mera. Samhället kan sägas ligga i en "skålformad" dal med backiga omgivningar. Höör är även ett centrum för den så kallade risbygden i Skåne, ett slags gränszon mellan skogen i Göinge och slätten i söder. Stor utpendling till Malmö/Lund förekommer, i mindre utsträckning norrut mot Hässleholm/Kristianstad.
Sedan pågatågen började köra till Höör 1987 har fastighetspriserna stigit rejält och inflyttningen ökat.
Klockarebackens kapell ligger i Höörs västra utkant på gränsen mot Stenskogen och är ett verk av Bernt Nyberg.
Administrativa tillhörigheter
[redigera | redigera wikitext]Höör var och är kyrkby i Höörs socken där Höörs landskommun inrättades vid kommunreformen 1862. I landskommunen inrättades 25 oktober 1901 Höörs municipalsamhälle för orten. Denna med sitt närområde bröts 1939 ut ur landskommunen och bildade Höörs köping. 1969 utökades köpingskommunen som sedan 1971 uppgick i Höörs kommun med Höör som centralort.[11]
I kyrkligt hänseende har Höör alltid hört till Höörs församling.[12]
Judiciellt har orten ingått i samma tingslag och tingsrätter som Höörs socken.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]År 1990 definierade SCB ett område sydväst om tätorten som en småort med namnet Del av Stenskogen och småortskoden S3711. Dessa villor hade då 62 invånare på en yta av 24 hektar. Sedan dess har området uppgått i tätorten Höör.
| Befolkningsutvecklingen i Höör 1900–2020[13][14] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 904 | † | ||
| 1960 | 3 357 | |||
| 1965 | 3 765 | |||
| 1970 | 4 166 | |||
| 1975 | 5 168 | |||
| 1980 | 5 833 | |||
| 1990 | 6 643 | 537 | ||
| 1995 | 7 215 | 582 | ||
| 2000 | 7 176 | 584 | ||
| 2005 | 7 379 | 600 | ||
| 2010 | 7 865 | 612 | ||
| 2015 | 12 152 | 1 629 | ||
| 2020 | 12 976 | 1 664 | ||
Anm.: Sammanvuxen med Ljungstorp och Jägersbo, Ludvigsborg, Ormanäs och Stanstorp, Sätofta, Bokeslund och Tjuvaröd 2015.2020 med Snogehall och 2023 med Jularp och Sjunnerup † Som köpingsliknande samhälle 1900. | ||||
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]
Vägar
[redigera | redigera wikitext]Höör ligger vid Riksväg 13 och Riksväg 23. Trafiken går igenom samhället, särskilt Riksväg 23 som går igenom ett äldre egnahemsområde från 1930-talet.
Järnvägar
[redigera | redigera wikitext]Stationsbyggnaden byggdes 1858 när Södra stambanan öppnade. Därefter har mycket av bebyggelsen koncentrerat sig runt denna. År 1882 invigdes en järnvägslinje till Hörby, vilken dock blev mer eller mindre överflödig efter att banan mellan Eslöv och Hörby färdigställts 1897. Järnvägen mellan Höör och Hörby lades ned 1929 när bussar slagit ut den kortdistanstrafiken. Med Öresundståg når man Karlskrona och Kalmar i öst och Köpenhamn i väst utan byte. Förutom Öresundståg stannar även Pågatågen i Höör med flera avgångar i timmen.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]
Näringslivet är varierat med bland annat verkstadsföretag, sågverk och butiker/stormarknad.
Höörs mejeri byggdes 1893 och var i drift till 1973. Under 2007 revs mejeriet för att ge plats åt bostäder, 78 lägenheter, som stod inflyttningsklara sommaren 2009. I gamla disponentbostaden, som var tänkt att bevaras, skulle tvättstugor samt samlingslokal inrymmas. Dock togs efter många politiska turer beslut att riva byggnaden och istället uppföra ny byggnad för dessa faciliteter.
Handel
[redigera | redigera wikitext]Höörs kooperativa konsumtionsförening grundades 1907.[15] Den 20 april 1931 öppnades en filial i Tjörnarp.[16] Föreningen uppgick 1963 i Konsum Mellanskåne.
Coop hade 2023 alltjämt en butik i centrala Höör, där det även fanns en Ica.
År 1979 etablerades stormarknaden Bilema i Höör av Thure och Asta Berntsson. I juni 2006 sålde makarna Berntsson Bilema och hösten 2007 bytte varuhuset namn till City Gross.[17] AGs Favör kom till i Höör i oktober 2000 genom övertagande av Malms Livs. AGs i Höör lades dock ner den 1 juli 2004.[18] Den nedläggningen skedde delvis på grund av den förväntat hårdnande konkurrensen från Lidl, som öppnade i ortens södra delar i oktober 2004.[19]
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]- Edens skola
- Emiliaskolan (Waldorf)
- Enebackeskolan
- Frostagymnasiet (Nerlagd f.d gymnasium )
- Gudmuntorps skola
- Karolinaskolan ( Naturbruksgymnasium för ungdomar med särskilda behov)
- Kubeliden (Montessori)
- Ringsjöskolan
- Segrande Liv grundskola
- Sätoftaskolan
- Tjörnarp skola
- Holma folkhögskola
Kultur
[redigera | redigera wikitext]
Höör är ett centrum för musik. Orten har en barockmusikfestival, sommaropera, musikskola, jazzklubb och "Kulturhuset Anders" med konsthall, konsert-, bio- och teatersalong. Här finns en av Sveriges största musikaffärer, två dragspelshandlare, dansbana och en pianoverkstad.
Skånes Djurpark ligger 4 km norr om Höör.
Bosjökloster ligger 5 km söder om Höör.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Gamla torg -
Uppställda kvarnstenar påminner om traktens rikliga kvarnstensproduktion -
Storgatan -
Villor i centrala Höör
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Statistiska tätorter 2020, befolkning och landareal per tätort och kommun, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 11 januari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Olaf Olsen: Hørg, hov og kirke : Historiske og arkæologiske vikingetidsstudier. 1966.
- ^ Staffan Nyström (9 april 2001). Ortnamnen och kulturminneslagen - Om tolkning och tillämpning av begreppet god ortnamnssed. Riksantikvarieämbetet. sid. 11. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:raa:diva-3580. Läst 23 augusti 2008
- ^ Lund domkapitels gavebøger. Köpenhamn 1973.
- ^ Sockenbeskrifningar från Frosta Härad. Författade av häradets präster åren 1746-1747. Utgivna av Gunnar Carlquist. Lund 1920.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ Den kooperativa handelsrörelsen är lönande, Arbetet, 9 mars 1909
- ^ Höörs kooperativa konsumtionsförening, Arbetet, 24 april 1931
- ^ Bilema stänger för gott, Sydsvenskan, 4 oktober 2007
- ^ 14 mister jobb när AG lägger ner, Sydsvenskan, 5 maj 2004
- ^ "Lidl öppnar två butiker i Skåne", Fri Köpenskap, 27 oktober 2004
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Höör.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||
| |||||||||||