Hövern – Wikipedia

Hövern
Insjö
LandSverige Sverige
LänÖstergötlands län
KommunLinköpings kommun
Söderköpings kommun
Åtvidabergs kommun
LandskapÖstergötland
SockenÖstra Ryds socken
Koordinater 
  WGS 8458°21′38″N 16°04′56″Ö / 58.36044°N 16.08210°Ö / 58.36044; 16.08210 (Hövern)
  SWEREF 99 TM6469349, 563316
Map
Karta över sjön Hövern.
Mått
Areal6,58 km² [1]
Höjd65 m ö.h. [2]
Strandlinje40 km [2]
Medeldjup6,2 m [1]
Maxdjup13,5 m [1]
Volym40 900 000 m³ [1]
Flöden
Huvudavrinnings­områdeSöderköpingsåns huvudavrinningsområde (68000)
UtflödeStorån
VattendragsID­ (VDRID)648425-153147
Status[1]
Ekologisk status Måttlig
Kemisk status (exkl. kvicksilver) God
   Miljöproblem[2]
Övergödning Ja
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Nej
KällaVISS (SE647235-151670)
Övrigt
SjöID647235-151670
ID vattenförekomstSE647235-151670
Vattenytans ID (VYID)647083-151621
VattendistriktVattenmyndigheten Södra Östersjön (SE4)
Limnisk ekoregionSydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjöns avrinningsområde, under 200 m ö.h.
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)647174-151480
NamnUtloppet av Hövern
Areal47,11 km²
Vattenytor7,06 km²
Sjöprocent14,99 %
Ackumulerad areal uppströms63,53 km²
Biflödesordning2
UtflödeStorån
VattendragsID (VDRID)648425-153147
Avstånd till havet33 km
Medelhöjd76 m ö.h.
Område nedströms647448-151917
Källor[3][4][5]

Hövern är en sjö i Linköpings kommun, Söderköpings kommun och Åtvidabergs kommun i Östergötland och ingår i Söderköpingsåns huvudavrinningsområde. Sjön är 13,5 meter djup, har en yta på 6,58 kvadratkilometer och befinner sig 65 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Storån.

År 1880 drogs en kanal vid Kinäs mellan Hövern och Lången av Norsholm-Bersbo Järnväg. Ett stickspår anlades från Höverby till en ångbåtsbrygga vid Höverns nordände. Minst fyra olika ångbåtar har gått i trafik på Hövern och Lången, bland andra HB. Ångbåtstrafiken på sjön upphörde på 1950-talet.[6]

Vattnet är av hög kvalitet och det finns ett flertal längre, mestadels bergiga, stränder runt sjön. En liten del av sjön ligger inom Linköpings kommun; resterande delar tillhör Åtvidabergs kommun och Söderköpings kommun. Hövern rinner ut i Storåns vattensystem. Sjön innehåller omkring 15 öar. I sjön finns förutom fiskarten nissöga även abborre, braxen, gädda, gös, lake, mört, sarv, signalkräfta och sutare.

I början av 1980-talet låg pH-värdet i sjön på drygt 7 och alkaliniteten på ungefär 0,5 mekv/l.

Delavrinningsområde

[redigera | redigera wikitext]

Hövern ingår i delavrinningsområde (647174-151480) som SMHI kallar för Utloppet av Hövern. Medelhöjden är 76 meter över havet och ytan är 47,11 kvadratkilometer. Räknas de 2 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 63,53 kvadratkilometer. Storån som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 33 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (48 procent), öppen mark (13 procent) och jordbruk (22 procent). Avrinningsområdet har 7,06 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 15 procent.[4]

  1. ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ Sveriges inre vattenvägar band IV s. 317-318.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]