Hafez al-Assad – Wikipedia

Hafez al-Assad
حافظ الأسد

Hafez al-Assad 1987.

Tid i befattningen
12 mars 197110 juni 2000
Premiärminister Han själv (1971)
Abdul Rahman Khleifawi (1971–1972)
Mahmoud al-Ayyubi (1972–1976)
Abdul Rahman Khleifawi (1976–1978)
Muhammad Ali al-Halabi (1978–1980)
Abdul Rauf al-Kasm (1980–1987)
Mahmoud Zuabi (1987–2000)
Muhammad Mustafa Mero (2000)
Vicepresident Mahmoud al-Ayyubi (1971–1974)
Rifaat al-Assad (1984–1998)
Abdul Halim Khaddam (1984–2000)
Företrädare Ahmad al-Khatib
Efterträdare Abdul Halim Khaddam
(tillförordnad)

Tid i befattningen
21 november 19703 april 1971
President Ahmad al-Khatib (1970–1971)
Han själv (1971)
Företrädare Nureddin al-Atassi
Efterträdare Abdul Rahman Khleifawi

Generalsekreterare för Baathpartiet
Tid i befattningen
12 september 197110 juni 2000
Ställföreträdare Abdullah al-Ahmar
Företrädare Nureddin al-Atassi
Efterträdare Abdullah al-Ahmar (de facto; Hafez al-Assad är trots sin död de jure generalsekreterare)

Tid i befattningen
23 februari 19661972
President Nureddin al-Atassi (1966–1970)
Ahmad al-Khatib (1970–1971)
Han själv (1971–1972)
Premiärminister Yusuf Zuaiyin (1966–1968)
Nureddin al-Atassi (1968–1970)
Han själv (1970–1971)
Abdul Rahman Kleifawi
Företrädare Muhammad Umran
Efterträdare Mustafa Tlass

Född 6 oktober 1930
Qardaha, Latakia, Franska mandatet för Syrien och Libanon
Död 10 juni 2000 (69 år)
Damaskus, Syrien
Gravplats Qardaha, Syrien
Politiskt parti Baathpartiet
Alma mater Homs militärakademi
Religion Shia islam (Alawism)
Maka Anisa Makhlouf (1957–2000)
Relationer Jamil, Rifaat (bröder)
Barn Bushra, Bassel, Bashar, Majd, Maher
Föräldrar Ali Sulayman al-Assad
Na'sa al-Assad

Hafez al-assad född 6 oktober 1930 i Qardaha, provinsen Latakia, död 10 juni 2000 i Damaskus, var Syriens president 19712000.

Uppväxt och karriär

[redigera | redigera wikitext]

Assad gick med i Baathpartiet som sextonåring. Strax därpå gick han in i militären som stridspilot och steg där snabbt i graderna. Vid upplösningen av unionen mellan Syrien och Egypten fick han tillbringa en kort tid i egyptiskt fängelse. När Baathpartiet tog makten 1963 blev han ledare för flygvapnet. Efter en intern kupp utförd av partivänstern 1966, där bland annat officerarna Assad och Salah Djedid spelat ledande roller, upphöjdes Assad till försvarsminister. Efter Syriens och de andra arabländernas förlust i sexdagarskriget blev situationen i landet instabil. En maktkamp utspelade sig mellan Assad och landets starke man, general Salah Djedid. I november 1970 genomförde Assad en oblodig kupp, fängslade Djedid och tog makten.

Presidenttiden

[redigera | redigera wikitext]

Assad var ledare för den syriska grenen av Baathpartiet, som splittrats 1966. Han stabiliserade Syrien med hård hand, byggde ut militären och upprättade en stark polisstat där människor underkuvades. Under 70- och 80-talet förekom emellertid strider mellan Assads regim och sunnimuslimska islamister, inklusive den syriska grenen av Muslimska brödraskapet. Under 1980-talet försökte presidentens bror, Rifaat al-Assad genomföra ett kuppförsök, vilket medförde att han blev utvisad ur landet.

Assad fick militärt stöd av Sovjetunionen för att bygga upp Syriens armé. Han ansågs vara en skicklig utrikespolitiker, och det tidigare svaga Syrien etablerade sig under hans presidentperiod som ett viktigt land i regionen. Syrien bekämpade Israel i Oktoberkriget 1973, intervenerade i Libanon 1976 (och blev kvar till 2005) och deltog med en symbolisk truppstyrka i kriget mot Saddam Hussein 1991.

År 1994 omkom al-Assads tilltänkte efterträdare, sonen Bassel, i en bilolycka. Han efterträddes istället av en annan son, Bashar al-Assad.

  • ”Syria: The Assad dynasty”. The Middle East 371. 2006. 


Företrädare:
Muhammad Umran
Syriens försvarsminister
23 februari 19661972
Efterträdare:
Mustafa Tlass
Företrädare:
Ahmad al-Khatib
Syriens president
22 februari 197110 juni 2000
Efterträdare:
Bashar al-Assad