Halltorps kyrka – Wikipedia

	Halltorps kyrka
	Kyrka
	Halltorps kyrka i april 2016.
Land	Sverige
Län	Kalmar län
Ort	Halltorp
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Växjö stift
Församling	Halltorp-Voxtorps församling
Plats	Halltorp
- koordinater	56°30′2.62″N 16°6′38.56″Ö / 56.5007278°N 16.1107111°Ö
Invigd	1200-talet
	Interiör Interiör
	Webbplats: Sv kyrkan i Södra Möre pastorat

Halltorps kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift, som alltsedan medeltiden varit sockenkyrka i Halltorps socken. Den är nu församlingskyrka i Halltorp-Voxtorps församling. Kyrkan har i ett tidigt skede varit en så kallad kyrkoborg.^[1]

Kyrkobyggnaden

Halltorps kyrka har anor som sträcker sig tillbaka till början av 1200-talet. Dateringar med dendrokronologi visar att kyrkan var under uppförande 1209-1210. Kyrkan som uppförts i sandsten hade ej mindre än fyra våningar. Själva kyrkorummet var beläget på andra våningen, medan den tredje var avsedd som förråd. Den fjärde anses ofta ha varit en så kallad skyttevåning och försedd med små skottgluggar. Bottenvåningen finns fortfarande kvar. Kyrkan som bestod av långhus med ett kor i öster, försågs med två torn, vardera placerat i öst- och västläge och utgjorde i sitt färdiga skick en så kallad klövsadelkyrka. När den ombyggdes under 1400-talet försvann dess karaktär av försvarskyrka. En allmänt antagande har varit att kyrkan varit avsedd att fungera som försvarsanläggning, så kallad försvarskyrka. Klara belägg för detta saknas dock. Ett antal funktioner som samexisterat måste förutsättas, där försvar kan ha varit en.

Den kyrka som är avbildad på en äldre teckning från 1748 visar att den bestod av ett långhus och ett rakslutande kor samt ett vapenhus på sydsidan. Sakristian i norr saknades eftersom denna byggdes 1758. En annan teckning av N. J. Löfgren, utförd efter den stora ombyggnaden 1796, uppvisar en kyrka nästan identisk med den nuvarande. Vid ombyggnaden blev koret breddat och förhöjt till samma nivåer som i långhuset. Ett sidokor avsett för patronus på godset Värnanäs uppfördes på korets sydsida och vapenhuset revs. Interiören fick en prägel av 1700-talets gustavianska stil. Klockstapeln från 1725 är belägen nordöst om kyrkan.

Vid en restaurering 2002-2003 uppfördes ett nytt vapenhus på samma plats som det föregående. I samband med byggnadsarbeten på 1950-talet återfanns markvåningen, även kallad "källaren", där ett rikt fyndmaterial tillvaratogs. Man hittade spår från multna träbritsar och djurben, vilket påvisar att källarvåningen en gång varit bebodd och att man där tillrett och ätit mat. De mest uppseendeväckande fynden var förarbeten till fyra sigillstampar avsedda för biskoparna Uffo i Lund, Laurentius i Linköping, Iwarus i Odense och Nicolaus i Roskilde, alla verksamma i 1240-talets början. Därtill hittades mängder av medeltida mynt.^[1] Markvåningens takbjälkar har upprepande genomgått dendrokronologiska dateringar, vilket påvisat att träden som avverkats till bjälkar blivit fällda sommaren 1209, eller den påföljande vintern 1209-1210.

Inventarier

Fristående altare.
Dopfunt daterad till 1200-talet är av musselcuppetyp.
Altaruppsats med centralmotiv: Kristi himmelsfärd. Tavlan är omramad av marmorerade pelare. Överstycket har en bild av Lammet med segerfanan. Centralmotivet flankeras av Moses med stav och bok, samt med aposteln Johannes som håller kalken. Över altaruppsatsen lyser en strålsol.
Femsidig altarring.
Predikstol med uppgång från sakristian, samtida med kyrkans renovering 1796. Korgen som är utformad i förenklad gustaviansk stil är prydd med förgyllda emblem. Under baldakinen treenighetssymbol omgiven av en strålsol.
Tavla på södra väggen med motiv:Kristus och Maria Magdalena.
Sluten bänkinredning.
Orgelläktare med utsvängt mittparti dekorerad med förgylld lyra.

Bildgalleri

Kyrkan från nordöst
Exteriör från väster
Interiör mot öster
Kyrkorummet mot väster
Väggmålning från 1500-talet
Altaruppsatsen
Gustaviansk predikstol, 1796
Baldakin och treenighetsymbol i strålsol
Dopfunt, 1200-talet

Orgel

1838 köptes en orgel ifrån Högsby kyrka. Den tillverkades redan 1668 av Magnus Åhrman och hade nio stämmor.
1894 byggdes en ny rörpneumatisk orgel av Anders Victor Lundahl i Stockholm med nio stämmor.^[2] Installeringen påbörjades på sommaren och var färdig på hösten 1894.
Den nuvarande orgeln är byggd 1965 av Olof Hammarberg, Göteborg och är mekanisk. Fasaden är från den orgel som köptes in 1838.

Huvudverk I	Svällverk II	Pedal	Koppel
Gedakt 8’	Spetsgedakt 8’	Subbas 16’	I/P
Principal 4’	Koppelflöjt 4’	Principal 8’	II/P
Waldflöjt 2’	Principal 2’	Nachthorn 4'	II/I
Mixtur 3ch	Nasat 1 ¹⁄₃’
	Regal 8'
	Crecendosvällare

Referenser

Noter

^ [a b] Medeltida borgar, maktens hus i Norden, sid 163, Martin Hansson, 2011, Historiska Media, ISBN 978-91-86297-05-3
^ ”Äwen må nämnas att Halltorps kyrka i sommar blifwit försedd med ny orgel”. Barometern, tillägg i större text 1:a kolumn längre ner. 30 augusti 1894. https://tidningar.kb.se/4112684/1894-08-30/edition/145050/part/1/page/3/?q=halltorps%20kyrka&from=1894-01-01&to=1895-01-01. Läst 30 augusti 2022.

Tryckta källor

Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. sid. 346. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8
Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784

Webbkällor

Riksantikvarieämbetet
Upptäck Sveriges historia, Halltorps kyrka
Historiska museet: Medeltidens bildvärld 910710M1 Målning
Historiska museet: Medeltidens bildvärld 910710F2 Dopfunt
Orgelanders

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Halltorps kyrka.
Bilder & media

[Norden_2011-1] [a b] Medeltida borgar, maktens hus i Norden, sid 163, Martin Hansson, 2011, Historiska Media, ISBN 978-91-86297-05-3

[2] ”Äwen må nämnas att Halltorps kyrka i sommar blifwit försedd med ny orgel”. Barometern, tillägg i större text 1:a kolumn längre ner. 30 augusti 1894. https://tidningar.kb.se/4112684/1894-08-30/edition/145050/part/1/page/3/?q=halltorps%20kyrka&from=1894-01-01&to=1895-01-01. Läst 30 augusti 2022.

[1]

[2]